Home Blog Page 13

Danmark firar inte midsommarafton utan Sankt Hans-afton på söndag

By
Öresund Spotlight
-
0
Sankt Hans-firande vid Hornbæk strand, norr om Helsingör. Foto: Sara E dk CC BY-SA 2.0, Wikimedia Commons

Även om den svenska midsommaraftonen inte är en helgdag så stänger Sverige ner under fredagen för ett traditionellt firande. I Danmark firas inte midsommarafton och fredagen är en helt vanlig vardag. Den danska traditionen har samma grund som den svenska men kallas Sankt Hans-afton och firas alltid den 23 juni.

Att fira årets ljusaste dag är en gammal tradition som firas både i Danmark som Sankt Hans-afton och i Sverige som Midsommarafton. Högtiden har sitt ursprung i medeltida bondesamhällen, där traditionen tillskrevs magiska krafter och firandet symboliserade övergången mellan vår och sommar. Som många andra högtider är det en blandning av folktro och kristendom som ligger till grund för firandet.

Själva namnet syftar på den katolska Johannes Döparens dag den 24 juni och går tillbaka till förre 1500-talet, då både Danmark och Sverige var katolska. I Danmark kallas dagen fortfarande Sankt Hans (det danska namnet på Johannes Döparen), men i Sverige är dagen helt frikopplad från religiösa referenser.

I Sverige valde man 1953 en pragmatisk lösning för att bättre passa in i arbetsveckan och förlade firandet till en fredag mellan den 20 och 26 juni. I Danmark är det alltid den 23 juni, oavsett veckodag. Detta gör också skillnad i hur mycket dagen firas. För svenskar är det en stor helgdag med många traditioner, som börjar tidigt på eftermiddagen med dans kring midsommarstången, ett blomsterprytt träkors och spelmansmusik, samt mattraditioner som sill, potatis, köttbullar och jordgubbar. I Danmark är det en vanlig arbetsdag där man samlas tidigt på kvällen för att grilla eller ha picknick runt en brasa, bränna en häxdocka, sjunga “midsommarsången” och lyssna på ett båltal.

Nästa generations viktminskningsläkemedel är på väg

By
Öresund Spotlight
-
0
Idag har mer än en miljard människor ett BMI på över 30. I en ny studie presenterar forskare en ny typ av bantningsläkemedel. Illustration: Canva.

BANBRYTANDE läkemedel leder till större viktminskning hos möss än vad befintliga bantningsläkemedel gör. Läkemedlet kan transportera speciella molekyler i hjärnans aptitcentrum och påverka hjärnans neuroplasticitet.

– Jag anser att den medicin vi har idag är den första generationen av effektiva läkemedel mot fetma. Nu kommer vi med ett nytt förslag till nästa generations viktminskningsläkemedel som fungerar genom att påverka hjärnans plasticitet och verkar vara mycket effektiva.

Det menar docent och gruppledare Christoffer Clemmensen vid Novo Nordisk Foundation Center for Basic Metabolic Research vid Köpenhamns universitet, som är huvudförfattare till en ny studie publicerad i Nature.I studien visar Christoffer Clemmensen och kollegor att det välkända bantningshormonet GLP-1 kan användas på ett nytt sätt.

GLP-1 kan användas som en slags ”trojansk häst” för att föra in speciella molekyler i hjärnan på möss. Det är molekyler som kan förändra hjärnans plasticitet och därmed kan ge extremt effektiv viktminskning.

– Vi ser en mycket förstärkt effekt när vi kombinerar GLP-1 med dessa molekyler. I vissa fall går mössen ner dubbelt så mycket i vikt som de möss som bara får GLP-1-medicin, förklarar Christoffer Clemmensen.

Potentiellt kan den förstärkta effekten av den nya viktminskningsmedicinen innebära att framtida patienter kan ta mindre medicin men uppnå samma viktminskning. Dessutom kan medicinen vara ett alternativ för personer som inte svarar bra på den viktminskningsmedicin som redan finns.

– Vi ser samma biverkningar hos mössen i studien som man ser med de bantningsläkemedel som finns på marknaden, till exempel illamående. Men på grund av läkemedlets effektivitet kan det vara möjligt att sänka dosen och därmed minska biverkningarna i framtiden. Men hur läkemedlen kommer att fungera på människor vet vi inte än, säger han.

Försöken med den nya typen av viktminskningsläkemedel befinner sig i den så kallade prekliniska fasen, som bygger på försök i celler och djurförsök. Nästa steg är de kliniska prövningarna, där läkemedlet testas på människor.

– Vi vet sedan tidigare att GLP-1-baserade läkemedel fungerar bra för viktminskning. Dessa ämnen som vi kopplar till GLP-1 påverkar det så kallade glutamaterga signalsubstanssystemet och det finns studier på människor som tyder på att denna familj av substanser har viktminskningspotential. Det spektakulära är att när vi kemiskt kombinerar de två ämnena ser vi den här mycket förstärkta effekten, påpekar Christoffer Clemmensen.

