Home Blog

Ny app gör det enklare att parkera i Köpenhamn

0
Bild: Københavns Kommune

Letar du efter en ledig företagsparkeringsplats i Köpenhamn?
Den nya appen ”Erhvervsparkering København” visar var det finns lediga platser i realtid – och guidar dig dit!

Mindre stress, mer tid för jobb
Att hitta parkering i Köpenhamn kan vara tidskrävande – särskilt för hantverkare och företagare som snabbt behöver komma fram till sina kunder. För att lösa detta problem har kommunen lanserat ”Erhvervsparkering København”, en app som i realtid visar lediga företagsparkeringsplatser och erbjuder navigering direkt till dem.

Appen fungerar genom ett system av små sensorer placerade på stadens företagsparkeringsplatser. När en plats blir ledig registreras det i appen, så att användare enkelt kan hitta en tillgänglig parkering. För närvarande täcker systemet hälften av Köpenhamns företagsparkeringsplatser, och fler kommer successivt att inkluderas.

Två års testperiod
Pilotprojektet löper initialt under två år och syftar till att minska tiden företagare spenderar på att leta efter parkering. Samtidigt ska det bidra till en mer effektiv användning av stadens befintliga företagsparkeringsplatser.

Teknik- och miljöborgmästaren Line Barfod välkomnar initiativet och säger:
”Det ska gärna vara så enkelt som möjligt för företagare och hantverkare att lösa uppdrag i Köpenhamn. Vi inrättar staden så att bilar tar mindre plats, men samtidigt skapar vi bättre möjligheter för nödvändig biltrafik. Därför har vi dedikerade företagsparkeringsplatser, och med den nya appen hjälper vi företagare att snabbare hitta en ledig plats i staden.”

Mads Raaschou, styrelseordförande i DI Byggeri Hovedstaden, ser positivt på lösningen:
”Vi välkomnar den nya appen, som gör det enklare för hantverkare och andra företag att hitta en ledig företagsparkeringsplats. Det är både viktigt att det skapas fler företagsparkeringsplatser i Köpenhamn och att det blir lättare att hitta de som redan finns. Det kommer både att gynna hantverkare, som spenderar mindre tid på att leta efter parkering, och kunder som behöver hjälp av en hantverkare.”

Även Christoffer Susé, direktör för Håndværkerforeningen København, betonar vikten av lösningen:
”Det är en enorm efterfrågan på parkeringsplatser, och våra medlemmar upplever att det är mycket svårt att hitta en plats så att de kan komma fram till kunden med verktyg och material. Därför är en digital lösning till stor hjälp för hantverkare, som kan spara både tid och stress. Det gagnar även Köpenhamns invånare och lokala företag, eftersom det gör det lättare att genomföra renoverings- och byggprojekt.”

Nvidia: AI och marknadskonkurrens

0
Bild: Pexels - UMA media

Nvidia är ett företag som har pågått en kontinuerlig utveckling under de cirka tre decennierna som företaget har funnits. Från att ha arbetat på innehåll i videospel, främst att förbättra grafik, började företaget specialisera sig på chip. Under Intel på 90-talet bildades ett nytt företag, just med syfte att tillverka chip som snabbt skulle möjliggöra för informationen att delas upp och skickas vidare, och därmed få processer inom spel och filmredigering att gå fortare. Dessa chip skulle komma att genomgå produktutveckling och senare användas inom fler fält.

Den tekniska utvecklingen har med åren övergått till andra användningsområden. Huang, som är Nvidias nutida VD och som har arbetat på dessa chip tillsammans med två andra ingenjörer, hoppades på en framtida marknad efter att ha tillverkat chippen. När forskare med tiden började övergå till deep learning, började de tillverka egna chip, likt de som tidigare hade tillverkats av Huang på Nvidia, och så småningom började han ta initiativ och kontakta företag som var i behov av dem. Så småningom inriktade sig Nvidia på produkter och anpassade sig till den framväxande AI-marknaden. Med tiden växte Nvidias AI-produkter; år 2014 utgjorde AI-produkter 5% av Nvidias vinst; därefter överskred den 50% under 2023 och utgjorde nästan 80% förra året och Nvidias lönsamhet har slagit Intels.

