Periodisk fasta har blivit en populär metod för viktnedgång och hälsoptimering, men vad säger forskningen egentligen? En ny artikel i Nature granskar de vetenskapliga bevisen och diskuterar både fördelarna och begränsningarna med denna koststrategi. Kritiker menar att det fortfarande saknas långtidsstudier som visar på dess säkerhet och effektivitet.

Under de senaste åren har periodisk fasta (intermittent fasting) blivit en av de mest omdiskuterade dieterna, både i populärkulturen och inom forskarsamhället. Förespråkare menar att metoden inte bara hjälper till med viktnedgång utan, också kan ha andra hälsofördelar såsom förbättrad metabolism, minskad risk för sjukdomar och ökad livslängd. En nyligen publicerad artikel i Nature sammanfattar den aktuella forskningen på området och diskuterar vad vi faktiskt vet om effekterna av periodisk fasta.

Hur fungerar periodisk fasta?
Periodisk fasta innebär att man växlar mellan ätfönster och fastaperioder. De vanligaste metoderna inkluderar:
● 16/8-metoden – fasta i 16 timmar och äta inom ett 8-timmarsfönster.
● 5/2-dieten – normal kost i fem dagar och kraftigt reducerat kaloriintag två dagar i veckan.
● Alternativ dagsfasta – varannan dag fasta, varannan dag normalt intag.
Studier har visat att fasta kan påverka kroppen på flera sätt, bland annat genom att förändra hormonella nivåer, förbättra insulinkänsligheten och stimulera cellförnyelseprocesser såsom autofagi.

Potentiella hälsofördelar
Forskningen har pekat ut på flera möjliga fördelar med periodisk fasta:
● Viktnedgång och förbättrad ämnesomsättning – Studier har visat att fasta kan hjälpa till att minska kroppsfett och förbättra blodsockerkontrollen. I vissa fall kan det vara lika effektivt som traditionella kalorirestriktionsdieter.
● Minskad risk för kroniska sjukdomar – Vissa studier antyder att fasta kan minska risken för hjärt-kärlsjukdomar, typ 2-diabetes och neurodegenerativa sjukdomar såsom Alzheimers.
● Längre livslängd? – Djurförsök har visat att kalorirestriktion och fasta kan öka livslängden, men det finns ännu ingen tillräcklig evidens för att dra samma slutsats hos människorKritik och potentiella risker
Trots de potentiella fördelarna har forskare påpekat flera osäkerheter kring periodisk fasta:
● Brist på långtidsstudier – De flesta studier är kortvariga och genomförda på små grupper, vilket gör det svårt att dra slutsatser om långsiktig hälsa och risker.
● Individuella variationer – Medan vissa upplever viktnedgång och bättre hälsa, kan andra få negativa effekter som trötthet, näringsbrist och hormonella obalanser.
● Kan påverka ätbeteende – Kritiker varnar för att periodisk fasta kan leda till ohälsosamma ätmönster eller trigga ätstörningar hos vissa individer.
● Ej lämpligt för alla – Gravida, personer med ätstörningar eller vissa medicinska tillstånd bör vara försiktiga med fasta och rådfråga en läkare innan de påbörjar en sådan diet.

Slutsats
Den aktuella forskningen tyder på att periodisk fasta kan ha flera hälsofördelar, men resultaten är fortfarande preliminära. Medan vissa studier visar att det kan förbättra metabolismen, minska risken för kroniska sjukdomar och eventuellt förlänga livslängden, krävs mer forskning för att förstå de långsiktiga effekterna.
● Det är viktigt att understryka att periodisk fasta inte är en universallösning och att det inte passar alla. Kritiker pekar på behovet av mer långsiktiga studier för att säkerställa att metoden är säker och effektiv på sikt.
● För dem som överväger att testa periodisk fasta är det viktigt att anpassa metoden efter individuella behov och att se till att kosten förblir balanserad och näringsrik. Det rekommenderas också att först rådfråga vårdpersonal.

