Home Blog Page 2

Dags att säga adjö till 1990-talet

Öresund Spotlight
-
0
Dags att säga adjö till 1990-talet

Osäkerheten kring tullarna har väckt en rad frågor: vilka blir de omedelbara effekterna för svenska företag, jobb och inkomster? Kommer Riksbanken att sänka räntan för att kompensera?
Fredrik N. G. Andersson menar att frågeställningarna är fullt förståeliga, samtidigt som han uppmanar oss att lyfta blicken; fokus bör inte enbart ligga på det som sker här och nu, utan även på de långsiktiga konsekvenserna. Vi befinner oss i början av en ny världsordning, menar han.

– Det som sker i dag handlar inte bara om en enskild person och hans övertygelse om att tullar är ett universalmedel för att gynna den amerikanska ekonomin. Handelshinder har blivit allt vanligare under en längre tid. Även under Biden-administrationen höjdes tullar och regleringar utformade för att stärka den inhemska ekonomin infördes. Trump sätter sin prägel på utvecklingen men är en del av något mycket större, säger Fredrik NG Andersson och tillägger att historien kan hjälpa oss att förstå vad det innebär, men bara om vi väljer rätt historiska jämförelse.

Det är vanligt att dra paralleller mellan dagens situation och tullkrigen på 1930-talet. Fredrik N. G. Andersson tycker dock inte att detta är den mest träffsäkra jämförelsen. Då var tullarna ett svar på den stora depressionen och infördes i en ekonomi som redan var i fritt fall. Så ser läget inte ut i dag.

En bättre jämförelse, menar han, är Storbritannien kring sekelskiftet 1900. Under den tidiga industrialiseringen var landet världens ledande ekonomiska supermakt – och en ivrig förespråkare för frihandel. I slutet av 1800-talet utmanades dess ställning av andra snabbt växande industrinationer som USA och Tyskland. Då växte det fram en debatt som på många sätt liknar den som idag finns i USA; att andra länder drog nytta av frihandeln på Storbritanniens bekostnad. Krav på tullar för att skydda arbetares jobb och inkomster uppstod precis om i USA idag.

En central gestalt för detta var Joseph Chamberlain, en politiker som på flera sätt liknade Donald Trump. Precis som Trump tillhörde han samhällets toppskikt, men framställde sig som arbetarnas förkämpe. I båda fallen handlade det mindre om detaljerade ekonomiska kalkyler och mer om en politisk vision där handelspolitiken blev en symbol för nationell styrka och självbestämmande. En viktig skillnad är att Chamberlains idéer inte omsattes i praktisk politik förrän under 1930-talets depression, även om de debatterades flitigt.

I dag möter USA ökad konkurrens från Kina, som har vuxit fram som en central aktör i den globala ekonomin. Precis som Storbritannien för hundra år sedan upplever USA ett hot mot sin ställning som supermakt. Biden-administrationen har i flera avseenden haft en liknande inställning som Trump, särskilt när det gäller att begränsa Kinas tillgång till teknologi och handel för att skydda nationella intressen.

Perioder av frihandel och globalisering växer oftast fram när den dominerande ekonomin känner sig trygg i sin överlägsna ställning. När den ekonomiska och politiska självbilden utmanas, och nya konkurrenter gör anspråk på inflytande, minskar viljan att hålla marknader öppna. I stället inleds en ny fas där handelspolitiken blir ett redskap för att hävda makt och skydda det egna landets intressen.

Vad innebär denna nya världsordning?
Den globaliserade ekonomi som växte fram under 1990-talet uppstod i en värld där USA hade vunnit det kalla kriget och var ohotad supermakt. I dag befinner vi oss i en värld av växande konkurrens. Till detta kommer ett omfattande teknikskifte, inte minst inom artificiell intelligens, där rivaliteten mellan USA och Kina blir alltmer intensiv.

Hur denna nya värld kommer se ut kan vi enbart spekulera om. Enligt Fredrik N. G. Andersson är det ett misstag att tro att en ny amerikansk president skulle innebära en återgång till hur det en gång var.

– Vi skapar ofta framtidsbilder med hjälp av backspegeln. Historien, som det brittiska exemplet visar, ger viktiga lärdomar, men föreställningen att 1990-talets idéer och strukturer var universella och att vi måste återgå till dem är orealistisk. Epoker som nått sitt slut har aldrig kommit tillbaka, utan ersatts av något nytt, format av tidens ekonomiska, tekniska, sociala och politiska trender, säger han.

