Home Blog Page 3

Ny jobbmässa över Öresund med fokus på unga

0
Bild: Greater Copenhagen

Ungdomar står i fokus, när en ny jobbmässa för att matcha arbetsgivare och arbetstagare över Öresund, slår upp portarna i Malmö i september.

Tisdagen den 17 september anordnar Arbetsförmedlingen, i samarbete med Greater Copenhagen, en jobbmässa för ungdomar mellan 18 och 29 år. 

Greater Copenhagen arbetar för att stärka en integrerade arbetsmarknaden mellan Sverige och Danmark. Mässorna är ett verktyg och detta är den sjätte jobbmässan som organisationen samarbetar om.

–    Vi vet att många är nyfikna på möjligheterna att pendla mellan Sverige och Danmark och mässorna är ett bra sätt att få veta mer och få direkt kontakt med arbetsgivare, säger Sarah Sofie Nielsen, advisor arbetsmarknad, Greater Copenhagen.

I de fem tidigare jombbmässorna som Greater Copenhagen varit medarrangör av, har 4.600 arbetssökande deltagit och mässorna har, direkt och indirekt, resulterat i cirka 300 anställningar.


Tid: Tisdagen den 17 september klockan 10-12.30
Plats. Arbetsförmedlingen, Föreningsgatan 35, Malmö

Ny strategi för upphandling av havsytor efter 2030

0
Bild av Enrique via Pixabay

Danmark står inför en ny era av förnybar energiutveckling, och Green Power Denmark har nyligen föreslagit en radikalt ny strategi för hur staten bör auktionera ut havsytor för vindkraft efter 2030. Organisationen betonar att den nuvarande modellen inte är tillräckligt flexibel för att möta framtida behov och att en mer dynamisk och effektiv metod behövs.

Bakgrund

Danmark har satt ambitiösa mål för förnybar energi, särskilt inom vindkraft, och har redan en ledande position globalt. Men med den snabba teknikutvecklingen och ökade efterfrågan på gröna energilösningar blir det allt viktigare att säkerställa att resurser används på ett optimalt sätt.

Förslag på förändringar

Green Power Denmark föreslår en ny modell där staten, istället för att endast auktionera ut fasta områden, ska tilldela större havsytor med möjligheten för utvecklare att själva välja specifika platser inom dessa områden. Detta skulle möjliggöra en mer anpassningsbar och flexibel utveckling av vindkraftsparker.

Dessutom föreslås att staten inför en långsiktig plan för hur havsytor ska användas, vilket skulle skapa större förutsägbarhet och stabilitet för investerare. Detta kan bidra till att minska kostnaderna och öka konkurrensen, samtidigt som det främjar teknisk innovation.

Möjliga effekter

Om förslagen implementeras kan detta leda till snabbare utbyggnad av förnybar energi och en mer effektiv användning av Danmarks havsresurser. Det skulle också kunna stärka landets position som en global föregångare inom hållbar energiutveckling.

Slutsats

För att möta de ambitiösa klimatmålen krävs det att Danmark vågar tänka nytt och anpassa sin strategi för resursförvaltning. Med Green Power Denmarks förslag kan landet säkerställa en hållbar och effektiv utveckling av sina havsytor och befästa sin roll som en ledande aktör inom förnybar energi.

För mer information, besök Green Power Denmark.

Framtidsinvesteringar och tillväxtreformer: Ett rikare och tryggare Sverige

0
Image by Erich Westendarp from Pixabay

Den svenska regeringen har nyligen presenterat ett omfattande paket av framtidsinvesteringar och tillväxtreformer med målet att skapa ett rikare och tryggare Sverige. Med fokus på långsiktig ekonomisk utveckling och ökad trygghet för medborgarna, strävar reformerna efter att stärka landets konkurrenskraft, främja innovation och säkerställa hållbar tillväxt.

Stora investeringar i utbildning och forskning

Regeringen planerar betydande investeringar i utbildning och forskning för att öka Sveriges kompetens och attraktionskraft på den globala arbetsmarknaden. Genom att främja innovation och teknisk utveckling hoppas man kunna skapa fler jobb och stärka Sveriges position som en ledande kunskapsekonomi.

