Miljökemikalier: Ett osynligt hot – menforskaren Joëlle Rüegg tar strid mot tystnaden
Om hemlösheten i Sverige
En rapport av Sveriges Stadsmissioner har utrett hemlösheten under det föregående året och undersökt olika anledningar till varför folk blir hemlösa. Enligt rapporten är frågan om hemlöshet allvarligare än vad man tidigare har trott, om man räknar in den dolda hemlösheten.
Hur ser situationen ut?
Hemlösheten drabbar människor oavsett ålder, ursprung och socioekonomisk bakgrund enligt Stadsmissionen. Den största kritiken som beskrivs i rapporten mot Socialstyrelsens tidigare kartläggning är att människor som inte har tillgång till ett tryggt och långsiktigt boende exkluderas från statistiken om hemlöshet, på grund av alltför snäva definitioner. Stadsmissionens rapport kritiserar även åtgärder som det vräkningsförebyggande arbetet, som enligt rapporten kommer alltför sent och att följden blir att människor som hade kunnat få hjälp istället vräks.
Behovet av effektiva åtgärder för att motverka vräkning har blivit en allt viktigare fråga på sistone. Mellan åren 2018 och 2022 ökade antalet genomförda vräkningar med över 30 procent och år 2022 genomfördes totalt 2523 vräkningar nationellt. Under 2023 rapporterades även en ökning av antalet vräkningar där barn var inblandade. Totalt 345 barn råkade ut för vräkningar under det första halvåret år 2023. Storstäderna Stockholm, Göteborg och Malmö är mest drabbade, då flest antal vräkningar genomförs där. Rapporten betonar vikten av att det vräkningsförebyggande arbetet äger rum i tid. Eskilstuna var den kommun där flest andel hushåll med barn blev vräkta.
Anledningarna till hemlöshet är många. I rapporten förekommer begreppen strukturell och social hemlöshet. Utöver det förekommer även begreppet dold hemlöshet. Den sociala hemlösheten handlar om faktorer kopplade till beroende eller psykisk ohälsa. Hemlöshet medför att risken för att individen påverkas av olika Individer som har råkat ut för social hemlöshet möts av särskilda krav som måste uppfyllas innan de kan få hjälp med att hitta bostäder av olika myndigheter, som exempelvis att de måste uppvisa att de är drogfria innan hjälpinsatser kan sättas in. Detta hindrar människor med beroendeproblematik från att hitta ett tryggt boende till att börja med, trots att bostaden kan ha en lugnande psykisk påverkan och i sin tur öka chansen för att de kommer över beroendet. Den strukturella hemlösheten handlar om annan social problematik, till exempel bostadsmarknadens otillgänglighet för vissa hushåll, som inte lyckas ta sig in på bostadsmarknaden på grund av bostadsbrist, eller dyrare hyror för andrahandsbostäder. Förutom ekonomiska orsaker kan det även handla om andra strukturella hinder, som exempelvis att det inte är möjligt att få ett arbete utan en bostad, men svårt att få en bostad utan ett arbete (och annat bevis på inkomst). Dessutom är andrahandsboenden inte långsiktiga, utan kortsiktiga boendeformer, vilket innebär att människor som bor i andrahand kan sakna en mer stabil tillvaro och trygghet.
En del individer befinner sig i den tredje formen av hemlöshet; den dolda hemlösheten. Den kan uppstå oväntat. I den dolda hemlösheten finns personer som av någon anledning inte uppfyller kravet för att kategoriseras som hemlös, för att de kanske inte bedöms behöva få hjälp från Socialtjänsten eller av någon annan anledning som inte stämmer in på Socialstyrelsens definitioner. Detta kan exempelvis ske efter att något oförutsägbart händer; man kanske blir sjukskriven, förlorar jobbet eller att något annat sker som gör att ens livssituation förändras och att man inte längre klarar av att behålla den inkomsten man hade förut. Utan något skyddsnät kan det hända att man inte längre har råd att bo kvar i bostaden.