Hur ska vi då möta denna nya värld?
Andersson menar att vi alla är med och påverkar utvecklingen, men att små länder som Sverige inte har så mycket att säga till om. EU, som på många sätt har halkat efter tekniskt, är heller ingen tung maktspelare just nu. Snarare handlar det om att anpassa sig till de nya förutsättningarna. Sverige har däremot goda möjligheter att klara omställningen: ekonomin är relativt flexibel, teknikutvecklingen ligger långt framme och vi är mindre ekonomiskt beroende av USA än många andra länder, menar Fredrik N G Andersson. Till skillnad från flera europeiska ekonomier har Sverige skött sina finanser väl och har verktygen för att möta den framtid som nu växer fram.

I stället för att blicka tillbaka mot 1990-talet bör vi fokusera på framtiden och de möjligheter som den skapar. Vem vet, kanske blir framtidens bättre än dåtiden, avslutar Fredrik N G Andersson.

Artikeln har ursprungligen publicerats på Lunds universitets hemsida: https://www.lu.se/artikel/dags-att-saga-adjo-till-1990-talet

Vanligt kvinnoproblem löst av forskare

Öresund Spotlight
-
0
Vanligt kvinnoproblem löst av forskare

Var fjärde kvinna drabbas varje år av illaluktande flytningar från slidan, bakteriell vaginos. Idag behandlas detta med antibiotika, men nyligen har ett skonsammare, antibiotikafritt alternativ godkänts för försäljning inom EU. Bakom innovationen står en grupp Lundaforskare – som gjorde upptäckten av en slump.

Sveda, klåda och illaluktande flytningar är både ett vanligt och ett stigmatiserat tillstånd som kan bero på en obalans i vaginans bakterieflora, svamp eller bådadera. Bakteriell vaginos, eller slidkatarr som tillståndet också kallas, behandlas idag med antibiotika alternativt antiseptiska läkemedel. De slår effektivt men obarmhärtigt ut alla bakterier i underlivet.

Snart lär ett antibiotikafritt alternativ finnas på apoteken. Det handlar om en vaginaltablett vars verksamma ingrediens sänker pH-värdet och gynnar de naturliga lactobacillerna – till gagn för kvinnor som drabbats av bakteriell vaginos, och ofta även svamp, eftersom det kan förekomma samtidigt. Kliniska prövningar visar att hälften får symptomlindring redan efter ett dygn och att 70 procent är helt symptomlindrade efter sex dygn. Risken för återfall är också liten jämfört med antibiotika.

Nyligen passerade avknoppningsföretaget Gedea – namnet på bolaget som tagit innovationen pHyph vidare – nålsögat, när produkten fick en CE-märkning av EU. Det innebär att den får lov att säljas i Europa. Flera återförsäljare har visat intresse.

Bolaget har grundats av Helena Strevens, överläkare i Obstetrik och gynekologi, Sophie Manner, forskare i kemi, Ulf Ellervik, professor i kemi och Olov Sterner, professor i kemi (avliden tidigare i år).

Ulf Ellervik, det var för tio år sedan ni av en slump upptäckte att ni var något på spåren. Berätta, hur gick det till?
– Vi laborerade med att få till en produkt med mjölksyra som ju finns naturligt i vagina och håller miljön sur och fri från patogener. Men mjölksyra är inte så lätt att göra läkemedel av. Vi tittade därför på olika sätt att binda upp den till andra molekyler, bland annat en oxiderad form av glukos, glukonodelta-lakton, GDL, som även används i livsmedel.

– När vi gjorde mer noggranna tester insåg vi att vi faktiskt inte behövde mjölksyran. Det blev faktiskt bättre resultat med ren GDL vilket var oväntat. Eftersom GDL, till skillnad från mjölksyra, är ett fast ämne är det också enkelt att pressa till tabletter.

Hur tog du emot beskedet?
– Det är otroligt roligt, att komma på en kemisk idé som sedan kan användas av patienter, det är en drivkraft som är helt fantastisk. Och att vi klarat av den krokiga resan från patent, kliniska prövningar och nu CE-märkning. Det har varit en lyckträff i mötet mellan kemi och medicin.

Helena Strevens, hur vet kvinnor om de har svamp eller bakterierubbning i underlivet?

– Det kan faktiskt vara ganska svårt att veta för den enskilda patienten. Tillstånden har liknande symptom. Bakteriell vaginos ger illaluktande flytningar medan svampinfektioner oftare ger intensiv klåda. Blandinfektioner är vanligt.

Kan man undvika besvären?