Läkemedlet kommer att genomgå tre kliniska testfaser, där det kommer att testas på människor. Enligt Christoffer Clemmensen kan det därför ta upp till åtta år innan läkemedlet når hyllorna.

Hjärnan försvarar en hög vikt Christoffer Clemmensen och hans kollegor började intressera sig för de speciella molekylerna i samband med deras användning vid behandling av kronisk depression och Alzheimers sjukdom.

Det är en grupp molekyler som blockerar ett så kallat receptorprotein som kallas NMDA.NMDA-receptorer är centrala för att skapa långvariga förändringar i hjärnan. I synnerhet har forskning bedrivits om receptorerna i förhållande till inlärning och minne.

ˮDet är i själva verket ett nytt sätt att få substanser till specifika områden i hjärnan. Så jag hoppas att vårt arbete öppnar upp för en helt ny klass av läkemedel som kan användas för andra sjukdomar som neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska störningar.-Docent Christoffer Clemmensen

– Den här familjen av molekyler kan ha bestående effekter på hjärnan, och efter några behandlingar kan man se långsiktiga förändringar i hjärnans plasticitet. Vi ser indikationer på bestående effekter i våra studier, men först och främst ser vi denna mycket förstärkta viktminskningseffekt, förklarar Christoffer Clemmensen.

Människokroppen är biologiskt utformad för att försvara vår vikt. Evolutionärt har det nog varit en stor fördel, och har gjort att vi har kunnat klara oss långa perioder utan mat.

Men idag råder det långt ifrån brist på mat i många delar av världen. I stället utvecklar en allt större andel av befolkningen svår fetma.

– Idag har mer än en miljard människor ett BMI på över 30. Därför är det intressant och allt mer relevant att försöka utveckla läkemedel som bör tas mer sällan än dagens läkemedel och som hjälper kroppen att hålla en lägre vikt. Det här konceptet är något vi lägger mycket energi på att försöka utveckla vidare, säger Christoffer ClemmensenDe små molekylerna förs in i hjärncellerna

Vi vet att läkemedel baserade på tarmhormonet GLP-1 har förmågan att rikta in sig på just den del av hjärnan som är involverad – nämligen aptitcentrum. Christoffer Clemmensen och hans kollegor har tagit vara på den förmågan.

– Vi har kemiskt ”limmat” de speciella molekyler som blockerar NMDA-receptorn på GLP-1, så att GLP-1 till slut fungerar som ”en trojansk häst”, vilket är cellulärt spektakulärt. För med hjälp av GLP-1 ”smugglar” vi dessa ämnen uteslutande in i de nervceller som är viktiga för vår aptitreglering. Utan GLP-1 skulle molekylerna påverka hela hjärnan, och därmed vara väldigt ospecifika, förklarar postdoktor Jonas Petersen, som är försteförfattare till studien.

Icke-specifika läkemedel har vanligtvis stora biverkningar, vilket tidigare exempel på läkemedel för behandling av ett brett spektrum av neurobiologiska sjukdomar har visat.

Många hjärnsjukdomar är svåra att behandla eftersom läkemedel måste passera en så kallad blod-hjärnbarriär. Större molekyler, som peptider och proteiner, har vanligtvis svårt att komma åt hjärnan, medan många mindre molekyler har fri tillgång till hela hjärnan. Vi har utnyttjat GLP-1-peptidens begränsade tillgång till hjärnans aptitcentra för att exklusivt leverera en av de annars ospecifika substanserna endast till den regionen, säger Christoffer Clemmensen och tillägger:

– Nu har vi gjort den här studien med fokus på övervikt, men det är faktiskt ett nytt sätt att få läkemedel till specifika delar av hjärnan. Så jag hoppas att vårt arbete öppnar upp för en helt ny klass av läkemedel som kan användas för andra sjukdomar som neurodegenerativa sjukdomar eller psykiatriska sjukdomar.

Christoffer Clemmensen grundade tillsammans med postdoktor Jonas Petersen och en tidigare forskare från Köpenhamns universitet, Anders Klein, bioteknikföretaget Ousia Pharma, som är ett spinout-företag från Köpenhamns universitet. Bolaget fortsätter vidare med att jobba på resultatet av denna studie och fortsätter att utveckla det medicinska konceptet för behandling av fetma.

Källa: Köpenhamns universitet

Vad är plasticitet i hjärnan?

Hjärnans plasticitet, även känd som neuroplasticitet, är hjärnans förmåga att omstrukturera sig själv genom att bilda nya neurala kopplingar. Denna egenskap gör det möjligt för hjärnan att anpassa sig till nya erfarenheter, lära sig nya färdigheter och information och återhämta sig från skador.

Plasticitet förekommer på flera nivåer i nervsystemet och kan innebära allt från mikroskopiska förändringar i enskilda nervcellers struktur och funktion till stora förändringar som skapandet av helt nya neurala kopplingar eller omorganisation av betydande områden i hjärnan.