När sociala problem förstärks
Kvinnor är mer sårbara på bostadsmarknaden och riskerar att råka ut för hemlöshet oftare än män. Många kvinnor uppger exempelvis att de inte skulle ha råd att bo kvar i samma område efter en skilsmässa. Att kvinnor har en mer otrygg ställning på bostadsmarknaden hör även i vissa fall ihop med olika typer av våld. Kvinnor i destruktiva eller fysiskt våldsamma relationer får oftast hjälp av kommunen enbart kortsiktigt eller tillfälligt, vilket gör att de i en del fall flyttar tillbaka och fortsätter att bo med gärningspersonen efter att ett kortsiktigt hyresavtal har tagit slut, eller att de vistas på en annan adress som är känd för gärningspersonen, vilket riskerar deras säkerhet. Kvinnor som utsätts för ekonomiskt våld kan möta rent strukturella hinder, som att de kan vara skuldsatta utan att vara medvetna om det. Eventuella betalningsanmärkningar kan i dessa fall utgöra rent byråkratiska hinder. I vissa fall kan offer för ekonomiskt våld inte ens ha kontroll över sina egna tillgångar, vilket medför att de hamnar i en väldigt påfrestande situation när de sedan ska leta efter en ny bostad.
Vid sökandet av en bostad på andrahandsmarknaden kan kvinnor även utsättas för sexuella trakasserier eller övergrepp. Det kan handla om allt från olämpligt beteende under visningar till att de får förfrågningar om sexuella tjänster av hyresvärdar. I det här fallet exemplifierar en otrygg bostadssituation hur utsattheten kvinnor möter när de utsätts för olika typer av våld synliggörs på bostadsmarknaden.
Andra utsatta grupper är unga vuxna och migranter. Unga vuxna, som allra oftast inte har det tillräckligt bra ställt ekonomiskt för att ha råd med kontantinsatser för bostadsrätter utan hjälp hemifrån, vänder sig ofta till andra- eller tredjehandskontrakt, i brist på tillgängliga och kostnadsvänliga alternativ. Migranter, som till en början har fått hjälp med bostäder, har svårigheter att komma in på arbetsmarknaden igen när hjälpen upphör. De saknar en lång kötid, som ofta behövs för förstahandskontrakt, och kontakterna för att själva ordna tillfälliga boenden. De har därför begränsade möjligheter att ta sig in på bostadsmarknaden. I dessa fall kan man se hur ekonomiska eller sociala begränsningar påverkar människors chans att få ett tryggt och långsiktigt boende.
Konsekvenserna av en otrygg bostadssituation
När de sociala problemen som ligger bakom hemlösheten tillåts fortsätta, kan följderna att kriminaliteten växer fram och att den organiserade brottsligheten blir alltmer omfattande. Svarta hyreskontrakt kan bli en utväg för folk i en svår situation, även om det svarta kontraktet i sig är riskabelt. Dessutom kan de svarta kontrakten i vissa fall förmedlas genom organiserad brottslighet. Människor som utnyttjas på detta sätt kan exempelvis dels behöva betala en alltför hög hyra och dels inte kunna söka bostadsbidrag för hyran, eftersom det är ett svartkontrakt. Förutom att livnära den organiserade brottsligheten medför vräkningar även kostnader för samhället. Sannolikheten för att begå brott ökar för individer som vräks jämfört med dem som inte blir vräkta och rapporten pekar på att risken för en person att begå samtliga brottstyper ökar efter en vräkning. Att förebygga en vräkning kan långsiktigt leda till bättre utsikter för både individer och för samhället.
Bianca M. – Info Express
E: hello@infoexpress.se
Källa: “Hemslöshetsrapporten 2024”, Sveriges Stadsmissioner
Öresundspendlingen ökar – men bara åt ena hållet
Antalet öresundspendlare fortsätter att öka visar ny statistik som släpps idag. Under 2023 nåddes en ny toppnotering med 21 429 öresundspendlare, en ökning med 7 procent jämfört med 2022. Personer som bor i Sverige och arbetar i Danmark utgör hela 94 procent av den totala pendlingen.