Nvidia har också, sakta men säkert, lämnat chippen bakom sig och expanderat verksamheten. Företaget har utvidgat dess produkter till att inte längre enbart innefatta chip och har gått över till AI-fabriker. De har exempelvis byggt så kallade “AI data centers” de senaste åren. Dessa datacenter behövs av stora företag, som sägs vara Amazon, Alphabet och Microsoft.

Förutom en etablerad teknisk infrastruktur har företaget även expanderat till AI-modellerade tjänster inom andra fält, exempelvis med användning inom medicin och sjukvård. AI-investeringar har bland annat tidigare kritiserats för att inte tillföra mycket till ekonomi för att motivera alla investeringar, efter att AI-modellerna nu har använts för att automatisera enklare arbetsuppgifter. Kimberly Powell, en representant för företaget, menar att AI kan användas för att påskynda upptäckten av nya läkemedel. Att AI kan underlätta forskningsfältet för medicin är inte någonting bara anställda på Nvidia håller med om. I en artikel från New York Times beskrivs hur en döende cancerpatient i USA fick en alldeles unik, obeprövad och AI-framställd rekommendation för cancerbehandlingen som slutligen räddade hans liv. Nu pågår exempelvis forskning kring “drug repurposing” , en annan alternativ användning av medicin för att behandla andra åkommor än tänkt, tack vare AI. Men det är inte hela bilden.

Nvidia menar att expansionen av AI inom sjukvården hade kommit till nytta, med tanke på den åldrande befolkningen i Nordamerika, och att det hade gynnat personalomsättningen på sjukhus. Däremot finns en rad frågor kring den ekonomiska osäkerheten som kan bli kostsamma följder av att satsa på en teknik som inte visar sig vara gynnsam. GDPR-frågan om att bevilja tillstånd för AI att lagra känslig patientdata är också en av dem.

Nvidias upprepade satsningar på att expandera verksamheten och hitta nya användningar för AI blir allt mer intressanta med tiden, kan man inte heller undgå kritiken kring att all AI-satsning har nått sin kulmen. Man kan alltid fråga sig om saker och ting alltid kommer utspela sig på samma sätt, eller om Nvidia går Intels öde till mötes.

Bianca M. – Info Express

Källor:

“Nvidia looks past DeepSeek and Tariffs for AI,s next chapter”, Bloomberg, 2025-03-14

“Doctors Told Him He Was Going to Die. Then A.I. Saved His Life.”, The New York Times, 2025-03-20

Klimatförändringar och AI

0
Bild av Elias -Pixabay

AI har blivit en konstant nyhet och ett av världens mest populära (och relevanta) samtalsämne. Vad AI kan och inte kan åstadkomma är ännu oklart, men åsikterna går isär även när det gäller hållbarhet. Vad kan hända i framtiden när digitaliseringens framsteg riskerar att bli ett av nutidens största problem? Vad kan gå fel när en teknisk innovation under ständig utveckling även förväntas bidra till en ökad energiförbrukning och vattenkonsumtion? Går det att omvända denna utveckling för att få AI att bidra till hållbarheten istället för det motsatta?

Kritiken mot AI: Energiförbrukning och vattenkonsumtion
Den gemensamma nämnaren för kritiken som riktas mot AI är att tekniken kommer att kräva en ökad energiförbrukning och vattenkonsumtion för att funktioner som ChatGPT ska kunna fungera. Det som slukar mest energi är företagens datacentra, som innehåller den tekniska infrastukturen som datorservrar och som bland annat används för att träna ChatGPT och DALL-E. Även funktioner som OpenAI kräver en hel del elektricitet, vilket innebär att mer koldioxid genereras, enligt en artikel framtagen av MIT. Detta är ett problem som har uppstått nyligen, då tillämpningen av generativt AI innebar att fler datacentra byggdes, för att funktioner som ChatGPT krävde en större teknisk infrastruktur för att kunna erbjuda och underhålla funktionen. Dessutom kan resurserna som läggs ned på att förbättra ChatGPT och ta fram en nyare, effektivare modell för användarna kräva ännu mer energi när den nya versionen framställs. När en ny modell framställs, kommer det att öka behovet av tillgång till vatten, vilket kan försämra tillgången till vatten i vissa fall. Detta kan påverka ekosystemet lokalt, i riskområden som redan är sårbara för klimatförändringar. Anledningen till att vattenåtkomsten blir viktigare är att vattnet behövs för att kyla ned servrarna i dessa datacenter. Med en ökad använding kan de bli belastade, vilket kan leda till att de blir överhettade såvida de inte kyls ned. Det är ännu oklart hur en ökad vattenförbrukning hade påverkat den biologiska mångfalden på platser där datacenter ligger.