– Vi vet inte riktigt varför vissa drabbas och andra inte. Det kan vara ärftliga faktorer och olika sorters bakterieflora som spelar in. Långdragna blödningar minskar surhetsgraden i underlivet och påverkar bakteriefloran negativt. Men det beror inte på dålig hygien, som många tror, vilket bidrar till stigmatiseringen. Tvärtom rekommenderas verkligen inte att tvätta slemhinnorna i underlivet med tvål eller duscha upp i slidan. Tvål ska bara användas på huden.

Idag behandlas bakteriell vaginos främst med antibiotika. Vad är skillnaden med er produkt?

– Antibiotika är en mycket effektiv behandling, just för att den slår ut alla bakterier. Men eftersom också de goda bakterierna slås ut kan det ge biverkningar i form av sekundära svampinfektioner, ganska snabbt återfall av besvären, och även magbesvär om det tas som tabletter via munnen. Vår produkt sänker pH-värdet och stärker tillväxten av gynnsamma bakterier, vilket håller undan de ogynnsamma bakterierna och även svamp, också på längre sikt.

– Eftersom den blir receptfri behöver man heller inte gå till gynekolog först innan man påbörjar behandling. Och, inte minst, den här produkten leder inte till antibiotikaresistens hos de egna bakterierna eller generellt i samhället.

Bakgrund
Nästa steg
En CE-märkning innebär att produkten får lov att börja säljas. För att också kunna köpas av konsumenten krävs dock att bolag köper rättigheten att sälja den inom en viss region. Flera har hittills visat intresse. Företaget är i aktiv dialog med flera etablerade läkemedelsbolag för att lansera produkten på Europeiska marknaden.

CE-märkning
Produkten pHyph klassas som en medicinteknisk produkt och inte ett läkemedel eftersom den, till skillnad från läkemedel, inte angriper patogenerna direkt. Istället förstärker pHyph den ursprungliga friska miljön i underlivet. pHyph är CE-märkt enligt MDR och det innebär att produkten bedömts vara både säker och effektiv. MDR-regelverket ersätter det tidigare medicintekniska direktivet (MDD) och ställer högre krav på klinisk dokumentation än de flesta nuvarande produkter på marknaden.

Finansiering

Artikeln har ursprungligen publicerats på Lunds universitets hemsida: Vanligt kvinnoproblem löst av forskare | Lunds universitet.

Majoriteten av EU-medborgarna stödjer utvidgning

Öresund Spotlight
-
0
Majoriteten av EU-medborgarna stödjer utvidgning

En ny special-Eurobarometer visar att 56 procent av EU-medborgarna är positiva till en fortsatt utvidgning av unionen. Stödet är särskilt starkt bland unga: två tredjedelar av 15–39-åringar tycker att kandidatländerna bör bli medlemmar så snart de uppfyller villkoren.

En ny special-Eurobarometer visar att 56 procent av EU-medborgarna är positiva till en fortsatt utvidgning av unionen. Stödet är särskilt starkt bland unga: två tredjedelar av 15–39-åringar tycker att kandidatländerna bör bli medlemmar så snart de uppfyller villkoren.

En majoritet anser också att det egna landet skulle gynnas av en utvidgning. Bland de främsta fördelarna nämns en starkare global röst, en större marknad för företag, fler arbetstillfällen samt ökad solidaritet och säkerhet. Samtidigt uttrycks oro för migration, korruption, brottslighet och de ekonomiska kostnaderna.

Kommissionären för utvidgning, Marta Kos, kommenterar:

Resultaten visar att EU-medborgarna, särskilt de yngre, stödjer utvidgningen. Människor vill ha en trovärdig, värdebaserad process som bygger på verkliga reformer.

Undersökningen genomfördes i februari–mars 2025 med svar från 26 300 personer i alla 27 medlemsstater.

Kandidatländerna: starkt stöd i väst, mer splittrat i öst

Parallella undersökningar i kandidatländerna visar på stort stöd för EU-medlemskap i Västra Balkan – särskilt i Albanien (91 %) och Nordmakedonien (69 %). Serbien sticker ut med endast 33 %.

I det östra grannskapet leder Georgien (74 %) och Ukraina (68 %), följt av Moldavien (55 %). EU:s anseende är generellt mer positivt på Västra Balkan än i öst, med undantag för Serbien.

Många känner sig dock dåligt informerade om EU och utvidgningspolitiken. Endast 23 % i Ukraina och 20 % i Serbien anser sig vara väl insatta.

I Turkiet, där en separat undersökning gjordes, har 49,9 % en positiv syn på medlemskap. De största hindren upplevs vara brist på politisk vilja, svaga rättsstatliga strukturer och utbredd korruption.