Danmark skriver ner befolkningsprognosen – väntas nå 6 miljoner invånare 2028

By
Öresund Spotlight
-
0
I förra veckan presenterade Danmarks Statistik en uppdaterad prognos för befolkningstillväxten i Danmark. Foto: News Øresund

Det väntas födas färre barn i Danmark än tidigare förväntat, samtidigt som andelen äldre väntas öka. Det konstaterar Danmarks Statistik och Dream i den senaste befolkningsprognosen för landet som sträcker sig fram till 2070. Om fyra år väntas befolkningen runda sex miljoner invånare samtidigt som antalet personer med danskt ursprung gradvist väntas minska.

Jämfört med perioden under 1990-2024 väntas befolkningstillväxten i landet främst ske bland de äldre samtidigt som färre barn förväntas födas. Konkret skruvas det summerade fruktsamhetstalet, som är det antal barn som en kvinna förväntas få under sina fertila år, ned i prognosen från 1,9 till 1,7 barn per kvinna fram mot 2030. Det innebär att 64 000 barn väntas födas i landet 2030, vilket cirka 8 600 färre barn jämfört med tidigare beräkningar. Likaså har antalet noll-åringar justerats ned från nästan 70 000 till 63 000 år 2040 i prognosen.

Däremot väntas andelen äldre över 80 år att öka. I början av 2024 utgjorde gruppen fem procent av befolkningen, men förväntas stiga till 10 procent från 2047 och framåt. Detta samtidigt som andelen övriga åldersgrupper inte väntas förändras mycket under prognosperioden.

Färre med danskt ursprung och fler invandrare från västländer

Antalet personer med danskt ursprung väntas minska i landet framöver. Enligt prognosen väntas väntas antalet personer med danskt ursprung minska från dagens 5 018 183 till 4 992 607 invånare 2040. 30 år senare, 2070, har antalet minskat ytterligare till 4 827 962 personer.

Omvänt väntas antalet invandrare att öka i landet. Till 2040 förväntas antalet invandrare från västländer att öka med nästan 75 000 personer till drygt 376 600 personer, en ökning motsvarande 25 procent. Antalet invandrare från icke-västliga länder väntas under samma period öka med drygt 10 600 personer till sammanlagt 433 174 personer.

Forskning visar samband mellan tatueringar och lymfom

By
Öresund Spotlight
-
0
Forskaren Christel Nielsen berättar om en studie där hon och kollegor har undersökt samband mellan tatueringar och ökad risk för lymfom. Film: Johan Nyman, Lunds universitet.

Under de senaste decennierna har tatueringstrenden ökat snabbt och i Sverige är nu var femte person tatuerad. En ny epidemiologisk studie från Lunds universitet tyder på att tatueringar kan vara en riskfaktor för lymfkörtelcancer, lymfom. Forskarna understryker därför behovet av mer forskning på området.

Kunskapsläget kring långsiktiga hälsoeffekter av tatueringar är idag dåligt på grund av att området är underbeforskat. Nu har en forskargrupp vid Lunds universitet undersökt sambandet mellan tatueringar och cancerformen lymfom.

– Via Socialstyrelsens cancerregister har personer som drabbats av lymfom identifierats. Personerna matchades sedan med en jämförelsegrupp från befolkningsregistret med samma kön och ålder fast utan lymfomdiagnos. Studiedeltagarna fick sedan besvara ett frågeformulär om nya livsstilsfaktorer för att ta reda på om de var tatuerade, säger Christel Nielsen, forskare och docent i epidemiologi vid Lunds universitet, som lett studien.

● Totalt omfattade hela studien ­­11 905 personer. Av dessa hade 2 938 personer haft lymfom då de var mellan 20 och 60 år.

● I lymfomgruppen var det 1 398 personer som besvarade forskarnas enkät och 21 procent av dem var tatuerade (289 personer)
● I kontrollgruppen utan lymfomdiagnos var det 4 193 personer som besvarade enkäten och 18 procent av dem var tatuerade (735 personer).

– Efter att ha tagit höjd för andra faktorer som kan påverka sambandet, exempelvis rökning och ålder, visar vår forskning risken att drabbas av lymfom var 21 procent högre bland de som var tatuerade. Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå. Resultaten behöver nu verifieras och undersökas vidare i andra studier och sådan forskning pågår, säger Christel Nielsen.

En hypotes som Christel Nielsens forskargrupp hade inför studien, var att storleken på tatueringen var betydelsefull. Att det helt enkelt skulle vara förenat med större risk för cancer med en helkroppstatuering, jämfört med en liten fjäril på axeln. Oväntat nog visade det sig dock inte spela någon roll.
– Vad det beror på vet vi ännu inte. Men man kan spekulera i att en tatuering, oberoende av storlek, startar en låggradig inflammation i kroppen, som i sin tur kan trigga cancer. Bilden är alltså mer komplex än vad vi initialt trodde.

De flesta människor skaffar sin första tatuering i ung ålder vilket innebär att man exponeras för tatueringsfärg och dess kemikalier i kroppen under en stor del av livet. Trots det har forskningen bara skrapat på ytan för att få kunskap om de långsiktiga hälsoeffekterna av tatueringar.