Den tekniska infrastrukturen kommer att behöva byggas ut i takt med att nya AI-modeller tränas upp och hårdvaran som finns i datacentrarna kommer att behöva framställas oftare. Även om det inte bara är AI-utvecklingen som driver fram utbyggnaden av datacenter, så ligger AI bakom en stor del av utvecklingen. Det är oklart hur många datacenter som kommer att byggas ut och hur deras miljöpåverkan då hade sett ut, men slutsatsen som kan dras är att om utvecklingen fortsätter, så kommer det bara behövas fler och att dessa senare följer med en viss miljöpåverkan. Nästa år förväntas alla datacenter dra så mycket elektricitet att de hamnar på femte plats om man ser till elförbrukning per land och landa på en plats mellan Japan och Ryssland. Bland den främsta kritiken som riktas mot AI är energikonsumtionen, då experter inte anser att det är möjligt att driva fram denna utveckling med hjälp av förnybar energi. År 2021 upptäckte till exempel anställda vid Google i samarbete med forskare vid University of California i Berkeley att enbart träningsprocessen för en modell liknande Open AI:s GPT-3 motsvarade 552 ton koldioxid. Problemet som kvarstår är att det inte bara går åt energi när AI:s GPT-modeller tränas. Närhelst man använder AI går energi åt för att få sin fråga besvarad. Beräkningar från forskare uppskattar bland annat att en sökning via ChatGPT använder fem gånger så mycket elektricitet som en vanlig webbsökning. Dessutom har företag ett incitament att ständigt ta fram nyare modeller, vilket gör att den nyare sortens AI, generativt AI, har börjat ta över. Nyare modeller kräver ännu mer energi under övningsfasen, vilket riskerar att öka efterfrågan på energi ytterligare.

Förutom det kommer även viss miljöpåverkan med hårdvaran. För att kunna framställa ett datacenter krävs en del indirekt miljöpåverkan. Det är svårt att mäta hur specifika kemiska processer och utvinningen av särskilda mineraler påverkar miljön, eftersom detta i stort sett fortfarande är ett pågående projekt.

Förslag på lösningar – AI med ett hållbart fokus?
AI har många användningsområden som kan gynna arbetet mot hållbarhet. Ett av dem är innovationen. AI stärker uppfinningsrikedomen genom att accelerera den tekniska utvecklingen, som kan leda till koldioxidutsläppen minskar framöver. En rapport av International Energy Agency (IEA) och som lyfts fram av World Economic Forum (WEF) hävdar att nästan hälften av alla koldioxidutsläpp som kommer att reduceras fram till år 2050 kommer att minska tack vare teknik som ännu inte är uppfunnen. Artificiell intelligens blir här en teknisk möjlighet som effektiviserar forskningen och som även kan accelerera den vetenskapliga utvecklingen inom andra fält.

Andra praktiska användningsområden för AI
Numera kan AI redan tillämpas i vardagen för att reducera koldioxidutsläppen. Exempelvis används den i Google maps-funktionen för att hitta mer miljövänliga vägar i rutter som föreslås av AI. Detta har bland annat lett till att utsläppen har minskat med över en miljon ton koldioxid årligen sedan funktionen började testas i Europa och USA.

AI kan även användas för att hålla riskområden under uppsikt och för att inleda varningar i förtid. Den kan användas för att modellera olika typer av risker för översvämningar (och i längden även andra naturkatastrofer, som jordbävningar och skogsbränder) och användas som ett verktyg för att mer effektivt varna befolkningen i förväg. AI-verktyg kan användas för att skydda människor på effektivare sätt under naturkatastrofer och andra typer av nödfall. Detta är bara en bråkdel av alla exempel på vad AI kan göra nu och inom en snar framtid – med bara tekniken som har utvecklats hittills.

Det stora dilemmat
Det finns flera risker med AI-användningen vid första anblick, men potentialen för en framtida utveckling kan i vissa fall bara göra miljöbelastningen temporär. Det är detta som gör AI-användningen till ett känsligt och komplicerat dilemma: Ska vi ta en paus från utvecklingen för att se till att omställningen till förnybar energi prioriteras innan vi hinner längre eller ska vi istället fortsätta satsa på den nya tekniken oavbrutet och hoppas att den nya tekniska utvecklingen löser problemet?

