Home Blog Page 2

Majoriteten av EU-medborgarna stödjer utvidgning

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild: Special Eurobarometer

En ny special-Eurobarometer visar att 56 procent av EU-medborgarna är positiva till en fortsatt utvidgning av unionen. Stödet är särskilt starkt bland unga: två tredjedelar av 15–39-åringar tycker att kandidatländerna bör bli medlemmar så snart de uppfyller villkoren.

En ny special-Eurobarometer visar att 56 procent av EU-medborgarna är positiva till en fortsatt utvidgning av unionen. Stödet är särskilt starkt bland unga: två tredjedelar av 15–39-åringar tycker att kandidatländerna bör bli medlemmar så snart de uppfyller villkoren.

En majoritet anser också att det egna landet skulle gynnas av en utvidgning. Bland de främsta fördelarna nämns en starkare global röst, en större marknad för företag, fler arbetstillfällen samt ökad solidaritet och säkerhet. Samtidigt uttrycks oro för migration, korruption, brottslighet och de ekonomiska kostnaderna.

Kommissionären för utvidgning, Marta Kos, kommenterar:

Resultaten visar att EU-medborgarna, särskilt de yngre, stödjer utvidgningen. Människor vill ha en trovärdig, värdebaserad process som bygger på verkliga reformer.

Undersökningen genomfördes i februari–mars 2025 med svar från 26 300 personer i alla 27 medlemsstater.

Kandidatländerna: starkt stöd i väst, mer splittrat i öst

Parallella undersökningar i kandidatländerna visar på stort stöd för EU-medlemskap i Västra Balkan – särskilt i Albanien (91 %) och Nordmakedonien (69 %). Serbien sticker ut med endast 33 %.

I det östra grannskapet leder Georgien (74 %) och Ukraina (68 %), följt av Moldavien (55 %). EU:s anseende är generellt mer positivt på Västra Balkan än i öst, med undantag för Serbien.

Många känner sig dock dåligt informerade om EU och utvidgningspolitiken. Endast 23 % i Ukraina och 20 % i Serbien anser sig vara väl insatta.

I Turkiet, där en separat undersökning gjordes, har 49,9 % en positiv syn på medlemskap. De största hindren upplevs vara brist på politisk vilja, svaga rättsstatliga strukturer och utbredd korruption.

Barn från resurssvaga hem drabbas oftare av astma

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild: Pexels

Ny europeisk studie visar tydlig social ojämlikhet – även i välfärdsländer som Danmark. Barn till föräldrar med låg utbildning och låg inkomst har markant högre risk att utveckla astma än barn från mer välbärgade hem.

Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn i Danmark – och en av de vanligaste globalt. Men alla barn löper inte samma risk. En ny omfattande studie visar att barn som växer upp i familjer med lägre utbildningsnivå och inkomst har betydligt högre risk att utveckla astma än barn från mer välbärgade hem.

Forskarna analyserade data från över 107 000 mor–barn-par i sex europeiska höginkomstländer: Danmark, Norge, Storbritannien, Nederländerna, Spanien och Frankrike.

Resultaten visar att barn till mödrar med kort eller medellång utbildning i genomsnitt har 17 procent högre risk att utveckla astma. Skillnaderna varierar dock kraftigt: från 7 procent i Danmark till hela 61 procent i Frankrike.

”På tværs av Europa ser vi ett ensartat mönster – barn från hem med färre resurser löper större risk för astma. Även om ojämlikheten inte är lika stor i alla länder, är den övergripande bilden densamma – också i Danmark med ett starkt socialt skyddsnät,” säger Angela Pinot de Moira, gästforskare vid Köpenhamns universitet och försteförfattare till studien.

Tre faktorer visade sig särskilt viktiga: rökning under graviditeten, amningens längd och födelsekomplikationer (för tidig födsel, låg födelsevikt, kejsarsnitt). Dessa var vanligare i resurssvaga familjer och bidrog till den ökade risken för astma.