Barn från resurssvaga hem drabbas oftare av astma

Öresund Spotlight
-
0
Barn från resurssvaga hem drabbas oftare av astma

Ny europeisk studie visar tydlig social ojämlikhet – även i välfärdsländer som Danmark. Barn till föräldrar med låg utbildning och låg inkomst har markant högre risk att utveckla astma än barn från mer välbärgade hem.

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn i Danmark – och en av de vanligaste globalt. Men alla barn löper inte samma risk. En ny omfattande studie visar att barn som växer upp i familjer med lägre utbildningsnivå och inkomst har betydligt högre risk att utveckla astma än barn från mer välbärgade hem.

Forskarna analyserade data från över 107 000 mor–barn-par i sex europeiska höginkomstländer: Danmark, Norge, Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Frankrike.

Resultaten visar att barn till mödrar med kort eller medellång utbildning i genomsnitt har 17 procent högre risk att utveckla astma. Skillnaderna varierar dock kraftigt: från 7 procent i Danmark till hela 61 procent i Frankrike.

”På tværs av Europa ser vi ett ensartat mönster – barn från hem med färre resurser löper större risk för astma. Även om ojämlikheten inte är lika stor i alla länder, är den övergripande bilden densamma – också i Danmark med ett starkt socialt skyddsnät,” säger Angela Pinot de Moira, gästforskare vid Köpenhamns universitet och försteförfattare till studien.

Tre faktorer visade sig särskilt viktiga: rökning under graviditeten, amningens längd och födelsekomplikationer (för tidig födsel, låg födelsevikt, kejsarsnitt). Dessa var vanligare i resurssvaga familjer och bidrog till den ökade risken för astma.

”Om en mamma röker under graviditeten ökar risken att barnet föds för tidigt – vilket i sin tur kan påverka amningen. Sammantaget visar resultaten att de tidigaste livsvillkoren är avgörande för att förebygga astma,” säger Anne V. Aurup, doktorand vid Institutet för idrott och nutrition.

Studien visar också att faktorerna inte ensamt kan förklara hela skillnaden. Luftföroreningar, hemmets inomhusmiljö och moderns kroniska stress kan spela en större roll, särskilt i länder med större ojämlikhet.

”Den tidiga barndomen är en kritisk period för barnens hälsa – men också en sårbar tid för mammorna. Samhället bör göra sitt yttersta för att minska klyftorna, så att alla barn får samma chans att växa upp friska,” säger professor Anne-Marie Nybo Andersen vid Köpenhamns universitet.

Fakta

Så stor är risken för astma hos barn
Förhöjd risk jämfört med barn till mödrar med lång utbildning:

Danmark: 7 %
Nederländerna: 12 %
Spanien: 16 %
Norge: 20 %
Storbritannien: 21–26 %
Frankrike: 61 %

Hållbarhet i fokus – med sikte på gångbarhet?

Öresund Spotlight
-
0
Hållbarhet i fokus – med sikte på gångbarhet?

EU:s målsättningar för hållbarhet i teorin riskerar att kollidera med förutsättningarna för dessa att kunna följas i praktiken, åtminstone när det gäller handelsvaror med ursprung utanför EU.

Insatser och skyddsåtgärder i nutid är viktiga ur ett hållbarhetssynpunkt, men ännu viktigare är att lösningarna är hanterbara och genomförbara. En artikel från New York Times lyfter att bönder från Etiopien menar att de har svårt för att kunna möta kravet från EU:s kommande miljödirektiv. Enligt de uppdaterade reglerna, som implementeras i slutet av året, måste de kunna uppvisa och dokumentera det exakta ursprunget för kaffebönor som fraktas till EU, något som kräver tillgång till data om den geografiska platsen där bönorna odlas. Anledningen till denna åtgärd är skogsavverkning orsakad av expansion av odlingsmark. Därför förväntas bönderna kunna stärka att marken som kaffebönorna har odlats på inte är mark där skog tidigare har skövlats, vilket kräver mer formella sätt att intyga att marken enbart är odlingsmark, som exempelvis via dokumentation. Om det inte går att bevisa varifrån bönorna kommer ifrån efter 31:a december kan storproducenter förlora tillgången till EU-marknaden. Småföretagare och mindre gårdar har fram till juni nästkommande år på sig att kunna identifiera bönorna och genomföra platsmarkeringen.

Europa sammanlagt konsumerar mest kaffe i hela världen, vilket gör regionen till en betydande marknad. Experter menar att denna nya regel, som går under “E.U. Deforestation Regulation” (EUDR) eller EU:s avskogningsförordning, vars syfte är att förebygga att skog skövlas och för att främja ett hållbart jordbruk, numera riskerar att slå fel och slå hårt mot småföretagare. Det representerar vad vissa har kallat för “green squeeze” där man påpekar att det skapar stora problem för bönder i utvecklingsländer som har stått för minst utsläpp och som även utmanar belsutfattares förmåga att kunna väga mellan å ena sidan naturens behov av skydd och å andra sidan människors behov för att hitta den bästa lösningen.