– Vi ser en tydlig trend att allt fler väljer att bo i Sverige och arbeta i Danmark. En viktig faktor bakom denna utveckling är den gynnsamma valutakursen. Det är helt enkelt betydligt mer lönsamt för boende i Sverige att ta ett arbete i Danmark, säger Anna Råman, chef för samhällsanalys på Region Skåne.
Pendlingen från Danmark till Sverige minskar
Samtidigt som den totala pendlingen ökade 2023 jämfört med året innan så minskade pendlingsströmmen från Danmark till Sverige under samma period med 16 procent. Det kan delvis förklaras av att den danska kronan har blivit starkare i förhållande till den svenska och att det sällan lönar sig ekonomiskt att ta ett jobb i Sverige.
Den största andelen öresundspendlare arbetar inom företagstjänster, utbildningssektorn och transport och handel. De senaste årens ökning syns tydligt inom hotell- och restaurangbranschen, där antalet pendlare till Danmark ökat med 41 procent. Andra branscher, som byggsektorn och information och kommunikation, har också visat påtagliga ökningar.
– Trots oron för gränskontroller och restider ser vi att öresundspendlingen fortsätter att växa. Det är en stark signal om att arbetsmarknaden i Öresundsregionen är attraktiv och integrerad, vilket ger goda förutsättningar för fortsatt tillväxt, säger Linus Siöland, samhällsanalytiker på Region Skåne.
Kommissionen lanserar plan för att främja cirkulära och energieffektiva produkter i EU
Ny arbetsplan 2025–2030 för ekodesign och energimärkning antagen
Den 16 april 2025 antog EU-kommissionen arbetsplanen för 2025–2030 kopplad till förordningen om ekodesign för hållbara produkter samt förordningen om energimärkning. Planen listar vilka produktgrupper som ska prioriteras under de kommande fem åren för att främja cirkularitet, energieffektivitet och hållbarhet i hela EU.
Bland de prioriterade produkterna finns stål och aluminium, textilier (med fokus på kläder), möbler, däck och madrasser. Urvalet baseras på deras potential att bidra till en cirkulär ekonomi och minska miljöpåverkan.
Harmoniserade krav på EU-nivå för produkters hållbarhet väntas stärka den inre marknaden, undanröja handelshinder, skapa lika villkor, minska byråkratin och öka den globala konkurrenskraften för företag som satsar på hållbara lösningar.
Kommissionen kommer också att införa breda krav på återvinning för produkter som hemelektronik och små hushållsapparater. Detta inkluderar införandet av ett återvinningsbarhetsindex samt krav på återvinningsbarhet, särskilt för elektrisk och elektronisk utrustning.
Inkluderande process och teknisk analys
Urvalet av produkter grundar sig på en omfattande samrådsprocess med intressenter, medlemsstater och experter, bland annat inom ramen för Ekodesignforumet. Kriterierna bygger på EU:s klimat-, miljö- och energieffektiviseringsmål, samt tekniska analyser.
De framtida kraven kommer att omfatta:
- Produktprestanda, såsom minsta hållbarhet, resurseffektivitet, tillgång till reservdelar eller minimalt återvunnet material,
- Produktinformation, inklusive information om klimat- och miljöavtryck. Denna information kommer främst att göras tillgänglig via det digitala produktpasset, eller – för produkter med energimärkning – genom EPREL-registret.
Små och medelstora företag, inklusive mikroföretag och små börsnoterade aktörer, kommer att få tillgång till särskilt anpassat stöd.
Nästa steg
Krav på ekodesign och energimärkning kommer att fastställas genom delegerade akter, baserade på förberedande studier och konsekvensanalyser. Intressenter kommer att involveras under hela processen via Ekodesignforumet.
För vissa energirelaterade produkter kommer pågående arbete inom det nuvarande ekodesigndirektivet att fortsätta, med målet att ha antagna krav senast den 31 december 2026.
Bakgrund
Förordningen om ekodesign för hållbara produkter, som antogs i juli 2024, har som mål att förbättra produkters livslängd, återvinningsbarhet, energiprestanda och cirkularitet – samtidigt som EU:s inre marknad stärks. Den bygger vidare på de positiva erfarenheterna från tidigare ekodesign- och energimärkningsregler.