”Om en mamma röker under graviditeten ökar risken att barnet föds för tidigt – vilket i sin tur kan påverka amningen. Sammantaget visar resultaten att de tidigaste livsvillkoren är avgörande för att förebygga astma,” säger Anne V. Aurup, doktorand vid Institutet för idrott och nutrition.

Studien visar också att faktorerna inte ensamt kan förklara hela skillnaden. Luftföroreningar, hemmets inomhusmiljö och moderns kroniska stress kan spela en större roll, särskilt i länder med större ojämlikhet.

”Den tidiga barndomen är en kritisk period för barnens hälsa – men också en sårbar tid för mammorna. Samhället bör göra sitt yttersta för att minska klyftorna, så att alla barn får samma chans att växa upp friska,” säger professor Anne-Marie Nybo Andersen vid Köpenhamns universitet.

Fakta

Så stor är risken för astma hos barn
Förhöjd risk jämfört med barn till mödrar med lång utbildning:

Danmark: 7 %
Nederländerna: 12 %
Spanien: 16 %
Norge: 20 %
Storbritannien: 21–26 %
Frankrike: 61 %

Hållbarhet i fokus – med sikte på gångbarhet?

By
Öresund Spotlight
-
0

EU:s målsättningar för hållbarhet i teorin riskerar att kollidera med förutsättningarna för dessa att kunna följas i praktiken, åtminstone när det gäller handelsvaror med ursprung utanför EU.

Insatser och skyddsåtgärder i nutid är viktiga ur ett hållbarhetssynpunkt, men ännu viktigare är att lösningarna är hanterbara och genomförbara. En artikel från New York Times lyfter att bönder från Etiopien menar att de har svårt för att kunna möta kravet från EU:s kommande miljödirektiv. Enligt de uppdaterade reglerna, som implementeras i slutet av året, måste de kunna uppvisa och dokumentera det exakta ursprunget för kaffebönor som fraktas till EU, något som kräver tillgång till data om den geografiska platsen där bönorna odlas. Anledningen till denna åtgärd är skogsavverkning orsakad av expansion av odlingsmark. Därför förväntas bönderna kunna stärka att marken som kaffebönorna har odlats på inte är mark där skog tidigare har skövlats, vilket kräver mer formella sätt att intyga att marken enbart är odlingsmark, som exempelvis via dokumentation. Om det inte går att bevisa varifrån bönorna kommer ifrån efter 31:a december kan storproducenter förlora tillgången till EU-marknaden. Småföretagare och mindre gårdar har fram till juni nästkommande år på sig att kunna identifiera bönorna och genomföra platsmarkeringen.

Europa sammanlagt konsumerar mest kaffe i hela världen, vilket gör regionen till en betydande marknad. Experter menar att denna nya regel, som går under “E.U. Deforestation Regulation” (EUDR) eller EU:s avskogningsförordning, vars syfte är att förebygga att skog skövlas och för att främja ett hållbart jordbruk, numera riskerar att slå fel och slå hårt mot småföretagare. Det representerar vad vissa har kallat för “green squeeze” där man påpekar att det skapar stora problem för bönder i utvecklingsländer som har stått för minst utsläpp och som även utmanar belsutfattares förmåga att kunna väga mellan å ena sidan naturens behov av skydd och å andra sidan människors behov för att hitta den bästa lösningen.

Nyheten har oroat bönderna och flera av dem har bett om hjälp för att kunna genomföra denna märkning med hjälp av geodata. De menar att de förväntas kunna ta del av datan om exakt geografisk platsinformation och markera varorna utan hjälp. De har även uttryckt att det är kostsamt att implementera en sådan identifieringsprocess utan hjälp via en förening (Oromia Farmers Cooperative Union) för bönder. En representant uppger bland annat att det är fler än en halv miljon medlemmar i centrala Etiopien som uppger att de förmodligen inte kommer att kunna ha allting förberett och färdigt innan deadline, såvida de inte får stöd med markeringen. Enligt uppgifter från föreningen har det skett en datainsamling över Oromiaregionen, där koordinater har samlats in och där 24 000 gårdar har kartlagts sedan mars. Bönderna har även fått hjälp med att hantera teknologin. Denna geodata kommer att verifieras av europeiska tjänstemän via satellitbilder och andra kartläggningar av skogar. Kostnaden för att kartlägga en gård låg omkring 4.50 dollar och initiativet bekostades av fonder från International Trade Organization (under World Trade Organization; Världshandelsorganisationen).