Nyheten har oroat bönderna och flera av dem har bett om hjälp för att kunna genomföra denna märkning med hjälp av geodata. De menar att de förväntas kunna ta del av datan om exakt geografisk platsinformation och markera varorna utan hjälp. De har även uttryckt att det är kostsamt att implementera en sådan identifieringsprocess utan hjälp via en förening (Oromia Farmers Cooperative Union) för bönder. En representant uppger bland annat att det är fler än en halv miljon medlemmar i centrala Etiopien som uppger att de förmodligen inte kommer att kunna ha allting förberett och färdigt innan deadline, såvida de inte får stöd med markeringen. Enligt uppgifter från föreningen har det skett en datainsamling över Oromiaregionen, där koordinater har samlats in och där 24 000 gårdar har kartlagts sedan mars. Bönderna har även fått hjälp med att hantera teknologin. Denna geodata kommer att verifieras av europeiska tjänstemän via satellitbilder och andra kartläggningar av skogar. Kostnaden för att kartlägga en gård låg omkring 4.50 dollar och initiativet bekostades av fonder från International Trade Organization (under World Trade Organization; Världshandelsorganisationen).

Det hållbara, ställt mot det socialt och ekonomiskt genomförbara, är en komplicerad fråga. Etiopien producerar mest i Afrika och kaffebönorna står för 35% av landets totala inkomster. Mer än en tredjedel av Etiopiens kaffe fraktas till Europa, ett land som drabbas av ytterligare kostnader för att kunna stämma överens med EU:s nya förordning. Samtidigt visar data från den franska regeringen förra året att EU-konsumtionen av kaffe kunde kopplas till 44% av kafferelaterad skogsskövling globalt. En annan rapport av World Resources Institute betonar att nära två miljoner hektar av skogstäckt yta har ersatts av odlingar för kaffebönor mellan 2001 och 2025, vilket tyder på att strängare åtgärder för naturen behövs. Under klimatsammanträdet i Glasgow (COP26) år 2021 talades det om att stoppa skogsavverkning – när skogen upphör så blir det ett område som används för att generera utsläpp istället för att förhindra utsläpp.

Eftersom den biologiska mångfalden i naturen försvinner i takt med skogsskövlingarna, samtidigt som det blir svårare för koldioxidhalterna att tas upp, blir åtgärderna nödvändiga. Även andra vanliga varor, exempelvis de som innehåller palmolja, riskerar att omfattas. Experter menar däremot att denna åtgärd kommer att efterföljas utan att bönderna får tillräckligt med stöd för att kunna följa förordningen, inte bara i detta fall, utan i flera liknande fall. Av de som har kritiskt granskat förslaget hävdar de att EU behöver ge bönderna mer stöd. Den generella synpunkten är att om EU ska sätta en specifik standard, så får EU stå för att investera i att bland annat utbilda bönderna och ge dem stöd så att de kan nå standarden, så att inte småföretagare blir utestängda från marknaden. Många etiopiska bönder påpekar att det kommer att bli svårt att anpassa sig till den nya lagen.

Europeiska företag som samarbetar med kaffeproducenter i Etiopien menar att det har varit en utmaning för regionen som de samarbetar med att anpassa sig och menade även att de jobbar på att komma med eventuella lösningar tillsammans med deras samarbetspartners. En representant för EU menade att EU skulle bidra med allt nödvändigt stöd för småföretagare, men att de inte skulle förlänga sin deadline. EU uppger även att de har investerat 86 miljoner euro för att stötta lokal ansträngning att följa de nya reglerna.

I fortsättningen måste man analysera förslagen som dyker upp och säkerställa genomförbarheten i större utsträckning, samt även kunna förbereda sig på detta, annars riskerar osäkra åtgärder att gå igenom och sätta hinder för, istället för att skydda, miljön.

Bianca M.- Öresund Spotlight. E: bianca@oresundspotlight.com. Källa: “A Planned E.U. Rule Has Coffee Growers in Ethiopia Scrambling”, The New York Times, publicerad 2025-04-25.

Tau-proteinet kopplas till uppkomsten av Alzheimers symtom

Öresund Spotlight
-
0
Tau-proteinet kopplas till uppkomsten av Alzheimers symtom

En internationell studie med över 12 000 deltagare visar att ansamling av tau-proteinet, snarare än enbart beta-amyloid, har en direkt koppling till utvecklingen av de kliniska symtomen vid Alzheimers sjukdom.