– Vi vet sedan tidigare att när tatueringsfärgen kommer in i huden, tolkar kroppen detta som något främmande som inte ska vara där och immunförsvaret triggas. En stor del av färgen transporteras bort från huden, till framför allt lymfkörtlarna där den lagras in.

Forskargruppen kommer nu att gå vidare med att närmare studera om det finns samband mellan tatueringar och cancer som drabbar andra organ i kroppen. De vill även forska vidare på andra inflammatoriska sjukdomar för att se om det finns en koppling mellan dessa och tatueringar.

– Att som forskare få möjlighet att bidra med helt ny kunskap är både givande och roligt. Folk kommer sannolikt att vilja uttrycka sin identitet genom tatueringar även framöver och därför är det väldigt viktigt att vi som samhälle kan se till att det är säkert. För den enskilde är det bra att känna till att tatueringar kan påverka hälsan, och att man därför ska vända sig till hälso- och sjukvården om man har besvär som man kopplar till tatuering, avslutar Christel Nielsen.


Källa: Lunds universitet

”Spelifiering på jobbet kan innebära kontroll och disciplin”

By
Öresund Spotlight
-
0
Retrospel med texten "Level up". Illustration. ”Spelifiering” innebär att lägga in digitala spelmoment i vårt vanliga liv, från skolan till jobbet till att peppa oss att motionera mer. Motiverande och produktivitetshöjande? Eller stressande och övervakande? Foto: Caspar Camille Rubin/Unsplash

Gamification – spelifiering på svenska – blir alltmer populärt på arbetsplatser. Men att införa spelmoment på jobbet är inte enbart positivt, menar organisationsforskaren Sverre Spoelstra.

Spelifiering (gamification) syftar oftast på att använda digitala spel- eller tävlingselement i sammanhang som inte är traditionella spel, som på arbetsplatsen eller i skolan. Det kan handla om att samla poäng eller utmärkelser för att ge en känsla av syfte och prestation.

– I vår forskning har vi sett att det finns problem med gamification. Det kanske utlovas lekfullhet, men i själv verket kan det användas som ett sätt att disciplinera och kontrollera arbetare. Spelen kan ju övervakas och tweakas så att de snabbt formar ett system där effektivitet maximeras genom analys och mätning, säger Sverre Spoelstra, docent i företagsekonomi på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

Kan göra tråkiga uppgifter roliga

I en färsk artikel i The Conversation resonerar Sverre Spoelstra och kollegan Nick Butler från Stockholms universitet om spelifieringens för- och nackdelar. De pekar på att det blir allt vanligare att organisationer använder dataspel för att adressera verkliga problem. FN har till och med utvecklat ett onlinespel kallat Mission 1.5 som ska hjälpa till att ta itu med klimatkrisen.

– Det är ett klockrent exempel på gamification. Tanken är att generera samma känsla av syfte och prestation som vi kan känna när vi spelar dataspel, men med en annan typ av resultat – som att rädda planeten, säger Sverre Spoelstra. 

I bästa fall kan spelifiering göra tråkiga eller monotona arbetsuppgifter roligare eller mer meningsfulla. Det kan handla om att introducera olika typer av tävlingsmoment eller lägga ett digitalt spellager över verkliga arbetsuppgifter. Ett konkret exempel på detta är när en lagerarbetare på Amazon spelar företagets interna mobilspel Dragon Duel, så utför den faktiskt sitt vanliga jobb: I det här fallet, att styra robotar som plockar varor från lagerhyllorna och förbereder dem för leverans.

Tanken är att medan vi jobbar ska vi belönas med känslor som om vi egentligen lekte eller ägnade oss åt en hobby. Förhoppningen är att det ska öka moralen bland medarbetarna och därmed också såväl produktivitet som glädje.

De mörka sidorna av spelifiering

Men Sverre Spoelstra lyfter liksom flera andra forskare de mörkare sidorna av spelifiering:

– Gamification är inte någon harmlös teknik som automatiskt skapar lyckliga medarbetare. Tvärtom! Det är en ledningsstrategi framtagen för att optimera resultat, men där de verkliga avsikterna göms bakom en rökridå av roliga spel.

Enligt Sverre Spoelstra är problemet med spelifiering att det får medarbetare att känna att deras arbete är mer meningsfullt – utan att det egentligen blir det.

– I själva verket kan gamification försöka skyla över eller dölja saker som dålig lön, övervakning och dåliga arbetsförhållanden. I värsta fall kan det stå i vägen för en kritisk reflektion över vad meningsfullt arbete är och hur det kan uppnås, säger han och tillägger: 

– Forskning tyder på att det som gör arbete meningsfullt är att vara omgiven av kollegor som har ett genuint intresse för dig som person – inte som en konkurrent på en digital topplista. 

Video games at work? It sounds fun, but there are ethical risks – The Conversation.com

Redemption Through Play? Exploring the Ethics of Workplace Gamification – Springer.com (open access)

Artikeln har ursprungligen publicerats på Lunds universitets hemsida: ”Spelifiering på jobbet kan innebära kontroll och disciplin” | Lunds universitet

EU förbereder sig för sommarens bränder

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild av sippakorn yamkasikorn / Pixabay

Sommaren är nästan här. Det betyder grillfester, badliv och glass, men också att vi måste ha beredskap för skogsbränder. Därför har EU den här veckan vidtagit åtgärder för att höja brandberedskapen och skydda miljön och våra samhällen.