Utökade satsningar på grön omställning

En annan viktig del av paketet är satsningarna på grön omställning och klimatåtgärder. Regeringen avser att stödja utvecklingen av hållbara energikällor, effektivisera energianvändningen och minska utsläppen. Dessa åtgärder syftar till att göra Sverige till ett föregångsland inom klimatarbetet och bidra till att uppnå de globala klimatmålen.

Ökat fokus på trygghet och säkerhet

För att skapa ett tryggare Sverige föreslår regeringen också reformer inom rättsväsendet och socialpolitiken. Genom att stärka polisväsendet och öka resurserna för brottsbekämpning samt satsa på förebyggande åtgärder, hoppas man kunna minska brottsligheten och öka tryggheten i samhället.

Stöd till företag och entreprenörer

För att främja ekonomisk tillväxt och innovation fokuserar regeringens reformer även på företag och entreprenörer. Genom skattesänkningar och ökade möjligheter till finansiering vill man skapa en mer gynnsam miljö för företagande och innovation. Detta ska leda till fler jobb och en starkare ekonomi på både nationell och regional nivå.

Ett Sverige rustat för framtiden

Sammanfattningsvis syftar dessa framtidsinvesteringar och tillväxtreformer till att rusta Sverige för framtida utmaningar och möjligheter. Genom att satsa på utbildning, grön omställning, trygghet och företagande vill regeringen skapa ett samhälle som är både rikare och tryggare för alla.

För mer information om regeringens framtidsinvesteringar och tillväxtreformer, besök regeringens webbplats.

Danmarks första storskaliga fabrik för produktion av grön e-metanol blir klar i höst på södra Jylland

0
European Energys nya power-to-x fabrik för produktion av grön e-metanol väntas stå klar utanför Aabenraa på södra Jylland i slutet av året. Foto: European Energy

Danmarks första stora så kallade power-to-x anläggning kommer att tas i drift i slutet av året utanför Aabenraa på södra Jylland rapporterar Børsen. Det är företaget European Energy som bygger anläggningen nära den egna solcellsparken i Kassø. Power-to-x är benämningen på fabriker som omvandlar grön el från sol- och vindenergi till vätgas och som därefter omvandlas till flytande e-metanol. Företaget tecknade för tre år sedan ett avtal med det danska rederiet Maersk om att bygga en fabrik som kunde leverera CO2-neutral e-metanol till en ny generation containerfartyg. European Energy startades i Danmark 2004 och har funnits i Sverige sedan 2008 och arbetar idag på 23 marknader. Företaget bygger vindkraftsparker, solparker och storskaliga anläggningar för produktion av grön e-metanol.

Lägsta folkökningen i Sverige under 2000-talet – störst befolkningstillväxt på danska sidan i Öresundsregionen

0
Malmö växte mest i landet under årets första halvår med 1 560 fler invånare. Men i 180 kommuner minskade folkmängden under samma period. Foto: News Øresund

1 600 fler personer. Så mycket ökade Sveriges befolkning under årets första halvår. Det är den lägsta folkökningen under ett halvår på 2000-talet i landet, visar nya siffror från SCB. Att folkökningen bromsar in beror dels på färre födslar och stor utvandring, uppger SCB. Befolkningen minskar i en majoritet av landets län och kommuner, dock inte i Skåne även om ökningen också bromsar in där. Malmö ligger i topp med landets högsta befolkningsökning samtidigt som Lund tappar flest, mätt i absoluta tal. På danska sidan Öresund syns inte en lika markant nedgång i befolkningsökningen. Där ökade befolkningen med knappt 11 200 personer under årets första halvår, vilket enbart är cirka 300 färre än under samma period i fjol, enligt siffror från Danmarks Statistik. Öresundsregionens befolkning ökade med 9 600 personer under halvåret till totalt 4 195 428 invånare, men över 90 procent av ökningen sker på den danska sidan.

”Under senaste åren och första halvåret 2024 har det fötts färre barn än tidigare år, men den låga folkökningen 2024 beror främst på att antalet personer som registrerats som utvandrade ökat”, säger Ann-Marie Persson, befolkningsstatistiker på SCB, i ett pressmeddelande.