Metod och deltagare

Studien, ledd av Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center, omfattade data från 42 internationella kohorter. Totalt granskades 12 048 personer med PET-avbildning. Deltagarna delades in i grupper utan kognitiva störningar, med lindrig kognitiv svikt respektive med demens.

Huvudresultat

Forskarna konstaterar att beta-amyloid ofta ansamlas tidigt i hjärnan, men att det är tau-proteinet som tydligt hänger samman med uppkomsten av kliniska symtom. I de tidiga stadierna förekommer tau sällan hos individer utan beta-amyloid, men är vanligt hos dem som är amyloidpositiva. I demensstadiet är förekomsten av tau fortsatt hög, även om den minskar med stigande ålder.

Riskfaktorer

Analysen visar att högre ålder, kvinnligt kön, förekomst av beta-amyloid samt genvarianten APOE ε4 är kopplade till en ökad risk för tau-ansamling. Hos bärare av APOE ε4 inleds dessa processer betydligt tidigare än hos andra.

Kliniska implikationer

Resultaten tyder på att tau-PET kan bli ett centralt verktyg för att identifiera riskpersoner och möjliggöra tidigare diagnos. Fynden har dessutom bekräftats genom neuropatologiska analyser av över 5 000 fall, vilket stärker slutsatsernas tillförlitlighet.

Källa:
Rik Ossenkoppele m.fl., Tau PET positivity in individuals with and without cognitive impairment varies with age, amyloid-β status, APOE genotype and sex, Nature Neuroscience, 16 juli 2025.
Tillgänglig online: nature.com

Ta med dina husdjur på semestern i EU

Öresund Spotlight
-
0
Ta med dina husdjur på semestern i EU

Det är inte bara människor i EU som kan dra nytta av rätten att resa fritt i EU. Tack vare gemensamma EU-regler om resor med våra husdjur, det vill säga katter, hundar och illrar, kan de också dra nytta av den här rätten. Om du reser på semester i EU med dina fyrbenta vänner den här sommaren måste du se till att deras EU-pass för sällskapsdjur är aktuellt. 

EU-passet för sällskapsdjur innehåller en beskrivning av och uppgifter om ditt djur, t.ex. id-märkning med chip eller tatuering, uppgifter om rabiesvaccination och kontaktuppgifter till den veterinär som har utfärdat passet. Du kan få ett EU-pass för din hund, katt eller iller från en behörig veterinär. Det allra viktigaste kravet, som också gäller för husdjur som reser till EU från länder utanför EU, är att ditt djur är vaccinerat mot rabies. Om du reser till ett land där det inte finns dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis), det vill säga Finland, Irland, Malta, Norge och Nordirland, måste ditt djur behandlas mot dvärgbandmask före avresan. 

Det finns några undantag du måste känna till. Sedan 2021 är EU-pass för sällskapsdjur som har utfärdats till brittiska invånare inte lägre giltiga för resor med djur från Storbritannien till ett EU-land eller Nordirland. Tänk också på att ett EU-pass för sällskapsdjur bara gäller hundar, katter och illrar. Om du har en fågel, reptil, gnagare eller kanin bör du ta reda på de nationella reglerna för landet som du vill resa till för sådana djur. 

Om du reser med ditt husdjur från ett land utanför EU till EU måste du visa upp ett EU-djurhälsointyg. Djurhälsointyget liknar ett EU-pass för sällskapsdjur och innehåller på samma sätt uppgifter om ditt djurs hälsa, identitet och rabiesvaccinationer. Du måste få intyget från en officiell veterinär i ditt land och det får inte vara mer än tio dagar gammalt när ditt djur kommer till EU. Du måste också bifoga en skriftlig egenförsäkran till ditt djurs djurhälsointyg om att förflyttningen inte görs i kommersiellt syfte. 

Du kan resa med upp till fem husdjur, men om de är fler än fem (hundar, katter eller illrar) måste du visa upp bevis på att de ska delta i en tävling, utställning eller idrottsevenemang och att de är minst sex månader gamla. Om du inte ska resa tillsammans med ditt djur måste du ge ett skriftligt tillstånd till den person som reser tillsammans med ditt djur. Du måste dessutom återförenas med ditt djur inom fem dagar efter resan. 

Källkritik i skolan kräver mer än enstaka insatser

Öresund Spotlight
-
0
Källkritik i skolan kräver mer än enstaka insatser

Det krävs mer än enstaka insatser om källkritik för att stärka elevers motståndskraft mot desinformation. En ny studie från Uppsala universitet visar att korta undervisningsinsatser om desinformation inte har någon långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter.

Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS One och bygger på en studie med 459 svenska gymnasieelever.

Studien har genomförts med stöd av Skolforskningsinstitutet, och är en av de första som systematiskt undersöker de långsiktiga effekterna av olika undervisningsmodeller mot vilseledande information och desinformation i vanliga klassrum. Tre typer av insatser har jämförts: ett spel om propaganda och manipulation på sociala medier (Bad news), en digital workshop om faktagranskning (Nyhetsvärderaren) samt ämnesspecifika lektionsmoment inom samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild.

Tre typer av insatser har jämförts:

– Bad News, ett webbaserat spel där eleverna i par under en lektion får prova på att själva sprida desinformation. Genom att använda strategier som känslomanipulation, trollning och polarisering lär de sig känna igen vanliga propagandatekniker. Avslutande klassdiskussion fördjupar förståelsen.

– Nyhetsvärderaren, ett digitalt självtest där eleverna individuellt övar på att bedöma nyheters trovärdighet. Testet tar cirka 20 minuter att genomföra och följs upp med gemensam diskussion i klassen om utmaningar i dagens nyhetsflöden.

– Ämnesspecifika lektionsmoment, som omfattade tre lektioner inom ämnena samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild. Fokus låg på att integrera källkritik i ämnesundervisningen med hjälp av autentiska exempel och ämnesrelevanta diskussioner.

Källkritiken inte bättre efter tre månader

Trots att tidigare forskning pekat på att sådana insatser kan ha kortsiktiga effekter, visar den nya studien att elevernas källkritiska förmågor inte förbättrats särskilt mycket tre månader efter insatserna. Elevernas användning av digitala verktyg som omvänd bildsökning förblev låg och de flesta hade fortsatt svårt att identifiera vilseledande information. Däremot visade studien att elever som ansåg det viktigt att få tillgång till trovärdig information, och de som värderade demokratiska ideal högt, var bättre på att identifiera sann och falsk information.

– Resultaten visar att det inte räcker med enstaka lektioner eller spel. För att stärka ungdomars motståndskraft mot desinformation krävs mer långsiktiga och integrerade undervisningsstrategier. Skolan har en central roll i att rusta unga för ett liv i en offentlighet där digital källkritik är avgörande för demokratiskt deltagande. Källkritiska övningar behöver vara något som dyker upp med jämna mellanrum i undervisningen i olika ämnen och på olika sätt, säger Thomas Nygren, professor vid Uppsala universitet som har gjort studien.

Lärare vill ha prövat material

Under åren med sitt arbete med plattformen Nyhetsvärderaren och om hur unga utvecklar källkritik har han återkommande träffat på lärare som efterfrågar beprövade material för att undervisa om komplexa frågor som desinformation. På Nyhetsvärderaren finns färdiga lektionsupplägg, bildspel och lärarhandledningar för alla fem ämnen som använts i studien. Materialet är framtaget i nära samarbete mellan forskare och lärare och syftar till att på ett konkret sätt stötta undervisningen i digital källkritik och motverka vilseledande information och desinformation.

-Nu har vi resurser som är vetenskapligt prövade och enkla att använda i klassrummet. För att underlätta det finns allt undervisningsmaterial från studien fritt tillgängligt för lärare, säger Thomas Nygren.

Referens: Nygren, T., & Efimova, E. (2025). Investigating the Long-Term Impact of Misinformation Interventions in Upper Secondary Education. PLOS One. DOI: 10.1371/journal.pone.0326928

Biomarkörer avslöjar risk för hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes | Lunds universitet

Öresund Spotlight
-
0
Biomarkörer avslöjar risk för hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes | Lunds universitet

Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine.

Personer med typ 2-diabetes har upp till fyra gånger högre risk att få hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och andra kranskärlssjukdomar än friska personer. Därför behövs biomarkörer som hjälper oss att förstå vilka individer som riskerar att drabbas.

Ett forskarteam lett från Lunds universitet, följde 752 personer som när studien startade, var nydiagnostiserade med typ 2-diabetes. Ingen av deltagarna, som kom från diabeteskohorten ANDIS (All New Diabetics in Skåne), hade tidigare haft några stora hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna följde deltagarnas kardiovaskulära hälsa i drygt sju år och under den tiden fick 102 av dem allvarliga hjärt-kärlkomplikationer. 

– Genom att studera kemiska förändringar i deltagarnas arvsmassa – så kallade DNA-metyleringar – ville vi hitta epigenetiska biomarkörer som förutspår hjärt-kärlsjukdom. DNA-metylering styr vilka gener som är aktiva eller avstängda i våra celler och när den inte fungerar som den ska, kan det bidra till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, säger Charlotte Ling, professor i diabetesforskning vid Lunds universitet.