I sommar kommer EU att placera ut 556 brandmän från tolv länder på strategiskt viktiga platser i Europa, t.ex. i Frankrike, Grekland, Portugal och Spanien. De kommer att rycka in och hjälpa den lokala brandkåren om landets insatskapacitet inte räcker till. EU har också mobiliserat en särskild rescEU-flotta med flygplan för brandbekämpning inför sommaren. Flottan består av 28 flygplan och fyra helikoptrar som är utplacerade i tio EU-länder.

Dessutom har kommission anslagit 600 miljoner euro i EU-medel för att köpa in 12 nya flygplan och flera helikoptrar för brandbekämpning som ska fördelas mellan sex EU-länder i framtiden.

Åtgärder för att förebygga, ha beredskap för och bekämpa naturbränder räddar liv och försörjningsmöjligheter och skyddar miljön. I takt med att klimateffekterna blir alltmer kännbara för varje år ökar också hotet från bränderna, vilket gör det ännu viktigare att vara väl förberedd.

Tunga fordon: rådet godkänner skärpta normer för koldioxidutsläpp

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild av Anne Ner - Pixabay

Rådet har formellt antagit förordningen om normer för koldioxidutsläpp från tunga fordon som ändrar och stärker de befintliga EU-reglerna. Syftet med uppdateringen är att ytterligare minska koldioxidutsläppen inom vägtransportsektorn och införa nya mål för 2030, 2035 och 2040. 

Mer robusta standarder för koldioxidutsläpp kommer att bidra till att andelen utsläppsfria fordon ökar i den tunga fordonsparken i hela EU, och samtidigt säkerställs och förbättras innovationen och konkurrenskraften inom sektorn.

Bredare tillämpningsområde

Med de reviderade reglerna utvidgas den befintliga förordningens tillämpningsområde så att nästan alla nya tunga fordon med certifierade koldioxidutsläpp – även mindre lastbilar, stadsbussar, turistbussar och släpvagnar – omfattas av utsläppsminskningsmål.

Nya mål för minskade utsläpp

Med de nya reglerna förblir det nuvarande målet för 2025 oförändrat med kravet på en utsläppsminskning med 15 procent för tunga lastbilar som väger mer än 16 ton. I linje med EU:s klimatmål för 2030 och därefter fastställs i förordningen följande nya mål:

  • en utsläppsminskning med 45 % från och med 2030 (ökning från 30 %)
  • en utsläppsminskning med 65 % från och med 2035
  • en utsläppsminskning med 90 % från och med 2040

Dessa mål gäller för medeltunga lastbilar, tunga lastbilar som väger mer än 7,5 ton och turistbussar, samt motsvarande arbetsfordon, från och med 2035.

Nollutsläppsmål för stadsbussar

De nya reglerna inför ett nollutsläppsmål på 100 procent för nya stadsbussar 2035, med ett delmål på 90 procent för denna kategori 2030. Långfärdsbussar kommer att undantas från detta mål, eftersom de betraktas som turistbussar vid mätning av utsläppsminskningar.

Vad händer nu?

Förordningen ska nu undertecknas och offentliggöras i EU:s officiella tidning. Den träder i kraft 20 dagar efter det att den har offentliggjorts.

Den ändrade förordningens effektivitet och inverkan kommer att ses över av kommissionen 2027. 

Kommissionen ska bland annat också ta ställning till möjligheten att utarbeta en gemensam metod för bedömning och rapportering av koldioxidutsläpp från nya tunga fordon under hela deras livscykel.

Bakgrund

Över 25 procent av växthusgasutsläppen från vägtransporter i EU kommer från sektorn för tunga fordon. Utsläppsnormer för koldioxidutsläpp för vissa tunga fordon fastställdes för första gången 2019, med mål för 2025–2029 och för 2030 och framåt, med en bestämmelse om att förordningen skulle ses över senast 2022.

Den 14 februari 2023 lade kommissionen fram ett förslag om översyn av förordningen om normerna för koldioxidutsläpp för tunga lastbilar. Denna översyn är en integrerad del av 55 %-paketet. De nya reglerna bidrar till EU:s mål att minska nettoutsläppen av växthusgaser med minst 55 procent fram till 2030 jämfört med 1990 års nivåer och att uppnå klimatneutralitet 2050.

Nytt dansk-svenskt skatteavtal på plats: offentliganställda ska inkluderas och hemarbete underlättas

By
Öresund Spotlight
-
0
Måndagen den 6 maj höll Danmarks skatteminister Jeppe Bruus (S) och Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) presskonferens om det nya dansk-svenska skatteavtalet, Öresundsavtalet. Foto: skärmbild från presskonferensen/regeringen.se.