SCB uppger samtidigt att den ökade utvandringen till stor del beror på att Skatteverket har arbetat med att förbättra folkbokföringen i landet, vilket har lett till att myndigheten i högre utsträckning har avregistrerat personer som inte längre bor i Sverige.

Malmö har den största befolkningsökningen i landet

Folkmängden i Sverige ökade endast i åtta av landets 21 län under årets första halvår. I slutet av juni uppgick Sveriges befolkning därmed till 10 553 300 personer. Mätt i absoluta tal har folkökningen varit störst i Stockholms län under perioden, med 4 700 fler personer, följt av Skåne län med 907 personer. Men även i Skåne är årets befolkningsutveckling en tydlig inbromsning jämfört med tidigare halvårsperioder under 2000-talet. Sedan 2001 har folkökningen i länet varit över 6 350 personer i genomsnitt per halvår.

Den skånska befolkningen minskade i 19 av länets 33 kommuner, allra mest i Lund som tappade över 1 000 invånare. Som universitetsstad beror minskningen på en högre inflyttning under andra halvåret i fjol, i samband med höstterminens start, noterar SCB. Omvänt hade Malmö den högsta befolkningsökningen i landet under januari-juni, med 1 560 fler invånare.

7 800 fler invånare i Region Hovedstaden

Danmarks befolkning ökade med knappt 11 200 personer till totalt 5 972 420 personer under årets första halvår. Som jämförelse ökade befolkningen med 17 100 under föregående halvår och med 11 500 under samma halvår i fjol.

Bland landets fem i regioner var det bara i Midtjylland som befolkningen minskade under årets första sex månader, med nästan 500 personer. I Region Hovedstaden ökade befolkningen med knappt 7 800 personer, varav cirka 2 500 av dessa var i Köpenhamn. I Region Sjælland ökade befolkningen med 900 personer under samma period.

Nytt rekord: utländsk arbetskraft bidrog med 76 miljarder DKK till dansk BNP under första kvartalet

0
Bristen på arbetskraft gör Danmark allt mer beroende av utländsk arbetskraft. Foto: News Øresund

I takt med att sysselsättningen nått nya rekordnivåer i Danmark har beroendet av utländsk arbetskraft ökat. Nu visar beräkningar som Dansk Erhverv gjort av statistik från Danmarks Statistik att utländska medarbetare i Danmark bidrog med 76 miljarder DKK till Danmarks BNP under årets första kvartal. Det är nytt rekord rapporterar Berlingske. Förra året bidrog den utländska arbetskraften med cirka 70 miljarder DKK till dansk BNP och går vi tillbaka till 2012 uppgick bidraget till drygt 30 miljarder.

Danmark skärper kontrollen mot den svenska gränsen

0
Gränskontroll för bilister från Sverige till Danmark den 18 juni 2020. Nu skärper danskarna kontrollen vid gränsen igen, i ett första skede ska den danska polisen öka sin närvaro på Öresundstågen. Foto: News Øresund

Danmark skärper kontrollerna mot den svenska gränsen för att hindra organiserad gränsöverskridande kriminalitet. Det meddelar den danska justitieministern Peter Hummelgaard (S) via ett pressmeddelanderapporterar flera danska medier.

De skärpta kontrollerna kommer bland annat ta sig i uttryck i ökad polisiär närvaro på Öresundstågen, men också en ökad insats för övervakning och analys med hjälp av de så kallade ANPG-kamerorna, som skannar bilars registreringsskyltar vid gränsen. Dansk polis kommer även att sätta in en “särskild ANPG-patrull i närheten av Øresundsbron”.

Senast i går, torsdag, blev en 43-åring man dödad och en 42-årig kvinna skottskadad i en skjutning i området Nørrebro i Köpenhamn. Polisen misstänker att det har att göra med den senaste tidens skjutningar som har svenska kopplingar, även om det är för tidigt att säga i nuläget.

Sedan tidigare är det känt att en dansk polisman kommer att stationeras i Malmö, och en svensk kommer att stationeras i Köpenhamn.

Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstorp Andersen (S) säger till danska TV2 att hon vill se visitationszoner i Köpenhamn. Hon säger även att hon har kontakt med sin svenska kollega, Katrin Stjernfeldt Jammeh (S).