Tillsammans med ramen för energimärkning ska den hjälpa konsumenter att göra mer hållbara val – och bana väg för en grönare, mer motståndskraftig europeisk ekonomi.
Farliga produkter i Safety Gate 2024: ökad kontroll och bättre skydd för hälsa och miljö
Den 16 april 2025 publicerade EU-kommissionen sin årliga rapport om Safety Gate – EU:s system för snabb varning om farliga icke-livsmedelsprodukter. Rapporten visar att antalet anmälningar under 2024 uppgick till hela 4 137 – det högsta sedan systemet infördes 2003.
Denna ökning återspeglar inte bara att marknadsövervakningen blivit mer effektiv, utan också att fler nationella myndigheter nu använder Safety Gate aktivt för att snabbt reagera på risker och skydda både konsumenter och miljön. I rapporten beskrivs även ett stort antal uppföljningsåtgärder som vidtagits i samtliga EU-länder samt Norge, Island och Liechtenstein.
Kosmetika var den produktgrupp som dominerade statistiken, med 36 procent av alla rapporterade fall. Därefter följde leksaker (15 procent), elektriska apparater (10 procent), motorfordon (9 procent) och kemiska produkter (6 procent). Det gemensamma för en stor andel av de rapporterade produkterna var förekomsten av farliga ämnen – i synnerhet tungmetaller och syntetiska kemikalier.
Kemiska risker stod bakom nära hälften av alla varningar. Bland de mest förekommande substanserna fanns kadmium, nickel och bly i smycken, samt allergiframkallande doftämnen och mjukgörare i plastprodukter. En särskilt oroande trend var att 97 procent av de kosmetikaprodukter som anmäldes innehöll BMHCA – en förbjuden syntetisk doft som kan skada fertilitet och orsaka hudirritation. Dessa ämnen är inte bara farliga för människors hälsa – de utgör också ett betydande hot mot ekosystemen, då de ofta är svårnedbrytbara och kan spridas via avfall, vatten och luft.
Som reaktion på detta vidtogs över 4 200 marknadsåtgärder – från försäljningsförbud och återkallelser till skärpt tillsyn. Det visar att medlemsländerna agerar snabbt när risker identifieras – men också att behovet av förebyggande insatser ökar.
För att komma åt problemen vid källan har kommissionen inlett förberedelser för EU:s första samordnade produktsäkerhetskontroll av varor som säljs online – en så kallad sweep. Målet är att undersöka hur väl e-marknadsplatser följer kraven i den nya allmänna produktsäkerhetsförordningen, som trädde i kraft i december 2024. Reglerna innebär att alla produkter, oavsett om de säljs online eller fysiskt, måste vara säkra – och att företagen har ett tydligt ansvar att agera när risker upptäcks.
Ett viktigt verktyg i det förebyggande arbetet är den digitala plattformen eSurveillance – en automatiserad webcrawler som varje dag skannar internet på alla officiella EU- och EES-språk. Syftet är att identifiera farliga produkter som fortfarande marknadsförs online trots att de anmälts via Safety Gate. Under 2024 analyserade systemet nästan 1,6 miljoner webbsidor och identifierade över 5 300 webbutiker där riskprodukter kunde förekomma. Denna digitala övervakning ger myndigheterna i medlemsländerna möjlighet att snabbt spåra säljare och beordra borttagning av farliga listningar – en insats som stärker det kollektiva konsumentskyddet i hela unionen.
I februari 2025 lade kommissionen även fram ett meddelande om e-handel, med särskilda åtgärder riktade mot inflödet av farliga produkter från tredjeländer. Det handlar bland annat om utökade tullkontroller, harmoniserad tillsyn samt koppling till nya regelverk som Digital Services Act och Digital Markets Act. Syftet är att skapa lika spelregler, ökad transparens och färre kryphål för osäkra produkter.