Danmark och Sverige är överens om ett förnyat skatteavtal, Öresundsavtalet. Bland annat kommer offentligt anställda att inkluderas i det nya avtalet, något som innebär att Sverige kommer att kompenseras mer. Nu kommer även skattskyldigheten till respektive land räknas utifrån hela skatteåret, i stället för de tidigare tremånadersperioderna. Det kommer göra det ”betydligt enklare” för pendlarna, sade den svenske finansministern Elisabeth Svantesson (M) på en presskonferens i Stockholm med sin danske kollega Jeppe Bruus (S). Det nya avtalet förväntas träda i kraft 2025.  

I samband med det danska kungaparets statsbesök i Sverige offentliggjorde Sveriges finansminister Elisabeth Svantesson (M) och Danmarks skatteminister Jeppe Bruus (S) att de kommit överens om ett nytt dansk-svenskt skatteavtal, det så kallade Öresundsavtalet.

Det nya skatteavtalet innebär bland annat att även offentlighetsanställda omfattas, att beskattningslandet ska avgöras årsvis i stället för tremånadersperioder och att det blir mer flexibelt att arbeta hemifrån.

– Det är en glädje att vi äntligen kommit överens om ett nytt Öresundsavtal efter en lång förhandling. Öresundsavtalet är viktigt för både Sverige och Danmark eftersom våra regioner är väldigt tätt sammanknutna. Det är många som pendlar och det är många företag som har affärstransaktioner med varandra, sade Elisabeth Svantesson (M).

Hon fick medhåll från sin danska kollega Jeppe Bruus (S), som menade att de gamla reglerna varit besvärliga för pendlarna:

– Öresundsregionen har en enorm potential inom forskning och infrastruktur men också för de många som pendlar dagligen och som ska ha lättare villkor för att klara beskattningen. Därför är det en glädjande att vi kan använda kungaparets besök i Sverige att offentliggöra att vi nu nästan är i mål med ett nytt avtal, sade han.

Offentligt anställda inkluderas i det nya avtalet

Öresundsavtalet tecknades ursprungligen 2003 och har varit under omförhandling sedan 2022. I det nuvarande Öresundsavtalet gäller t.ex. inte samma regler för offentligt anställda Öresundspendlare som för privata. Det har också inneburit att Sverige inte fått någon kompensation för de i Sverige bosatta Öresundspendlarna som är offentligt anställda i Danmark. Enligt Elisabeth Svantesson kommer nu båda delarna att uppfyllas i det nya avtalet.

Det har varit en stor knäckfråga, då Sverige uttryckt en önskan om även få ersättning från Danmark för offentligt anställda gränspendlare. Kompensationsordningen i Öresundsavtalet innebär att bosättningslandet får en ersättning från det andra landet där gränspendlarna arbetar och blir inkomstbeskattade.

– Det handlar även om offentliganställda ska kunna distansarbeta. Dessutom har vi kommit överens om en ny kompensationsordning inom detta området. Regeln är ju att när man jobbar så skattar man där och sedan kompenseras det land man bor i och nu kommer man alltså att inkludera offentliganställda.

Det nya avtalet kommer ”riva barriärer” för gränspendlingen, enligt Jeppe Bruus:

– Det har funnits en önskan från svensk sida att likställa privat och offentligt anställda och det är det vi nu har nått vägs ände med. Vi har säkrat oss att den administrativa bördan inte fäller dem som pendlar dagligen och avtalet kan därmed vara en del i att utveckla den stora potentialen i regionen.

Löpande tremånadersperioder blir helårsredovisning

En annan del i det nya avtalet handlar om att ändra beräkningen av i vilket land man som Öresundspendlare är skattskyldig i från dagens tre månader till hela skatteåret. Den tidigare regeln har skapat problem för de Öresundspendlare som delvis jobbar hemifrån.

– Vi ser en arbetsmarknad som utvecklar sig och där fler arbetar hemifrån och mer flexibelt, och där har det gamla avtalet inte varit modernt nog att hantera det. Därför är det bra att vi nu kan få en revision av avtalet, sade Jeppe Bruus.

Även där är man nu överens om en revidering:

– Nu kommer det att bli tolvmånaderscykler, något som gör det betydligt enklare både för pendlarna, arbetsgivarna men också för Skatteverken i våra båda länder.

Nu ska både Sverige och Danmark “tekniskt granska” det nya avtalet, som förväntas träda i kraft 2025.

– Arbetet är inte slut här, det finns massor kvar att utveckla inom en rad områden som infrastruktur och forskning, men det här är en viktig milstolpe, sade Jeppe Bruus.