Bianca M.- Info Express
E: hello@infoexpress.se
Källor: “Explained: Generative AI’s environmental impact”, MIT News, 2025-01-17
“What is AI’s role in the climate transition and how can it drive growth?”, World Economic Forum (WEF), 2025-01-16

Värmeböljorna 2025: Ett allt större hot mot hälsan

0
Bild: Pixabay

Extrema temperaturer blir allt vanligare och mer intensiva över hela världen, och 2025 ser ut att bli ännu ett rekordår. Enligt en ny studie publicerad i Nature Medicine orsakar värmeböljor redan tiotusentals dödsfall i Europa varje år, och denna trend förväntas förvärras. The Guardian varnar för att den globala temperaturökningen påverkar både städer och landsbygdsområden, vilket skapar farliga förhållanden för människor i alla åldrar.

Samtidigt kämpar sjukvårdssystem världen över med att anpassa sig till denna nya verklighet. Höga temperaturer kan orsaka uttorkning, värmeslag och förvärra befintliga sjukdomar – särskilt bland äldre, barn och personer med hjärt- och lungsjukdomar. Om inga kraftfulla åtgärder vidtas kan 2025 bli ett år där extrem värme skapar fler hälsokriser än någonsin tidigare.

Extrem värme – en växande fara
En rapport publicerad i Nature Medicine visar att temperaturer utanför det normala redan är en av de största orsakerna till väderrelaterade dödsfall i Europa. Studien lyfter fram att både värmeböljor och extrem kyla har en direkt påverkan på folkhälsan, men att det är värmen som nu driver de högsta dödstalen.

Enligt forskarna är äldre personer, personer med underliggande hälsoproblem och invånare i storstäder mest sårbara. Städer som Rom, Barcelona och Aten är särskilt utsatta på grund av den så kallade ”urbana värmeeffekten”, där asfalt och betong absorberar och behåller värmen under längre tid.

Om inga åtgärder vidtas för att minska utsläppen av växthusgaser och stärka beredskapen, förväntas antalet dödsfall kopplade till extrema temperaturer öka drastiskt under de kommande decennierna.

2025 – Ett rekordvarmt år?
The Guardian rapporterar att 2025 kan bli ett av de varmaste åren i historien, med temperaturrekord som kan slå tidigare värmeböljor. Redan i januari 2025 noterades den högsta globala medeltemperaturen för en januarimånad någonsin, och klimatforskare varnar för att trenden sannolikt kommer att fortsätta.

Detta innebär att länder i Europa och andra delar av världen måste förbereda sig för fler perioder av extrem värme, vilket kan leda till fler sjukdomsfall, överbelastade sjukhus och dödsfall kopplade till värmeslag och uttorkning.

Enligt en annan studie publicerad i Nature Medicine orsakade värmeböljan sommaren 2022 över 61 000 dödsfall i Europa. Denna siffra kan mycket väl öka i år, eftersom frekvensen och intensiteten av extremvärme fortsätter att stiga.

Vilka områden löper störst risk?
Vissa regioner är mer utsatta än andra när det gäller extrema temperaturer. Prognoser pekar på att följande områden kan drabbas hårdast av värmeböljor under 2025:

● Europa: Södra Frankrike, Spanien (Madrid, Sevilla), Italien (Rom, Neapel), Grekland (Aten, Thessaloniki).
● Nordamerika: Kalifornien, Texas, Arizona.
● Asien och Mellanöstern: Indien (New Delhi, Mumbai), Pakistan (Karachi, Lahore), Iran, Förenade Arabemiraten.
● Nordafrika och Australien: Algeriet, Tunisien, Egypten, södra Australien.

Människor som bor i dessa områden eller planerar att resa dit bör hålla sig uppdaterade om värmevarningar och vidta försiktighetsåtgärder för att minska riskerna.

Vilka åtgärder kan vidtas?
För att undvika en folkhälsokris föreslår forskare och klimatforskare flera åtgärder:
● Minska utsläppen av växthusgaser för att bromsa den globala temperaturökningen.
● Skapa fler grönområden i städer för att minska den urbana värmeeffekten.
● Bygga bättre varningssystem för att snabbt informera människor om värmeböljor och risker.
● Investera i klimatanpassade bostäder för att förbättra skyddet mot extremvärme.
● Uppmuntra individbaserade åtgärder såsom att dricka tillräckligt med vätska, bära lätta kläder och undvika fysisk aktivitet under de varmaste timmarna på dagen.