Senast Danmark hade gränskontroll mot Sverige var mellan den 3 och 22 augusti förra året, som då motiverades av en ökad hotbild i samband med koranbränningar. Mellan den 12 november 2019 och 12 maj förra året införde också gränskontroller, denna gång för att hindra gränsöverskridande brottslighet över Öresund. Gränskontrollen 2019 infördes efter ett sprängdåd vid Skattestyrelsen.

50% av unga människor möter fientliga meddelanden online

0
Bild: Eurostat

År 2023 rapporterade nästan hälften (49%) av EUbefolkning i åldern 16 till 29 år, som använde internet under de senaste tre månaderna, att de hade stött på meddelanden online som de ansåg vara fientliga eller nedvärderande mot grupper av människor eller individer.

Bland EU-länderna hade 12 av de 23 länderna med tillgänglig data andelar över 50%. Estland rapporterade den högsta andelen med 69%, tätt följt av Danmark och Finland (båda 68%). De lägsta andelarna registrerades i Kroatien (24%), Rumänien (27%) och Bulgarien (31%).

Politiska eller sociala åsikter är de största anledningarna till angrepp

Kategorin ’politiska eller sociala åsikter’ registrerade den högsta andelen i EU bland internetanvändare i åldern 16-29 år, med 35%, som anledning till varför de trodde att grupper av människor eller individer var måltavlor för fientliga eller nedvärderande meddelanden online. Denna kategori var störst i Estland (med 60%), följt av Finland (56%) och Danmark (49%).

Den näst högsta andelen i EU registrerades för gruppen ’sexuell läggning (LGBTIQ-identiteter)’ med 32%. Denna grupp hade den högsta andelen i Estland (46%), Slovakien och Portugal (båda 44%).

Kategorin ’ras eller etniskt ursprung’ hade den tredje högsta andelen med 30%. De högsta andelarna för denna kategori registrerades i Nederländerna och Portugal (båda 45%) samt Estland (44%).

Denna nyhet markerar World Wide Web Day som firas varje år den 1 augusti.

Ny lag ska ge mer hållbara produkter i EU

0
Bildkälla: Europeiska kommissionen

En ny EU-lag har trätt i kraft som gör det möjligt att införa ekodesignkrav – prestanda- eller informationskrav – för nästan alla kategorier av varor som säljs på EU-marknaden. Den nya förordningen om ekodesignkrav för hållbara produkter bygger på EU:s ekodesigndirektiv, som bara omfattar energiprodukter. De nya reglerna ska se till att de varor som säljs i EU är mer miljövänliga, hållbara och energisnåla och går lättare att reparera och återvinna.

Ekodesign handlar om att integrera miljöhänsyn i alla steg i produktutvecklingen. Det är nödvändigt för att tillgodose behovet av effektiva och hållbara produkter med lägre energi- och resursförbrukning. 

EU har arbetat med ekodesign under lång tid. Du känner säkert till energimärkningen på din tvättmaskin eller frys, som vi kan tacka EU för. Men miljömässig hållbarhet handlar om mer än bara energieffektivitet. För att en produkt ska räknas som hållbar enligt de nya reglerna måste den

  • använda mindre energi
  • hålla längre
  • vara lätt att reparera
  • gå lätt att plocka isär, så att delarna kan återanvändas
  • innehålla färre farliga ämnen
  • gå lätt att återvinna
  • innehålla mer återvunnet material
  • ha lägre koldioxid- och miljöavtryck under sin livscykel.

Enligt den nya förordningen är det också förbjudet för företagen att förstöra osålda kläder och skor, och liknande förbud kan införas i andra branscher om forskningen visar att det behövs. Företagen måste också på sina webbplatser informera om mängden varor de kasserar varje år (räknat i antal och vikt) och förklara varför varorna har kasserats. Slutligen kan det införas obligatoriska krav för miljöanpassad offentlig upphandling så att skattepengarna också bidrar till ökad hållbarhet. Det handlar om stora pengar – EU-ländernas myndigheter köper upp byggentreprenader, varor och tjänster för 1,8 biljoner euro varje år.