Digitaliseringen inom vården: Hur AI förändrar förutsättningarna för patienter att få vård – och konsekvenserna av dessa förändringar

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild: Pexels

Digitaliseringen inom vården: Hur AI förändrar förutsättningarna för patienter att få vård – och konsekvenserna av dessa förändringar

Digitaliseringen har förändrat samhället generellt sett. En fundamental del av samhället som också har påverkats av den ökade digitaliseringen är vården. Med ökade möjligheter att få vård med hjälp av digitala tjänster har patienter kunnat få tillgång till hjälp på ett effektivt, mer lättåtkomligt sätt. Vårdens digitalisering har haft flera fördelar gällande patienternas vårdkontakt och tillgången till hjälp. Exempelvis har en studie publicerad i Journal of Telemedicine and Telecare kunnat fastställa att vården som erbjuds digitalt är lika effektiv som vården som erbjuds fysiskt. Enligt en artikel av World Economic Forum finns det flera fördelar med en ökad digitalisering av vården. AI kan exempelvis leda till att kostnader inom vården minskar, att vårdanställdas tillgång till stöd gällande beslutsfattande processer kan öka och AI har även möjlighet att erbjuda mer individuell och specifik vård för enskilda patienter. World Economic Forum uppger även att AI kan leda till förbättrade arbetsvillkor inom vården. Digitaliseringens möjligheter är många och fördelarna av att kunna ha lättillgängliga, digitala vårdtjänster oavsett var man är behöver inte beskrivas mer detaljerat.

Även om positiva förändringar för patienter har inträffat, har det även uppstått en del utmaningar. En del av dessa utmaningar är den automatiska receptförnyelsen, som enligt The Guardian är en digital tjänst som kan leda till att patienter får mediciner utskrivna utan ett läkarbesök eller annan kontakt med vården innan receptförnyelsen äger rum. Centrum för konsumenthälsan i Australien har varnat för risker med detta automatiska uppdateringssystem och uppgett att patientsäkerheten kan komma att hotas till följd av dessa. Den australiska myndigheten har fått motta klagomål gällande användningen av artificiell intelligens i digitala receptförnyelser, där patienter får en automatisk påfyllnad av läkemedel utan samtal med läkare. Enligt myndigheten har de fått 550 anmärkningar gällande förskrivningar av läkemedel sedan juli 2020. 30% av dessa var relaterade till klagomål om att läkaren inte hade undersökt patienten och patientens behov ordentligt. I 45 av fallen har riskabla förskrivningar via digitala tjänster identifierats, vilket har fått myndigheten att närmare undersöka ärendet.

“I vissa fall har detta lett till restriktioner som har förhindrat läkare från att förskriva eller bedriva besök via digitala tjänster”, enligt en representant från myndigheten. Bland bekymmer som har tagits upp med myndigheten kan man bland annat finna att patienter kunde få läkemedel på recept utan att ens ha träffat en läkare, att metoderna som tillämpades bakom förskrivning misstänks för att ha hanterats av algoritmer och att medicin som förskrevs via digitala plattformar var dyrare än annan medicin som föreskrivs på ordinarie sätt. Consumers Health Forum of Australia delade även med sig av sina synpunkter för den australiska regeringen, de informerade om säkerhetsrisker i förhållande till denna metod och uppmuntrade till en uppdaterad lagstiftning gällande detta. Hon tar upp frågan om patientsäkerheten och uttrycker att en person kan komma att ha en dålig reaktion till följd av en ny behandling, eller att läkemedel förskrivs utan kännedom om patientens historik eller om patienten tar andra läkemedel som potentiellt kan samverka med medicinen som förskrivs.

Deveny, chef för den australienska myndigheten för hälsa, uppger att hon tidigare har hört talas om att digitala vårdtjänster har ägnat sig åt att förskriva läkemedel för viktnedgång utan konsultation med patienterna på plats. Hon menar vidare att denna typ av onlinemodell, där det inte sker någon kontakt med konsumenterna, inte når upp till många av

säkerhetskontrollerna de annars hade nått upp till. Hon understryker att de digitala vårdtjänsterna är ett verktyg som hjälper konsumenterna att ha en vårdkontakt genom en mobil eller dator och att det tillåter dem att ha viktiga konversationer på ett sätt som passar dem bättre, men att det de ser för tillfället inte är digital vård, utan någonting som har potential att åsamka skada.

En annan granskning som the Guardian har gjort var att testa huruvida det går att få en förskrivning för e-cigaretter (så kallade vapes) genom en digital vårdplattform, Försöket lyckades, även fastän reportrarna inte har varit patienter som har haft vårdkontakt med läkaren och trots att de inte har förskrivits e-cigaretter tidigare. Receptet skickades via mail kort efter att en avgift på 40 australiensiska dollar betalades och en onlineenkät hade fyllts in, utan att det krävdes en videokonsultation eller ett telefonsamtal. Läkaren ifråga försvarade sig själv mot anklagelserna och höll fast vid att hennes plattform tillämpade AI-metoder för effektivitetens skull och att hon inte erbjöd tjänster på beställning. Hon försvarade enkäten och enkätens utformning samt förklarade att alla nödvändiga frågor om patientens historik finns med och kan vidare granskas vid behov. Enligt rekommendationer av australiensiska myndigheter som ägnar sig åt medicinska bedömningar ska läkemedel inte förskrivas såvida läkaren inte kan göra en individuell bedömning av patienten under en konsultation i realtid. Denna granskning som The Guardian har gjort är bara ett exempel på tecken på bekymmer och bara en illustration av eventuella felsteg.