Slutsats
Extremvärme är inte längre en sällsynt händelse – det har blivit en återkommande global kris. År 2025 ser ut att bli ett avgörande år i kampen mot klimatförändringar, och de beslut som fattas idag kommer att påverka hälsan och livskvaliteten för kommande generationer.

Genom att minska utsläppen och vidta förebyggande åtgärder kan vi fortfarande begränsa skadorna. Men om vi inte agerar nu, kan extrem värme bli ett av de största folkhälsoproblemen under det kommande århundradet.

Källor: Nature Medicine – Extrema temperaturers
påverkan på hälsan i Europa
The Guardian – 2025, ett av de varmaste åren i historien.

Norska beslutet: Att inte förbjuda fiskodlingar, trots risken för utrotningshotad viltlax.

0
Foto: Pixabay

Norge utesluter alternativet om att förbjuda fiske med hjälp av nät i havet, även om miljöministern medger att viltlaxen i Nordatlanten nästan är utrotningshotad. Norge är ett av länderna som exporterar mest odlad lax i världen, med 1.2 miljoner ton som produceras årligen. Detta märks även på antalet fiskar i laxpopulationen: Viltlaxens population har enligt uppskattningar sjunkit från mer än en miljon i början av 80-talet till ungefär 500 000 idag, enligt en artikel publicerad i The Guardian. Medan det lägre antalet fiskar i populationen av viltlax mestadels beror på klimatförändringar har även landets fiskodlingar bidragit till att reducera antalet viltlaxar, bland annat genom att märkbart öka antalet fall av Caligidae, en sorts parasit som allvarligt drabbar fiskarna genom att livnära sig på deras vävnader. En sjunkande population har även gett upphov till nedstängningen av 33 sjöar för laxfiske föregående sommar. Flera fiskeodlingar har vidtagit olika åtgärder för att skydda fisken under föregående år, enligt Reuters. Bland annat innefattade lösningarna att testa speciella undervattensburar för att hålla parasiten borta och att hålla den yngre laxpopulationen i anläggningar under en längre tid i ett försök att skydda dem mot väderförhållandena, men det är något som inte har förbättrat omständigheterna.

Klimat- och miljöminister Andreas Bjelland Eriksen uppgav att hans jobb inte var att “stoppa eller förhindra den mänskliga aktiviteten” utan att skapa incitament till industrins produktion och samtidigt hålla miljöhot på en “accetabel nivå”, enligt The Guardian. Rapporteringen fortsätter med att tillägga ett annat citat av klimat- och miljöministern: “Det här är i princip ett existentiellt hot mot den nordatlantiska viltlaxen, och om vi blickar över det så tror jag inte att vi kan få igenom åtgärderna som vi måste ha”, något han uppgavs ha sagt under ett möte med Missing Salmon Alliance. Mötet ska ha handlat om norska vattendrag där laxen har sitt habitat, vilket möjliggör för fisket och konferensen hölls i London. Eriksen påstod bland annat att år 2024 var ett svårt år för viltlax, men att det inte var det enda året som stack ut som särskilt svårt och påpekade även att de värsta åren var 2021 och 2023. “Det är en del av en större trend och det betyder något. För mig innebär det att inflytandet från allt som vi gör handlar om mer än vad naturen och våra aktier kan klara av att hantera”, meddelade han medier på plats. The Guardian rapporterar att han, efter att ha gjort uttalandet, inte skulle stoppa fiske med nät. Enligt en artikel från Reuters beräknades den norska laxindustrin utgöra 50% av den globala marknaden förra året och enligt siffror från förra året bidrog laxexport till cirka 2% av landets GDP (och motsvarade 11.2 miljarder dollar). År 2024 låg väderförhållanden bakom viltlaxpopulationens svårigheter till viss del, då en hård vinter och El Niño fick antalet fiskar att sjunka.