● Nybörjare ska ha minst två års provtid
● 18-åringar kan få lastbilskörkort under vissa villkor

örhandlare från Europaparlamentet och EU-rådet kom den 25 mars 2025, överens om nya regler för körkort i EU. Avtalet innebär bland annat:
● Digitala körkort som kan visas i mobilen
● Provperiod för nya förare
● Möjlighet till åtföljd körning

Genom dessa ändringar vill EU förbättra trafiksäkerheten. Varje år omkommer nästan 20 000 personer i trafiken inom unionen.

Bättre utbildning för nyare förare
De nya reglerna ska se till att förare är bättre förberedda på verkliga trafiksituationer. Utbildningen kommer bland annat att innehålla:
● Säkert användande av mobilen vid körning.
● Risker med döda vinklar
● Hur moderna förarassistanssystem fungerar
● Säkert öppnande av bildörrar
● Körteknik vid hala vägförhållanden och snö

Så fungerar det nya digitala körkortet
Enligt de nya reglerna blir det digitala körkortet huvudformatet inom EU. Körkortet ska kunna visas i en säker digital plånbok på mobilen.

EU-länderna har fem och ett halvt år på sig att införa systemet efter att reglerna trätt i kraft. Som förare kommer du dock alltid att ha rätt att begära ett traditionellt plastkort om du föredrar det.

Strängare regler för nybörjare
För första gången inför EU en obligatorisk provperiod på minst två år för alla nya förare. Under denna tid gäller:
● Striktare regler vid rattfylleri
● Hårdare straff för att inte använda bilbälte
● Skärpta krav vid användning av barnstolar

Parlamentet lyckades också få med en uppmaning till medlemsländerna om att införa nolltolerans för alkohol och droger bakom ratten.

Yngre förare får köra större fordon
I syfte att möta bristen på yrkesförare har ålderskraven sänkts:
● Lastbilskörkort: från 21 till 18 år
● Busskörkort: från 24 till 21 år

För att få dessa körkort krävs dock särskild yrkesutbildning. Vissa länder kan till och med tillåta 17-åringar att köra lastbil – men bara under uppsikt av en erfaren förare.

Giltighetstid för körkort
Enligt avtalet kommer körkort för:
● Personbilar och motorcyklar: 15 års giltighet
● Lastbilar och bussar: måste förnyas var 5:e år

Länder där körkortet samtidigt fungerar som ID-kort kan välja att begränsa giltigheten till 10 år. För förare över 65 år kan länder införa kortare giltighetstider.

Hälsokontroller blir viktigare
Alla som ska ta körkort för första gången måste genomgå en medicinsk undersökning. Den ska kontrollera:
● Synen
● Hjärt- och kärlsystemet

För vanliga förare kan länder dock ersätta denna kontroll med självdeklaration vid förnyelse av körkort.

Citat från rapportören
Jutta Paulus (De gröna, Tyskland), som ledde förhandlingarna:
”De nya reglerna gör körkortet mer modernt och användarvänligt. Samtidigt ska de rädda liv genom bättre utbildning och strängare regler för nybörjare. Vi gör det också enklare för unga att börja jobba som yrkesförare.”

Vad händer nu?
Avtalet måste nu godkännas formellt av både EU-parlamentet och rådet. Därefter har medlemsländerna fyra år på sig att anpassa sina nationella lagar.

Bakgrund
Förslaget är en del av EUs strategi för att nå ”Vision Zero” – inga dödsoffer i trafiken år 2050. Samma paket innehåller även nya regler om körförbud inom EU.

Köpenhamns framgångsrika restaurangscen står nu inför sin
största utmaning någonsin. Ett perfekt stormväder av exploderande
hyror, stigande råvarupriser och skenande lönekostnader
tvingar allt fler restauranger att lägga ner. Hur påverkar detta en av
Europas mest livaktiga matstäder?

Köpenhamn, länge hyllad som Nordens gastronomiska huvudstad, upplever nu en branschkris utan like. Enligt de senaste siffror från Berlingske har över 12% av stadens restauranger tvingats stänga under det senaste året – en siffra som fortsätter att stiga.