Det hållbara, ställt mot det socialt och ekonomiskt genomförbara, är en komplicerad fråga. Etiopien producerar mest i Afrika och kaffebönorna står för 35% av landets totala inkomster. Mer än en tredjedel av Etiopiens kaffe fraktas till Europa, ett land som drabbas av ytterligare kostnader för att kunna stämma överens med EU:s nya förordning. Samtidigt visar data från den franska regeringen förra året att EU-konsumtionen av kaffe kunde kopplas till 44% av kafferelaterad skogsskövling globalt. En annan rapport av World Resources Institute betonar att nära två miljoner hektar av skogstäckt yta har ersatts av odlingar för kaffebönor mellan 2001 och 2025, vilket tyder på att strängare åtgärder för naturen behövs. Under klimatsammanträdet i Glasgow (COP26) år 2021 talades det om att stoppa skogsavverkning – när skogen upphör så blir det ett område som används för att generera utsläpp istället för att förhindra utsläpp.

Eftersom den biologiska mångfalden i naturen försvinner i takt med skogsskövlingarna, samtidigt som det blir svårare för koldioxidhalterna att tas upp, blir åtgärderna nödvändiga. Även andra vanliga varor, exempelvis de som innehåller palmolja, riskerar att omfattas. Experter menar däremot att denna åtgärd kommer att efterföljas utan att bönderna får tillräckligt med stöd för att kunna följa förordningen, inte bara i detta fall, utan i flera liknande fall. Av de som har kritiskt granskat förslaget hävdar de att EU behöver ge bönderna mer stöd. Den generella synpunkten är att om EU ska sätta en specifik standard, så får EU stå för att investera i att bland annat utbilda bönderna och ge dem stöd så att de kan nå standarden, så att inte småföretagare blir utestängda från marknaden. Många etiopiska bönder påpekar att det kommer att bli svårt att anpassa sig till den nya lagen.

Europeiska företag som samarbetar med kaffeproducenter i Etiopien menar att det har varit en utmaning för regionen som de samarbetar med att anpassa sig och menade även att de jobbar på att komma med eventuella lösningar tillsammans med deras samarbetspartners. En representant för EU menade att EU skulle bidra med allt nödvändigt stöd för småföretagare, men att de inte skulle förlänga sin deadline. EU uppger även att de har investerat 86 miljoner euro för att stötta lokal ansträngning att följa de nya reglerna.

I fortsättningen måste man analysera förslagen som dyker upp och säkerställa genomförbarheten i större utsträckning, samt även kunna förbereda sig på detta, annars riskerar osäkra åtgärder att gå igenom och sätta hinder för, istället för att skydda, miljön.

Bianca M.- Öresund Spotlight. E: bianca@oresundspotlight.com. Källa: “A Planned E.U. Rule Has Coffee Growers in Ethiopia Scrambling”, The New York Times, publicerad 2025-04-25.

Tau-proteinet kopplas till uppkomsten av Alzheimers symtom

By
Öresund Spotlight
-
0
Image by Gerd Altmann from Pixabay

En internationell studie med över 12 000 deltagare visar att ansamling av tau-proteinet, snarare än enbart beta-amyloid, har en direkt koppling till utvecklingen av de kliniska symtomen vid Alzheimers sjukdom.