“Om man ser efter vattenbruksindustrin så producerar de mat, vilket är viktigt för perosner över hela världen och målet är att även kunna producera maten hållbart i framtiden. Mitt främsta bekymmer är inte med produktionen i sig, utan med föroreningen och dess påverkan på miljön. Det är det som vi behöver tackla”, enligt Eriksen. “Det är därför vi behöver arbeta med att få fram ett regelsystem som skapar incitament till produktion men inom föroreningsnivåer som inte är skadliga för Atlantens aktier.”

Den norska myndigheten för miljö har föreslagit den mest restriktiva fiskesäsongen i år, med föreslagna gränser för laxfiskandet gällande i området Finnmark såväl som i tre fjordar och 42 floder. Istället för att inskränka fiske med nät, trots påtryckningar från aktivister, uppgav ministern att han planerade att söka en “acceptabel nivå” av föroreningar som drabbar viltlax. “Det finns nivåer av föroreningar som miljön kan hantera som kan ligga inom gränserna för vad Atlanten-aktierna också kan hantera. Att hitta den nivån är det vi verkligen behöver för att fortsätta framåt. Och för vissa områden kan det vara noll.”

Bianca M. – Info Express
E: hello@infoexpress.se

Källor:
“Norway salmon famring industry grapples with harsch climate effects”, Reuters, 2024-08-06
“Norway rules out fish farm ban despite ‘existential threat’ to wild salmon”, The Guardian,

Betydande ökning av antalet pendlarefrån Sverige till Danmark

0
Bild av Allan Toft/Øresundsbron

Antalet personer som pendlar dagligen från Sverige till Danmark ökar, vilket har en positiv inverkan på den danska ekonomin. Högre löner i Danmark kombinerat med lägre levnadskostnader i Sverige driver denna gränsöverskridande pendling.

Allt fler svenskar väljer att dagligen korsa Öresund för att arbeta i Danmark, lockade av konkurrenskraftiga löner och bättre arbetsvillkor, samtidigt som de bor kvar i Sverige med lägre kostnader för boende och levnad. Denna dagliga migration stödjer inte bara den danska arbetsmarknaden utan bidrar även till en mer diversifierad arbetskraft. Infrastrukturen, såsom tåg och färjor, står dock inför ökad belastning. Myndigheterna undersöker lösningar för att förbättra transportförbindelserna. Enligt Dansk Erhverv förväntas pendlingen fortsätta öka tack vare de ekonomiska fördelarna för båda länderna.

Miljözoner i Danmark

0
Billede: Öresundsbron

Danmarks fem största städer har infört krav på dieseldrivna personbilar i miljözonerna. Kraven gäller för såväl inhemska som utländska fordon.

Böter i danska miljözoner
Miljözoner är inget nytt för danskarna. Sedan den 1 juli 2020 omfattas varutransporter, lastbilar och bussar av regelverket. Drygt tre år senare utökades reglerna till att nu även omfatta personbilar.

De skärpta reglerna innebär att alla dieseldrivna fordon måste ha minst Euroklass 5 eller vara utrustade med ett partikelfilter för att få köra i miljözonerna. Om du är osäker på om ditt fordon uppfyller kraven kan du besöka miljozoner.dk för att kontrollera statusen för din bil.

Den som bryter mot miljözonernas regler riskerar böter. I dagsläget ligger boten på upp till 1 500 danska kronor för personbilar och 12 500 kronor för tunga fordon.

Danmarks fem största städer har infört krav på dieseldrivna personbilar i miljözonerna. Kraven gäller både inhemska och utländska fordon.

Karta över miljözoner i Danmark
Syftet med miljözoner är att förbättra luftkvaliteten i tätorter och minska risken för att invånarna drabbas av sjukdomar. I Danmark omfattas följande städer av miljözonerna:Köpenhamn/Frederiksberg, Århus
Ålborg, Odense. Se/ för att se detaljerade kartor över de danska miljözonerna.

När du kör in i en miljözon i Danmark möts du av en skylt med vit bakgrund, svart ram och en röd cirkel som markerar zonen. Ordet Miljøzone är tydligt markerat med svarta bokstäver längst ner på skylten.

Automatisk kontroll av registreringsskyltar
Tidigare behövde godkända fordon bära ett så kallat miljözonsmärke eller miljödekal, men numera sker kontrollen automatiskt genom avläsning av registreringsskyltarna.

Även utländska fordon omfattas av avläsningen, då de danska myndigheterna har tillgång till register från flera andra länder, inklusive Sverige.