Tack vare förordningen om allmän produktsäkerhet – och dess krav på spårbarhet, tydlig produktinformation och snabba åtgärder – har konsumentskyddet stärkts. Företag åläggs nu att erbjuda ersättning eller andra åtgärder vid återkallelser, och konsumenterna har fått ett nytt verktyg i form av Consumer Safety Gateway, där de själva kan rapportera säkerhetsproblem.
Sammantaget visar Safety Gate 2024 att EU:s gemensamma insatser ger resultat – men att utmaningarna kvarstår, särskilt när det gäller miljöpåverkan från farliga ämnen i konsumentprodukter. Med hjälp av teknik, samordning och skärpta regelverk tar EU viktiga steg mot en tryggare, mer hållbar och miljömedveten inre marknad.
Köpenhamn kan snart säga farväl till övernattningsförbudet i stadens parker
Ett nytt reglemente öppnar för en mer inkluderande stad – men lekplatser och kyrkogårdar förblir undantag.
Köpenhamn tar nu nästa steg mot att avskaffa övernattningsförbudet i stadens parker – en regel som länge har drabbat hemlösa hårt. Ett nytt ordningsreglemente har godkänts av Teknik- och Miljönämnden och skickas nu ut på remiss till kommunens råd och instanser. Förhoppningen är att ändringen kan träda i kraft senare i år.
Det reviderade reglementet innebär att personer utan bostad inte längre ska riskera böter eller bortvisning om de övernattar i exempelvis Fælledparken eller andra gröna områden. Däremot behålls förbudet på lekplatser och kyrkogårdar – dels av säkerhetsskäl, dels för att respektera de barnfamiljer och efterlevande som använder dessa platser.
”Man ska inte straffas för att vara hemlös. Köpenhamn ska vara en stad för alla, och det ska även våra parker vara, säger teknik- och miljöborgmästare Line Barfod.
Köpenhamn har tidigare, i oktober 2023, undertecknat Homeless Bill of Rights, ett internationellt åtagande som bland annat syftar till att hemlösa inte ska bestraffas för att använda det offentliga rummet. Socialborgmästare Karina Vestergård Madsen välkomnar därför förändringen:
”Att sova ska inte vara ett brott. Det är ett grundläggande mänskligt behov, och dagens regler slår helt fel. Det här är ett viktigt steg mot ett mer rättvist och humant Köpenhamn.
Remissförslaget har skickats till bland annat Gröna rådet, Äldrerådet, Handikapprådet, Socialrådet och Ungdomsrådet, samt till Köpenhamnspolisen och naturskyddsmyndigheten. Om allt går enligt planerna, kan stadens parker snart bli en tryggare plats – även för dem som inte har någon annanstans att ta vägen.
Wero: EU:s nya betalsystem stärker Europas finansiella säkerhet
I ett historiskt steg för att återta kontrollen över digitala betalningar har Europa lanserat Wero, en digital plånbok utvecklad av European Payments Initiative (EPI). Projektet backas upp av Europeiska centralbanken (ECB) och erbjuder ett europeiskt alternativ till globala företag som Visa, Mastercard och PayPal.
Varför behövs ett
europeiskt betalsystem?
Idag domineras Europas betalinfrastruktur av amerikanska och kinesiska företag, vilket väcker oro kring datasäkerhet och finansiellt oberoende. Christine Lagarde, ordförande för ECB, uttryckte tydligt behovet av ett europeiskt alternativ:
”När du tänker på det för tillfället – många av våra digitala betalningar – e-handel, peer-to-peer eller när du använder ditt kort eller din telefon – då förlitar du dig nästan alltid på icke-europeisk infrastruktur. Oavsett om det är Visa, Mastercard, PayPal eller Alipay, så kommer de från USA eller Kina.
— Christine Lagarde, ECB (Euronews)
Vad är Wero?
Wero är en digital plånbok utvecklad av European Payments Initiative (EPI) – ett samarbete mellan 16 europeiska banker, däribland BNP Paribas, ING, Deutsche Bank och CaixaBank. Den lanserades 2024 i Tyskland, Frankrike och Belgien, och kommer att utökas till Nederländerna och Luxemburg under 2025–2026.