Metod och deltagare

Studien, ledd av Lunds universitet och Amsterdam University Medical Center, omfattade data från 42 internationella kohorter. Totalt granskades 12 048 personer med PET-avbildning. Deltagarna delades in i grupper utan kognitiva störningar, med lindrig kognitiv svikt respektive med demens.

Huvudresultat

Forskarna konstaterar att beta-amyloid ofta ansamlas tidigt i hjärnan, men att det är tau-proteinet som tydligt hänger samman med uppkomsten av kliniska symtom. I de tidiga stadierna förekommer tau sällan hos individer utan beta-amyloid, men är vanligt hos dem som är amyloidpositiva. I demensstadiet är förekomsten av tau fortsatt hög, även om den minskar med stigande ålder.

Riskfaktorer

Analysen visar att högre ålder, kvinnligt kön, förekomst av beta-amyloid samt genvarianten APOE ε4 är kopplade till en ökad risk för tau-ansamling. Hos bärare av APOE ε4 inleds dessa processer betydligt tidigare än hos andra.

Kliniska implikationer

Resultaten tyder på att tau-PET kan bli ett centralt verktyg för att identifiera riskpersoner och möjliggöra tidigare diagnos. Fynden har dessutom bekräftats genom neuropatologiska analyser av över 5 000 fall, vilket stärker slutsatsernas tillförlitlighet.

Källa:
Rik Ossenkoppele m.fl., Tau PET positivity in individuals with and without cognitive impairment varies with age, amyloid-β status, APOE genotype and sex, Nature Neuroscience, 16 juli 2025.
Tillgänglig online: nature.com

Ta med dina husdjur på semestern i EU

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild: Europieska kommissionen

Det är inte bara människor i EU som kan dra nytta av rätten att resa fritt i EU. Tack vare gemensamma EU-regler om resor med våra husdjur, det vill säga katter, hundar och illrar, kan de också dra nytta av den här rätten. Om du reser på semester i EU med dina fyrbenta vänner den här sommaren måste du se till att deras EU-pass för sällskapsdjur är aktuellt. 

EU-passet för sällskapsdjur innehåller en beskrivning av och uppgifter om ditt djur, t.ex. id-märkning med chip eller tatuering, uppgifter om rabiesvaccination och kontaktuppgifter till den veterinär som har utfärdat passet. Du kan få ett EU-pass för din hund, katt eller iller från en behörig veterinär. Det allra viktigaste kravet, som också gäller för husdjur som reser till EU från länder utanför EU, är att ditt djur är vaccinerat mot rabies. Om du reser till ett land där det inte finns dvärgbandmask (Echinococcus multilocularis), det vill säga Finland, Irland, Malta, Norge och Nordirland, måste ditt djur behandlas mot dvärgbandmask före avresan. 

Det finns några undantag du måste känna till. Sedan 2021 är EU-pass för sällskapsdjur som har utfärdats till brittiska invånare inte lägre giltiga för resor med djur från Storbritannien till ett EU-land eller Nordirland. Tänk också på att ett EU-pass för sällskapsdjur bara gäller hundar, katter och illrar. Om du har en fågel, reptil, gnagare eller kanin bör du ta reda på de nationella reglerna för landet som du vill resa till för sådana djur. 

Om du reser med ditt husdjur från ett land utanför EU till EU måste du visa upp ett EU-djurhälsointyg. Djurhälsointyget liknar ett EU-pass för sällskapsdjur och innehåller på samma sätt uppgifter om ditt djurs hälsa, identitet och rabiesvaccinationer. Du måste få intyget från en officiell veterinär i ditt land och det får inte vara mer än tio dagar gammalt när ditt djur kommer till EU. Du måste också bifoga en skriftlig egenförsäkran till ditt djurs djurhälsointyg om att förflyttningen inte görs i kommersiellt syfte. 

Du kan resa med upp till fem husdjur, men om de är fler än fem (hundar, katter eller illrar) måste du visa upp bevis på att de ska delta i en tävling, utställning eller idrottsevenemang och att de är minst sex månader gamla. Om du inte ska resa tillsammans med ditt djur måste du ge ett skriftligt tillstånd till den person som reser tillsammans med ditt djur. Du måste dessutom återförenas med ditt djur inom fem dagar efter resan. 