OBS! Om ditt fordon är registrerat före den 1 oktober 2009 måste du registrera det innan du får köra in i en miljözon. Vid registreringen måste du också skicka in dokumentation som styrker att du har eftermonterat ett partikelfilter.

Regler för olika fordonstyper
● Personbilar: Dieseldrivna personbilar måste ha partikelfilter.
● Varutransporter: Äldre dieseldrivna varutransporter måste ha partikelfilter, även de som används privat eller i företagstransporter.
● Lastbilar och bussar: Alla äldre dieseldrivna lastbilar och bussar måste ha partikelfilter.

Nya regler för ursprungsmärkning av kött på restauranger

0
Källa: Pixabay

Från och med den 1 mars 2025 införs nya regler för restauranger och storhushåll som serverar kött och måste kunna informera konsumenter om köttets ursprung. Kraven inkluderar nötkött, fläskkött, får, fågel och getkött.

Det här innebär de nya reglerna
De nya reglerna innebär att gäster på restauranger och i annan storhushållsverksamhet, på begäran, ska kunna få information om ursprungslandet för kött från nöt, gris, får, get och fjäderfä som används som en ingrediens i den mat som lagas i verksamheten.

Det ska vara enkelt för restauranggäster att få information om köttets ursprung, och lika enkelt för företagare att följa reglerna. Informationen om köttets ursprung behöver därför bara lämnas på den plats där verksamheten bedrivs. Den behöver alltså inte lämnas i beställningsappar eller på företagets webbplats.

Informationen kan ges på flera sätt
Matgästen har rätt att få informationen på samma sätt som allergeninformation i maten. Informationen ska tydligt visa ursprunget av köttet och den ska också vara lättillgänglig – antingen på menyn, på en skylt eller genom att personalen kan svara på frågor.

Lagstiftningen baseras på EU-förordning
Lagstiftningen bakom kravet inkluderar EU-förordning nummer 1169/2011 om livsmedelsinformation till konsumenter som redan kräver ursprungsmärkning för många livsmedelsprodukter, inklusive färskt kött i butik. De nya reglerna utökar detta krav till att även omfatta serveringsställen som till exempel restauranger.

EU vill ha tydligare regler för kemikaliers säkerhet – bättre skydd för alla?

0
Bild: Pixabay

Europaparlamentet föreslår nya regler för kemikaliesäkerhet som kan påverka hela EU. Målet är enklare, mer transparenta bedömningar som skyddar både människor och miljön. Initiativet, som bygger på tidigare lagstiftning, innebär viktiga steg framåt för branschen och samhället.

” Denna reform är ett stort steg framåt, säger en av de ledande EU-parlamentarikerna, Maria Andersson, och betonar vikten av transparens för både industrin och medborgarna. Europaparlamentet driver, med bakgrund i EU:s tidigare kemikalielagstiftning REACH, som infördes 2007 och satte en global standard för kemikaliekontroll men nu behöver moderniseras, på för enklare och mer transparenta regler för kemikaliesäkerhet.

Europaparlamentet driver på för enklare och mer transparenta regler för kemikaliesäkerhet, vilket kan leda till bättre skydd för människor och miljön i hela EU. Detta initiativ kan påverka både företag och invånare i Öresundsregionen, där handel och industri har starka kopplingar till EU:s regler.

I en nyligen antagen resolution betonade EU-parlamentariker vikten av att förbättra riskbedömningsprocessen för kemiska ämnen. De föreslår en gemensam dataplattform för kemikalier, som ska innehålla information om egenskaper, användningsområden och risker. Målet är att göra data lättillgängliga och underlätta övervakning i hela unionen.

Initiativet ingår i paketet ”ett ämne, en bedömning”, som även omfattar lagändringar för att förbättra samarbetet mellan EU:s kemikaliemyndigheter och skapa en ram för tidig riskidentifiering. Detta kan innebära förändringar för företag i Öresund som hanterar kemikalier, men också en tryggare miljö för invånarna.

EU-rådet stödjer idén och nästa
steg är att inleda förhandlingar mellan rådet och parlamentet under våren 2025, vilket kan resultera i en ny lagstiftning vid årets slut och betonar vikten av att all kemikaliedata, även tidigare insamlad, ska inkluderas. Detta steg syftar till att skydda folkhälsan och miljön, samtidigt som innovation och konkurrenskraft inom kemiindustrin främjas. Med Öresundsregionens starka industriella närvaro kan dessa förändringar få stor betydelse för lokala aktörer.