Andra risker med en ökad digitalisering är exempelvis hanteringen av uppgifter som samlas in om de vårdsökande och hur den insamlade datan ska kunna hanteras på ett säkert sätt som garanterar att standarden för sekretess uppnås. När en stor mängd datamaterial om känsliga uppgifter samlas in kan det bli svårhanterligt med tanke på dels sekretesskraven och dels risken att utsättas för cyberattacker, eftersom hackare dras till känsliga personuppgifter.

Ett system som är designat med syftet att underlätta vår vardag och skapa möjligheten att få ständigt tillgänglig hjälp på en säker och trygg plats, oavsett var man befinner sig, kan lätt leda till andra typer av problem och utmaningar som samhället ställs inför och bemöter oförberett. Med en ökad digital närvaro av vårdtjänster kan det å ena sidan bli lättare att få vård och underlätta för vårdanställda, men å andra sidan så kan en ökad digitalisering även leda till oförutsedda konsekvenser. För att undvika överraskningar kan fler människor ställa frågor, kritiskt granska nya digitala system och påpeka upplevda brister eller synpunkter, oavsett om man är vårdtagare eller arbetar med hjälp av dessa nya system.

Källa: “‘What we’re seeing is not telehealth’: alarm over doctors using AI and prescribing without seeing patients”, The Guardian, publiceringsdatum:

“The clinical effectiveness of telehealth: A systematic review of meta-analyses from 2010 to 2019” i Journal of Telemedicine and Telecare

“Drawbacks of Artificial Intelligence and Their Potential Solutions in the Healthcare Sector”, Biomed Mater Devices publicerad på National Centre for Biotechnology Information

Parlamentet godkänner EU:s första regler någonsin mot kvinnovåld

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild av Bianca Salgado - Pexels
  • Insatser för att förhindra våldtäkt och öka förståelsen för vad samtycke innebär
  • Tvångsäktenskap och kvinnlig könsstympning ska betraktas som brott
  • Att lämna ut privat information på nätet utan samtycke är förbjudet, liksom nätblottning
  • Specialisthjälp för brottsoffer

De nya reglerna ska bekämpa könsrelaterat våld och skydda offren, särskilt kvinnor och dem som utsätts för våld i hemmet.

Med 522 röster för, 27 röster emot och 72 nedlagda röster antog parlamentet på onsdagen EU:s första regler någonsin mot kvinnovåld och våld i hemmet. Direktivet kräver hårdare tag mot nätvåld, bättre stöd till offren och insatser för att förhindra våldtäkt.

De nya reglerna förbjuder kvinnlig könsstympning och tvångsäktenskap och ger särskilda riktlinjer för brott som begås på nätet, såsom offentliggörande av privat information och nätblottning.

Den nya lagstiftningen tar upp fler försvårande omständigheter än tidigare vid brott som kan leda till strängare påföljder, till exempel brott mot offentliga personer, journalister eller människorättsförsvarare. I listan över försvårande omständigheter finns också avsikten att straffa offer på grund av deras kön, sexuella läggning, hudfärg, religion, socialt ursprung eller politiska övertygelser, och av hedersrelaterade skäl.

Vårdtjänster för sexuell och reproduktiv hälsa

Offrens säkerhet och välbefinnande ska prioriteras, bland annat genom skyddat boende. Vårdtjänster ska erbjudas, inte minst när det gäller sexuell och reproduktiv hälsa. Myndigheterna i EU-länderna kommer oftare att behöva rapportera och samla in bevis, och de måste jobba för att vi alla ska förstå att sex utan samtycke är ett brott.

Parlamentets ihärdiga krav har gjort att EU-kommissionen nu vart femte år måste bedöma om reglerna bör ses över.

Citat

Arbetet med de nya reglerna har letts av den svenska socialdemokraten Evin Incir från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor.Efter omröstningen sa hon såhär: ”Detta banbrytande direktiv förkroppsligar vårt orubbliga åtagande att stärka kvinnors rättigheter och rädda liv. När vi marscherar framåt, låt oss minnas detta ögonblick som ett första historiskt steg för att stärka kvinnors rättigheter och belysa vägen mot en framtid där varje kvinna kan leva fri från rädsla och förtryck. Detta är en seger för rättvisa och jämlikhet i hela Europeiska unionen.”

Medföredraganden från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män, Frances Fitzgerald (EPP, Irland), sa såhär: ”I dag har Europaparlamentet tagit de första stegen för att göra Europa till den första kontinenten i världen som sätter stopp för våld mot kvinnor. Detta är en omfattande lagstiftning som kommer att förhindra våld mot kvinnor, skydda offer och straffa förövare, och därigenom säkerställa ett helhetsgrepp för att ta itu med dessa avskyvärda brott. Det kan inte finnas någon jämställdhet utan utrotning av våld mot kvinnor. Vi måste se till att det inte förekommer någon straffrihet för dem som begår sådana brott.”

Nästa steg

De nya reglerna träder i kraft 20 dagar efter det att texten har offentliggjorts i EU:s officiella tidning. EU-länderna har tre år på sig att införa bestämmelserna i sin nationella lagstiftning.

1...121314Page 13 of 14