Med Wero kan användare:
- skicka och ta emot pengar direkt (P2P),
- använda telefonnummer, e-post eller QR-kod,
- hantera betalningar direkt via sina bankappar.
Framtidsplaner: mer än bara en plånbok
Wero siktar på att bli ett komplett europeiskt betalningsekosystem. Planerade funktioner inkluderar:
- betalningar i butik och online,
- ”Köp nu, betala senare”
-lösningar (BNPL), - lojalitetsprogram och digitala kort,
- eventuell integration med framtidens digitala euro (Flagship Advisory)
Finns det andra alternativ?
Ja, flera nationella och regionala initiativ pågår inom EU för att utveckla egna betallösningar. Men Wero är i dagsläget det enda paneuropeiska projektet som fått brett stöd från både banker och institutioner.
Wero är inte tänkt att ersätta Visa eller Mastercard, utan att fungera som ett konkurrenskraftigt alternativ, drivet och reglerat inom Europa.
Slutsats: En ny era för europeiska betalningar?
Wero är mer än teknik – det är ett symboliskt steg mot ett mer självständigt Europa. Det handlar om kontroll, säkerhet och ekonomisk suveränitet. Framtiden får utvisa om Wero får brett genomslag hos konsumenter och företag, men ett faktum är säkert: Europa har nu sitt eget alternativ.
Hur expansionen kommer att gå till återstår att se, men Europa har ytterligare ett val när det kommer till betalningar.
Info Express-redaktionen
E: hello@infoexpress.se
Källor:Wero – Officiell webbplats, BNP Paribas – Wero lansering, Euronews – Är EU på väg att förbjuda amerikanska kreditkort? Flagship Advisory – Analys av Wero, Le Monde – Första stegen för Wero i Frankrike
Ingenjör utan examen– en vanlig väg in i yrket
I Sverige arbetar tiotusentals personer som ingenjörer utan att ha avslutat en ingenjörsutbildning. En ny rapport från Statistiska centralbyrån visar att vägen till ingenjörsyrket ofta inte är spikrak – och att praktisk erfarenhet ibland väger tyngre än formell examen.
Att arbeta som ingenjör är ett drömyrke för många – men vägen dit är inte alltid traditionell. Enligt SCB:s senaste siffror arbetar över 40 000 personer i Sverige inom olika ingenjörsyrken trots att de saknar en fullständig ingenjörsexamen. Det motsvarar ungefär var femte anställd inom yrkesgruppen.
Många av dessa personer har börjat på en ingenjörsutbildning utan att slutföra den. Andra har genomgått närliggande utbildningar, som teknisk gymnasieutbildning, YH-program eller universitetskurser inom till exempel IT, industri eller byggteknik. Det finns också de som har lärt sig genom arbetslivserfarenhet – så kallad praktisk kompetens.
”Det är vanligt att personer får anställning inom ingenjörsyrken trots att de saknar examen. Det kan exempelvis bero på att de har påbörjat en utbildning som inte har slutförts eller att de har läst en annan utbildning som arbetsgivaren anser relevant, säger Sofia Bjursell, utredare på SCB.
Utrikes födda – större variation i vägen in
SCB:s rapport visar också stora skillnader mellan olika befolkningsgrupper. Bland personer födda i Sverige har 84 procent en relevant examen, medan motsvarande siffra bland utrikes födda är betydligt lägre – endast 58 procent.
Det kan bero på flera faktorer: utbildningar från andra länder som inte erkänns i Sverige, språkliga hinder eller svårigheter att komplettera studierna. Men det innebär inte att kompetensen saknas – snarare att den inte är dokumenterad enligt svenska krav.
”Det här är ett exempel på kompetens som arbetsmarknaden har behov av men som inte alltid matchas formellt. Det finns en potential att utveckla validering och vägledning för att bättre ta tillvara denna kompetens, säger Sofia Bjursell.
Kompetensbrist förändrar rekryteringskraven
I många tekniska branscher råder det idag brist på utbildad personal. Det gör att arbetsgivare i allt större utsträckning ser till vad en person faktiskt kan – snarare än vad som står på examensbeviset.