Förklaring till farliga åderförfettningsplack vid typ 2-diabetes

0
Bild av AS Photograpy / Pixabay

Personer med typ 2-diabetes har ökad risk för hjärt-kärlsjukdomar och förtida död till följd av åderförfettning och forskare söker efter förklaringar till detta. Ett forskarlag vid Lunds universitet har nu identifierat molekylära mekanismer som kan förklara den ökade risken. Deras upptäckt kan leda till mer träffsäkra behandlingar mot åderförfettning i samband med typ 2-diabetes.

Individer med typ 2-diabetes har en ökad risk att drabbas av stroke, hjärtinfarkt och för tidig död i samband med åderförfettning, men det har hittills varit okänt vilka mekanismer som ligger till grund för den ökade risken. Andreas Edsfeldt och Isabel Gonçalves, forskare vid Lunds universitets diabetescentrum, har lett en studie som har kartlagt skillnader i åderförfettningsplack hos personer med och utan typ 2-diabetes.

Forskarna bakom studien i Nature Communications är också verksamma som läkare på hjärtkliniken vid Skånes universitetssjukhus i Malmö. De möter många patienter med typ 2-diabetes som utvecklat hjärt-kärlsjukdomar. I dag har omkring 537 miljoner vuxna människor i världen en diabetessjukdom, varav 90 procent har typ 2-diabetes. I Sverige är det uppemot 600 000 personer som har diabetes. Av dessa är det 85-90 procent som har typ 2-diabetes.

– En stroke eller hjärtinfarkt leder ofta till försämrad livskvalitet och i värsta fall döden. Eftersom vi vet att personer med typ 2-diabetes har en ökad risk att drabbas så har vi tuffare behandlingsmål i samband med åderförfettning för denna grupp. Dagens behandlingar är främst inriktade på riskfaktorer såsom livsstil, blodfetter och blodtryck, oavsett om personen har diabetes eller inte. Vår nya studie ger ökat stöd för att personer med typ 2-diabetes kan behöva nya behandlingar som är riktade mot specifika molekylära mekanismer vid åderförfettning, säger Andreas Edsfeldt, hjärtläkare och docent vid Lunds universitets diabetescentrum.

Brist på skyddande proteiner
Forskarna har gjort detaljerade analyser av åderförfettningsplack från totalt 219 personer med hjärt- och kärlsjukdomar, varav 72 hade typ 2-diabetes. Åderförfettningsplack består av fetter, celler, kalk och bindväv som ansamlas i blodkärlsväggen. Forskarna har funnit att åderförfettningsplack från personer med typ 2-diabetes hade lägre nivåer av skyddande bindvävsproteiner jämfört med plack från personer utan diabetes. Orsaken till detta verkar vara en brist på en specifik tillväxtfaktor, kallad TGF-beta2. Forskarlaget har även sett att höga blodsockernivåer kan kopplas till lägre nivåer av skyddande bindväv i åderförfettningsplacken, något som medför ökad risk för stroke eller hjärtinfarkt.
– Höga blodsockernivåer kunde kopplas till minskade mängder av skyddande proteiner och bindväv i åderförfettningsplacken, vilket ökade risken för hjärt- och kärlkomplikationer över tid. Fynden indikerar att det är viktigt att ha kontroll på sitt blodsocker över tid för att minska risken för hjärt-kärlsjukdom och att en sämre blodsockerkontroll kan påverka kroppens förmåga att bilda skyddande proteiner i åderförfettningsplacket, säger Andreas Edsfeldt.

I kommande studier vill forskarna undersöka hur kunskapen kan användas för att utveckla nya behandlingar för personer med typ 2-diabetes som kan förebygga hjärt-kärlsjukdom.

– Vår förhoppning är att kunskapen kan användas för att utveckla skräddarsydda behandlingar som minskar risken för att personer med typ 2-diabetes får stroke och hjärtinfarkt. En möjlighet är att vi tar fram ett läkemedel som ökar mängden skyddande proteiner i åderförfettningsplacket eller en behandling som stabiliserar placket, säger Isabel Gonçalves, professor i kardiologi vid Lunds universitets diabetescentrum och överläkare vid Skånes universitetssjukhus.