Källkritik i skolan kräver mer än enstaka insatser

By
Öresund Spotlight
-
0
Image by Steven Weirather from Pixabay

Det krävs mer än enstaka insatser om källkritik för att stärka elevers motståndskraft mot desinformation. En ny studie från Uppsala universitet visar att korta undervisningsinsatser om desinformation inte har någon långvarig effekt på gymnasieelevers förmåga att skilja mellan trovärdiga och vilseledande nyheter.

Resultaten publiceras nu i den vetenskapliga tidskriften PLOS One och bygger på en studie med 459 svenska gymnasieelever.

Studien har genomförts med stöd av Skolforskningsinstitutet, och är en av de första som systematiskt undersöker de långsiktiga effekterna av olika undervisningsmodeller mot vilseledande information och desinformation i vanliga klassrum. Tre typer av insatser har jämförts: ett spel om propaganda och manipulation på sociala medier (Bad news), en digital workshop om faktagranskning (Nyhetsvärderaren) samt ämnesspecifika lektionsmoment inom samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild.

Tre typer av insatser har jämförts:

– Bad News, ett webbaserat spel där eleverna i par under en lektion får prova på att själva sprida desinformation. Genom att använda strategier som känslomanipulation, trollning och polarisering lär de sig känna igen vanliga propagandatekniker. Avslutande klassdiskussion fördjupar förståelsen.

– Nyhetsvärderaren, ett digitalt självtest där eleverna individuellt övar på att bedöma nyheters trovärdighet. Testet tar cirka 20 minuter att genomföra och följs upp med gemensam diskussion i klassen om utmaningar i dagens nyhetsflöden.

– Ämnesspecifika lektionsmoment, som omfattade tre lektioner inom ämnena samhällskunskap, historia, psykologi, naturvetenskap och bild. Fokus låg på att integrera källkritik i ämnesundervisningen med hjälp av autentiska exempel och ämnesrelevanta diskussioner.

Källkritiken inte bättre efter tre månader

Trots att tidigare forskning pekat på att sådana insatser kan ha kortsiktiga effekter, visar den nya studien att elevernas källkritiska förmågor inte förbättrats särskilt mycket tre månader efter insatserna. Elevernas användning av digitala verktyg som omvänd bildsökning förblev låg och de flesta hade fortsatt svårt att identifiera vilseledande information. Däremot visade studien att elever som ansåg det viktigt att få tillgång till trovärdig information, och de som värderade demokratiska ideal högt, var bättre på att identifiera sann och falsk information.

– Resultaten visar att det inte räcker med enstaka lektioner eller spel. För att stärka ungdomars motståndskraft mot desinformation krävs mer långsiktiga och integrerade undervisningsstrategier. Skolan har en central roll i att rusta unga för ett liv i en offentlighet där digital källkritik är avgörande för demokratiskt deltagande. Källkritiska övningar behöver vara något som dyker upp med jämna mellanrum i undervisningen i olika ämnen och på olika sätt, säger Thomas Nygren, professor vid Uppsala universitet som har gjort studien.

Lärare vill ha prövat material

Under åren med sitt arbete med plattformen Nyhetsvärderaren och om hur unga utvecklar källkritik har han återkommande träffat på lärare som efterfrågar beprövade material för att undervisa om komplexa frågor som desinformation. På Nyhetsvärderaren finns färdiga lektionsupplägg, bildspel och lärarhandledningar för alla fem ämnen som använts i studien. Materialet är framtaget i nära samarbete mellan forskare och lärare och syftar till att på ett konkret sätt stötta undervisningen i digital källkritik och motverka vilseledande information och desinformation.