Forskarna hittade drygt 400 ställen med förändrad DNA-metylering i blod och 87 av dessa användes för att utveckla en poängskala som kan bedöma en individs risk för att utveckla allvarliga hjärt- och kärlkomplikationer. 

– Vi kunde med 96 procents sannolikhet säga om någon inte riskerade att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det negativa prediktionsvärdet var alltså väldigt starkt. Eftersom uppföljningen av deltagarna på drygt sju år, är relativt kort, behöver vi följa dem längre för att troligen också få starkare siffror på det positiva prediktionsvärdet – det vill säga hur stor sannolikheten är att en person faktiskt blir sjuk, säger Sonia García-Calzón, forskare vid Navarra universitet, Pamplona. 

Personer med typ 2-diabetes som visar sig ha risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, kan därmed få snabb hjälp med förebyggande åtgärder kring kost, fysisk aktivitet och vikt. De kan också få mer hjälp med att förbättra sin blodsockerkontroll eller få behandlingar som skyddar hjärta och kärl.

– Sjukvården idag använder sig av kliniska variabler som ålder, kön, blodtryck, rökning, skadligt kolesterol, långtidsblodsocker och njurfunktion för att uppskatta risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar, men det är ett ganska trubbigt verktyg. Om man adderar DNA-metylering, har man ett mycket bättre mått på en framtida risk. Vi vill därför utveckla ett kit för kliniska användning, så att man med ett enkelt blodprov kan mäta DNA-metyleringen och genom poängskalan förutsäga vem som riskerar att bli sjuk, säger Charlotte Ling. 

Den vetenskapliga artikeln ”Epigenetic biomarkers predict macrovascular events in individuals with type 2 diabetes” är publicerad i Cell Reports Medicine, 7 augusti 2025.

Studien har finansierats med stöd av: Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden, Region Skåne (ALF), Novo Nordisk Fonden, SSF LUDC-IRC, Exodiab, Vinnova Swelife, Diabetesfonden, Knut and Alice Wallenberg foundation

EU‑flaggan firar 40 år som symbol för gemenskap och fred

Öresund Spotlight
-
0
EU‑flaggan firar 40 år som symbol för gemenskap och fred

I juni 2025 fyller EU‑flaggan 40 år som officiell symbol för de europeiska gemenskaperna – föregångaren till dagens Europeiska union. Den välkända blå flaggan med tolv gyllene stjärnor symboliserar inte bara Europa, utan också våra gemensamma värderingar: enhet, demokrati och fred.

En symbol med djup betydelse

EU‑flaggan är en av de mest igenkännliga symbolerna i Europa. Med sin cirkel av tolv gyllene stjärnor på blå botten uttrycker den enhet, solidaritet och harmoni mellan Europas folk – oavsett språk, historia eller kultur.
Stjärnorna är inte kopplade till antalet medlemsländer, utan talet tolv står för helhet och fulländning. Den blå färgen symboliserar stabilitet och fred.

Vägen till att bli EU‑flagga

  • 1955 – Europarådet antar flaggan som sin officiella symbol.
  • 1983 – Europaparlamentet föreslår att flaggan även ska användas av Europeiska gemenskaperna.
  • 1985 – Europeiska rådet godkänner flaggan som officiell symbol, och den hissas för första gången på EU‑kommissionens byggnad i Bryssel året därpå.
  • 2002 – Flaggan syns på eurosedlarna och blir en del av vardagen för miljoner européer.
  • 2015 – Ett särskilt mynt ges ut för att markera 30-årsjubileet.
  • 2025 – EU uppmärksammar 40 år med flaggan som sin symbol, med kampanjer och offentliga evenemang i hela unionen.

Flaggan i vardagen

Idag syns EU‑flaggan överallt:

  • På offentliga byggnader, torg och vid EU‑projekt.
  • Vid internationella sportevenemang som Ryder Cup, OS och Champions League.
  • På pass, euro‑sedlar och på hjälpsändningar finansierade av EU.
  • I solidaritetsyttringar i länder utanför EU, t.ex. i Ukraina 2014 och Georgien 2024.

En europeisk identitet

EU‑flaggan är mer än bara ett emblem – den är en identitetsbärare. Den samlar människor från hela kontinenten under gemensamma ideal: mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet och demokrati.

”Vår EU‑flagga är en kraftfull symbol för demokrati och fred som stolt har vajat i EU och runt om i världen sedan 1985.”
– Europeiska kommissionen

123...14Page 2 of 14