Med den nya lagen vill EU bygga vidare på sina goda resultat när det gäller att skapa fördelar för företag och konsumenter och skydda miljön. Enbart under 2021 bidrog de nuvarande ekodesignåtgärderna, som omfattar 31 produktgrupper, till 120 miljarder euro lägre energikostnader för EU:s konsumenter och till 10 procent lägre årlig energiförbrukning för de produkter som omfattas.

Läs mer

Förordning om ekodesignkrav för hållbara produkter

Initiativ för hållbara produkter och ekodesignregler

EU:s gröna giv

Undernäring hos sjuka och äldre behöver uppmärksammas mer

0
Bild av Gundula Vogel / Pixabay

Upp till hälften av alla patienter som är inlagda på sjukhus och andra vårdinrättningar är undernärda. Det får allvarliga konsekvenser för individen och skapar onödigt lidande, sämre livskvalitet och dödsfall. Med hjälp av näringstillförsel kan problemen lindras, men kunskapen uppmärksammas inte tillräckligt. Det lyfter forskare från Uppsala universitet och Göteborgs universitet i en ny studie.

– Det är allt för få patienter som får diagnosen undernäring. Inom sjukvården och äldreomsorgen är det fortfarande ett problem med underdiagnostisering och underbehandling av tillståndet, inte bara i Sverige utan i hela världen. Men med ganska enkla metoder skulle patienter och äldre kunna må mycket bättre, säger Tommy Cederholm, professor i klinisk nutrition vid Uppsala universitet.

Tillsammans med Ingvar Bosaeus, universitetssjukhusöverläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset, har han skrivit en översiktsartikel om undernäring i tidskriften New England Journal of Medicine. De har gjort en sammanställning av kunskapsläget i världen de senaste 50 åren, med fokus på vad som hänt de senaste 5 åren, och konstaterar att man inom vårdsektorn behöver använda sig mycket mer av det som erfarenheten och forskningen visar.

Undernäringen stor på sjukhus

I Sverige är många äldre undernärda. Totalt i hela samhället bedöms mellan fem och tio procent av äldre vara undernärda. För patienter som vårdas på sjukhus, sjukhem eller liknande, är siffran uppemot femtio procent. Traditionellt sett har viktnedgång och undernäring uppfattats som ett naturligt uttryck för sjukdom eller åldrandet, och att det inte går att göra något åt det. Nu vet man att den vanligaste anledningen är underliggande sjukdom som gör att de äter mindre och att kroppens organ och vävnader bryts ner.

En person som lider av undernäring går ner i vikt, får brist på näringsämnen och problem med att musklerna bryts ner. Det kan leda till svårigheter med att klara av sin vardag. Personen kan också drabbas av ökad infektionskänslighet och få ett större vårdbehov som kan ge längre vårdtider och högre dödlighet.

Kunskaperna om undernäring och behandling har tagit stora steg framåt de senaste åren. Forskare och kliniker över hela världen har kommit överens om hur diagnosen undernäring ska ställas; det är en sammanvägning av viktnedgång, undervikt och för liten muskelmassa hos individer med dålig aptit, som har eller inte har en underliggande sjukdom.

Samarbete med dietister

Nya stora behandlingsstudier visar entydigt att undernäringen kan vändas. Rådgivning och behandling i samarbete med dietister och användning av näringsdrycker kan bromsa viktnedgången och minska dödligheten.

– Det här är enkla åtgärder som åsidosätts varje dag. Vi vet i dag att det går att behandla de allra flesta patienter, med undantag för dem med långt gångna dödliga sjukdomstillstånd som till exempel spridd cancer. I till exempel Sverige har vi jobbat vi med detta i många år, men vi måste bli ännu bättre, säger Ingvar Bosaeus, överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Forskarna föreslår konkreta åtgärder för att minska lidandet för de äldre.

– Att tidigt registrera riskfaktorer för undernäring, att uppmärksamma viktnedgång och nedsatt aptit är helt avgörande. Man måste också tidigt ge råd om näringstät mat och i tid påbörja nutritionsbehandling, till exempel med näringsdrycker. Kunskapen om det här måste bli en mycket tydligare del på både grundutbildningar och specialistutbildningar för läkare och sjuksköterskor, säger Tommy Cederholm.