-Nu har vi resurser som är vetenskapligt prövade och enkla att använda i klassrummet. För att underlätta det finns allt undervisningsmaterial från studien fritt tillgängligt för lärare, säger Thomas Nygren.

Referens: Nygren, T., & Efimova, E. (2025). Investigating the Long-Term Impact of Misinformation Interventions in Upper Secondary Education. PLOS One. DOI: 10.1371/journal.pone.0326928

Biomarkörer avslöjar risk för hjärt-kärlsjukdom vid typ 2-diabetes | Lunds universitet

By
Öresund Spotlight
-
0
Image by Pexels from Pixabay

Ett internationellt forskarlag som har letts från Lunds universitet, har identifierat epigenetiska biomarkörer som kan förutsäga vilka personer med typ 2-diabetes som riskerar att få hjärt-kärlsjukdomar. Studien publiceras nu i Cell Reports Medicine.

Personer med typ 2-diabetes har upp till fyra gånger högre risk att få hjärtinfarkt, stroke, kärlkramp och andra kranskärlssjukdomar än friska personer. Därför behövs biomarkörer som hjälper oss att förstå vilka individer som riskerar att drabbas.

Ett forskarteam lett från Lunds universitet, följde 752 personer som när studien startade, var nydiagnostiserade med typ 2-diabetes. Ingen av deltagarna, som kom från diabeteskohorten ANDIS (All New Diabetics in Skåne), hade tidigare haft några stora hjärt-kärlsjukdomar. Forskarna följde deltagarnas kardiovaskulära hälsa i drygt sju år och under den tiden fick 102 av dem allvarliga hjärt-kärlkomplikationer. 

– Genom att studera kemiska förändringar i deltagarnas arvsmassa – så kallade DNA-metyleringar – ville vi hitta epigenetiska biomarkörer som förutspår hjärt-kärlsjukdom. DNA-metylering styr vilka gener som är aktiva eller avstängda i våra celler och när den inte fungerar som den ska, kan det bidra till utvecklingen av hjärt-kärlsjukdom, säger Charlotte Ling, professor i diabetesforskning vid Lunds universitet.

Forskarna hittade drygt 400 ställen med förändrad DNA-metylering i blod och 87 av dessa användes för att utveckla en poängskala som kan bedöma en individs risk för att utveckla allvarliga hjärt- och kärlkomplikationer. 

– Vi kunde med 96 procents sannolikhet säga om någon inte riskerade att utveckla hjärt-kärlsjukdom. Det negativa prediktionsvärdet var alltså väldigt starkt. Eftersom uppföljningen av deltagarna på drygt sju år, är relativt kort, behöver vi följa dem längre för att troligen också få starkare siffror på det positiva prediktionsvärdet – det vill säga hur stor sannolikheten är att en person faktiskt blir sjuk, säger Sonia García-Calzón, forskare vid Navarra universitet, Pamplona. 

Personer med typ 2-diabetes som visar sig ha risk för att utveckla hjärt-kärlsjukdom, kan därmed få snabb hjälp med förebyggande åtgärder kring kost, fysisk aktivitet och vikt. De kan också få mer hjälp med att förbättra sin blodsockerkontroll eller få behandlingar som skyddar hjärta och kärl.

– Sjukvården idag använder sig av kliniska variabler som ålder, kön, blodtryck, rökning, skadligt kolesterol, långtidsblodsocker och njurfunktion för att uppskatta risken för framtida hjärt-kärlsjukdomar, men det är ett ganska trubbigt verktyg. Om man adderar DNA-metylering, har man ett mycket bättre mått på en framtida risk. Vi vill därför utveckla ett kit för kliniska användning, så att man med ett enkelt blodprov kan mäta DNA-metyleringen och genom poängskalan förutsäga vem som riskerar att bli sjuk, säger Charlotte Ling. 

Den vetenskapliga artikeln ”Epigenetic biomarkers predict macrovascular events in individuals with type 2 diabetes” är publicerad i Cell Reports Medicine, 7 augusti 2025.