Krisens orsaker
● Hyreskatastrofen: Lokalpriserna i centrala Köpenhamn har skjutit i höjden med 28% sedan 2020 (CBRE).

● Personalpanik: Erfarna kockar kräver nu 45 000 DKK/månad (+40% sedan 2019), samtidigt som personalbristen är akut.

● Råvaruchocken: Smör (+40%), ekologiskt kött (+35%) och färsk fisk (+25%) har blivit lyxvaror (Danmarks Statistik).

Michelinstjärnornas dilemma
Även ikoniska ställen som Alchemist (2 stjärnor) och Kødbyens Fiskebar kämpar. Noma, trestjärniga och tidigare rankad som världens bästa restaurang, har tvingats omvandlas till pop-up-koncept för att överleva.

Branschens nödrop
● Kommunen har lanserat nödhjälp för mindre restauranger
● Danish Hospitality Association kräver skattereduktioner
● Flera kända kockar har infört krismenyer med färre rätter

Vad väntar i framtiden?
Experter varnar för en bransch i omvandling:
● Endast de mest ekonomiskt sunda verksamheterna kommer överleva
● Priserna för en enkel middag för två har nått 1 200 DKK (från 800 DKK 2019)
● 40% av gästerna är turister – men hur länge?

Dela med sig

Europaparlamentet vill säkerställa att ESF+ fortsätter att vara ett starkt verktyg för social inkludering och bekämpning av fattigdom i EU.

Den 11 mars 2025 uppmanade Europaparlamentet till ökade resurser för Europeiska socialfonden plus (ESF+) efter 2027 för att bättre stödja EU:s sociala dimension.

Rapporten förespråkar en förstärkning av ESF+ för att stödja personer i utsatta situationer, investera i människor och kompetens, bekämpa fattigdom samt stärka sociala investeringar och entreprenörskap.
Texten lyfter fram parlamentets bidrag till den kommande diskussionen om ESF+-budgeten och betonar att fonden bör förbli EU:s främsta verktyg för att hjälpa medlemsstater, regioner och lokala samhällen att stärka EU:s sociala dimension. Fonden bör ta itu med sociala utmaningar som digitalisering, konsekvenserna av klimatförändringar, anständiga arbetsvillkor och den ökande levnadskostnaden, samtidigt som den säkerställer tillräcklig finansiering för utbildning, yrkesutbildning och kompetensutveckling.

Ledamöterna uttrycker oro över försök att dela upp eller slå samman ESF+ med andra fonder, eftersom de anser att detta kan allvarligt försvaga dess förmåga att uppnå sina egna mål och målen för den europeiska pelaren för sociala rättigheter. De anser att ESF+ bör förbli en självständig fond och att inga omstruktureringar får påverka dess huvudsyfte. Dess styrningsmodell bör fortsatt vara en modell för delad förvaltning.
Europaparlamentet antog initiativbetänkandet med 432 röster för, 155 emot och 82 nedlagda röster.

Citat
Marit Maij (S&D, Nederländerna), föredragande för betänkandet, sade: ”Idag skickade Europaparlamentet ett starkt budskap: vi kan bara gå framåt tillsammans om vi säkerställer att alla kan delta i samhället. Vi måste fortsätta arbeta för att förbättra situationen för barn, kvinnor, flyktingar, unga och andra utsatta grupper. Vi måste eliminera orsakerna till fattigdom och social utestängning. En stark och generös ESF+ gör detta möjligt.”

Bakgrund
ESF+ är den enda EU-fonden som främst fokuserar på socialpolitik. Det är EU:s viktigaste finansiella verktyg för att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden och sysselsättningsmöjligheter samt stärka social sammanhållning. Med en budget på 142,7 miljarder euro för perioden 2021–2027 bidrar den till EU:s sysselsättnings-, utbildnings- och kompetenspolitik samt till strukturella reformer inom dessa områden.