Detta gäller särskilt inom IT, industri och byggsektorn, där utvecklingen går snabbt och nya teknologier kräver uppdaterad kunskap som inte alltid hinner fångas upp av traditionella utbildningsprogram.
Många arbetsgivare är också öppna för internutbildning eller kompetensutveckling på plats. En person som visat driv, engagemang och teknisk förståelse kan därmed få jobb och växa in i en roll som ingenjör – oavsett formell bakgrund.
Validering – en nyckel till framtidens arbetsmarknad
För att bättre ta till vara den kompetens som redan finns i samhället efterlyser SCB tydligare vägar för validering av yrkeskunskaper. Det skulle göra det lättare för både arbetsgivare och arbetstagare att matchas rätt – utan att stöta på formella hinder.
Rapporten väcker också frågan om hur utbildningssystemet kan utvecklas för att bättre svara mot arbetsmarknadens behov, och hur livslångt lärande ska bli en naturlig del av arbetslivet.
Kungligt möte på Öresundsbron – 25 år av samarbete firas
I juni 2025 möts Sveriges och Danmarks kungapar mitt på Öresundsbron för att högtidlighålla 25-årsjubileet av denna ikoniska förbindelse. Ett historiskt ögonblick som symboliserar en kvarts sekel av närmare samarbete över sundet.
När Öresundsbron invigdes år 2000 av kung Carl XVI Gustaf och drottning Margrethe II markerades början på en ny era av integration mellan Sverige och Danmark.
I juni 2025 återvänder de kungliga familjerna till bron för att tillsammans fira 25 år av framgångsrik förbindelse, samarbete och utveckling i regionen.
Ceremonin kommer att innehålla en symbolisk sammankomst på mittpunkten av bron, där historien gör sig påmind och blickar mot framtiden möts.
Öresundsbron har under dessa 25 år vuxit till en oumbärlig länk för människor, företag och kulturutbyte i hela Öresundsregionen.
Firandet understryker den avgörande rollen bron har spelat i att förena två nationer och skapa en gemensam framtid präglad av hållbarhet, innovation och vänskap över gränserna.
Öresundsbron – Visionen som förändrade en hel region
När Öresundsbron invigdes den 1 juli 2000 var det inte bara en ingenjörsbedrift av sällan skådat slag – det var kulmen på en vision om en gränslös region mellan Sverige och Danmark. Bron blev snabbt en symbol för framtidstro, samarbete och modet att överbrygga historiska skillnader.
Bakgrund:
Idén om en fast förbindelse diskuterades redan på 1800-talet, men konkreta planer tog fart först efter andra världskriget. I en tid präglad av återuppbyggnad och ökad globalisering insåg båda länderna vikten av starkare ekonomiska och kulturella band över sundet.
Byggandet:
Bygget av Öresundsbron inleddes 1995 och blev ett av Europas största civila infrastrukturprojekt. Projektet inkluderade en 7,8 kilometer lång bro, en 4 kilometer lång tunnel (Drogdentunneln) samt en konstgjord ö, Pepparholm, skapad för att skydda både sjöfarten och Öresunds ekosystem.
Tusentals personer från flera nationer deltog i byggnationen. Att förena två olika järnvägssystem och motorvägsstandarder krävde banbrytande ingenjörskonst och politisk vilja.
Effekterna:
Öresundsbron förvandlade snabbt relationen mellan Malmö och Köpenhamn. Idag pendlar över 100 000 människor dagligen över sundet, och hela regionen har blomstrat som ett integrerat arbets-, studie- och bostadsområde. Fastighetspriser, företagsinvesteringar och utbildningsutbyten har ökat sedan bron öppnade.
Bron har inte bara förenat två länder geografiskt – den har också suddat ut mentala gränser och format en gemensam identitet.
Avslutning:
Öresundsbron är idag mer än betong och stål. Den är ett levande monument över vad visionärt samarbete kan åstadkomma – en bro som bokstavligen förändrade framtiden för två nationer.