Studien har finansierats med stöd av: Vetenskapsrådet, Hjärt-lungfonden, Region Skåne (ALF), Novo Nordisk Fonden, SSF LUDC-IRC, Exodiab, Vinnova Swelife, Diabetesfonden, Knut and Alice Wallenberg foundation

EU‑flaggan firar 40 år som symbol för gemenskap och fred

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild Pixabay

I juni 2025 fyller EU‑flaggan 40 år som officiell symbol för de europeiska gemenskaperna – föregångaren till dagens Europeiska union. Den välkända blå flaggan med tolv gyllene stjärnor symboliserar inte bara Europa, utan också våra gemensamma värderingar: enhet, demokrati och fred.

En symbol med djup betydelse

EU‑flaggan är en av de mest igenkännliga symbolerna i Europa. Med sin cirkel av tolv gyllene stjärnor på blå botten uttrycker den enhet, solidaritet och harmoni mellan Europas folk – oavsett språk, historia eller kultur.
Stjärnorna är inte kopplade till antalet medlemsländer, utan talet tolv står för helhet och fulländning. Den blå färgen symboliserar stabilitet och fred.

Vägen till att bli EU‑flagga

  • 1955 – Europarådet antar flaggan som sin officiella symbol.
  • 1983 – Europaparlamentet föreslår att flaggan även ska användas av Europeiska gemenskaperna.
  • 1985 – Europeiska rådet godkänner flaggan som officiell symbol, och den hissas för första gången på EU‑kommissionens byggnad i Bryssel året därpå.
  • 2002 – Flaggan syns på eurosedlarna och blir en del av vardagen för miljoner européer.
  • 2015 – Ett särskilt mynt ges ut för att markera 30-årsjubileet.
  • 2025 – EU uppmärksammar 40 år med flaggan som sin symbol, med kampanjer och offentliga evenemang i hela unionen.

Flaggan i vardagen

Idag syns EU‑flaggan överallt:

  • På offentliga byggnader, torg och vid EU‑projekt.
  • Vid internationella sportevenemang som Ryder Cup, OS och Champions League.
  • På pass, euro‑sedlar och på hjälpsändningar finansierade av EU.
  • I solidaritetsyttringar i länder utanför EU, t.ex. i Ukraina 2014 och Georgien 2024.

En europeisk identitet

EU‑flaggan är mer än bara ett emblem – den är en identitetsbärare. Den samlar människor från hela kontinenten under gemensamma ideal: mänsklig värdighet, frihet, jämlikhet och demokrati.

”Vår EU‑flagga är en kraftfull symbol för demokrati och fred som stolt har vajat i EU och runt om i världen sedan 1985.”
– Europeiska kommissionen

Mörka personlighetsdrag frodas i samhällen präglade av korruption och ojämlikhet

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild av Kevin Mueller / Unsplash Bra att läsa

Människor som lever i samhällen med hög korruption, ojämlikhet, fattigdom och våld tenderar oftare att utveckla mörka personlighetsdrag såsom egoism, manipulativt beteende och grymhet. Det visar en ny global studie.

Varför är vissa människor mer benägna att fuska, manipulera eller utnyttja andra för egen vinning? En ny, omfattande studie med data från nästan 2 miljoner människor i 183 länder och alla 50 amerikanska delstater pekar på ett centralt svar:

Det handlar inte enbart om medfödda personlighetsdrag, utan också om samhällets struktur och miljö.

Mörka personlighetsdrag som överlevnadsstrategi
Studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften PNAS, har undersökt hur ogynnsamma sociala förhållanden – hög korruption, ojämlikhet, fattigdom och våld – hänger samman med det forskarna kallar ”personlighetens mörka faktor”. Begreppet omfattar aversiva egenskaper som narcissism, psykopati och sadism.
Genom att kombinera data från personlighetsenkäter med objektiva mått på ländernas (och de amerikanska delstaternas) sociala förhållanden, bedömda cirka 20 år tidigare, fann forskarna ett tydligt, om än måttligt, samband:
”Ju mer ogynnsamma förhållanden i ett samhälle, desto högre nivå av mörka personlighetsdrag bland invånarna. Detta gäller både globalt och inom USA,” säger Ingo Zettler, professor vid SODAS och Psykologiska institutionen vid Köpenhamns universitet.

Han är en av tre forskare från Köpenhamns universitet som står bakom studien.

Fakta om studien

  • Studien Aversive societal conditions explain differences in ’dark’ personality across countries and US states bygger på data från 1,8 miljoner människor i 183 länder och 144 000 personer i USA.
  • Forskarna fann ett tydligt samband mellan sociala förhållanden och förekomsten av mörka personlighetsdrag.
  • Bakom studien står forskarna: Ingo Zettler, Lau Lilleholt och Martina Bader (Köpenhamns universitet), Benjamin E. Hilbig (Kaiserslautern-Landau universitet) och Morten Moshagen (Ulm universitet).

I samhällen där regler kan brytas utan konsekvenser och där många människor lever under svåra förhållanden, lär sig individer att sätta sig själva främst, påpekar Zettler.

Studien visar att länder som Indonesien och Mexiko, eller amerikanska delstater som Louisiana och Nevada, har högre nivåer av den mörka faktorn jämfört med exempelvis Danmark och Nya Zeeland eller delstater som Utah och Vermont, där korruption, ojämlikhet och våld är mindre utbrett.

Små skillnader – stora konsekvenser
Även om sambandet mellan sociala förhållanden och utvecklingen av mörka personlighetsdrag är måttligt, kan det få stora praktiska konsekvenser.

”Mörka personlighetsdrag är förknippade med beteenden som aggression, fusk och utnyttjande – och därmed med höga sociala kostnader. Därför kan även små variationer få stor påverkan på hur samhällen fungerar,” säger Ingo Zettler.

Enligt forskarna kan resultaten få betydelse för synen på sociala reformer.
”Våra resultat visar att personlighet inte bara är medfödd, utan också formas av samhället vi växer upp i och lever i. Det innebär att reformer som minskar korruption och ojämlikhet inte bara förbättrar levnadsvillkoren på kort sikt – de kan även bidra till att minska förekomsten av aversiva personlighetsdrag i framtiden,” förklarar Ingo Zettler.

Kryssningsturismen: Rekordsäsong i Öresund sommaren 2025

By
Öresund Spotlight
-
0

Efter flera års återhämtning väntas kryssningssäsongen 2025 slå nya rekord i Öresundsregionen. Över en miljon passagerare beräknas besöka hamnarna i Köpenhamn, Malmö och Helsingborg under sommarmånaderna.

Kryssningsturismen i Öresund fortsätter att växa kraftigt under sommaren 2025. Enligt färska prognoser har hamnarna i Köpenhamn, Malmö och Helsingborg tillsammans över 200 planerade anlöp mellan juni och september. Antalet passagerare väntas överstiga en miljon, vilket befäster regionens position som en av Europas mest attraktiva kryssningsdestinationer.

Majoriteten av passagerarna kommer från USA, Asien, Mellanöstern och norra Europa. Flera rederier har även lanserat nya rutter som kombinerar Skandinavien och Östersjön med tyska och baltiska hamnar. Köpenhamn står fortsatt för den största andelen av trafiken, men även Malmö och Helsingborg rapporterar fler anlöp än tidigare år.

Utbyggnaden av hamninfrastrukturen bidrar också till utvecklingen. I början av juni 2025 invigde Köpenhamns hamn sin andra landströmsanläggning för kryssningsfartyg, vilket minskar utsläppen och stärker regionens hållbarhetsprofil.

Öresundsregionens attraktionskraft stärks inte bara av den effektiva logistiken, utan också av det breda utbudet av kultur, shopping, gastronomi och naturupplevelser som lockar internationella besökare.

123...14Page 2 of 14