Home Blog Page 12

EESK kräver rättvis ersättning för praktikplatser: ingen praktikant ska arbeta gratis.

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild: European Economic and Social Committee

Det Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) uppmanar kommissionens förslag om att göra EU-praktikplatser rättvisare och mer inkluderande att stärkas. Nästan hälften av EU över tre miljoner praktikanter är oavlönade och nästan en tredjedel har ingen tillgång till socialt skydd. Alla unga människor bör ha chansen att dra nytta av praktikupplevelsen – inte bara de som har råd.

Den 11 juli höll Europeiska ekonomiska och sociala kommittén (EESK) en högnivådebatt om att förbättra EU:s lagstiftning om praktikplatser mitt i krav från civilsamhället och ungdomsorganisationer att stoppa den utbredda praxisen med praktikanter som arbetar gratis och inte har tillgång till socialt skydd eller andra arbets- och sociala rättigheter.

I debatten med kommissionären för jobb och sociala rättigheter, Nicolas Schmit, som ägde rum under EESK plenarsession i juli, välkomnade EESK kommissionens senaste förslag för att förbättra praktikplatser i Europa – Praktikdirektivet och det Förstärkta kvalitetsramverket för praktikplatser. Kommittén hyllade kommissionens initiativ som ett stort steg i rätt riktning.

Det föreslagna direktivet syftar till att förbättra och genomdriva goda arbetsvillkor för praktikanter och, genom kontroller och inspektioner, säkerställa att praktikplatser inte används för att dölja vanliga jobb. I förslaget att revidera 2014 års rådsrekommendation om ett kvalitetsramverk för praktikplatser rekommenderar kommissionen rättvis ersättning för praktikanter och att säkerställa att de har tillgång till adekvat socialt skydd. Åtgärderna i den reviderade rådsrekommendationen är dock inte bindande.

Kommittén uppmanade medlagstiftarna att förstärka förslagen för att förhindra att praktikplatser missbrukas som en källa till billig arbetskraft eller som en ersättning för ingångsjobb.

EESK betonade vikten av rättvis ersättning för praktikanter. De levnadskostnader de har för att kunna delta bör också täckas för att garantera att alla har lika tillgång till praktikupplevelsen.

EESK ordförande, Oliver Röpke, sade att ”Praktikplatser är ett viktigt verktyg som gör det möjligt för unga människor att skaffa sig förstahandsarbetserfarenhet. Vi måste säkerställa att ingen ung person utesluts från dessa möjligheter på grund av ekonomiska begränsningar. Det är därför praktikplatser behöver rättvis ersättning. Vi måste bekämpa exploaterande praktikplatser i Europa, och jag tackar kommissionen för dess förslag för att uppnå detta mål.”

Kommissionär Schmit sade att ”Praktikplatser kan vara ett bra sätt för unga människor att få initial arbetslivserfarenhet, lära sig nya färdigheter och bygga sitt nätverk. Men de måste vara praktikplatser av god kvalitet. Detta innebär att det måste finnas ett tydligt lärandemål, de måste vara betalda och praktikanter måste få handledning och vägledning för att hjälpa dem övergå till arbetslivet. Vi måste också göra varje ansträngning för att göra praktikplatser mer tillgängliga och inkluderande: de ska inte bara vara för ett privilegierat fåtal. Jag tackar EESK för dagens debatt och för dess engagemang att stärka unga människor när de inleder sina karriärer.”

EESK: Bekämpning av missbruk och utnyttjande av praktikplatser är avgörande

I sitt yttrande om praktikdirektivet och ett förstärkt kvalitetsramverk för praktikplatser underströk EESK den viktiga roll som relevanta myndigheter spelar för att bekämpa reguljära anställningar förklädda som praktikplatser. De sociala parterna är avgörande i dessa ansträngningar, i enlighet med rådande nationella praxis.

Detta yttrande kräver bestämmelser som säkerställer att arbetstagarrepresentanter alltid kan agera för att skydda praktikanter, även om praktiken inte utgör en anställningsrelation, i enlighet med nationell lagstiftning och praxis.

”Att förbättra kvalitetsramverket för praktikplatser i hela Europa, särskilt när det gäller att stärka lärande- och utbildningsinnehållet, och att bekämpa missbruk och utnyttjande av praktikplatser är avgörande. Vi uppmanar därför kommissionen att förbättra de framlagda förslagen för att säkerställa att dessa mål uppnås,” sade Nicoletta Merlo, föredragande för yttrandet.

Fru Merlo påpekade att kommissionens förslag hänvisar urskillningslöst till alla former av praktikplatser och inte tillhandahåller de åtgärder som behövs för att förhindra missbruk av praktikplatser från början. Dessutom kommer reglerna endast att gälla praktikanter som anses vara arbetstagare eller som är i en anställningsrelation. Detta begränsar omfattningen av mottagarna och innebär att det finns en risk att målen för den föreslagna lagstiftningen inte uppnås.

Motstridiga åsikter från arbetsgivare och fackföreningar

Ledarna för EU paraplyorganisationer som representerar Europas arbetsgivare, arbetstagare och ungdomar deltog också i plenardebatten: direktören för Business Europe, Maxime Cerutti, konfederalsekreteraren för Europeiska fackliga samorganisationen (ETUC), Tea Jarc, och den nytillträdde ordföranden för Europeiska ungdomsforumet, Rareș Voicu.

Maxime Cerutti sade att arbetsgivarorganisationerna var emot bindande lagstiftning om praktikplatser eftersom det var viktigt att respektera nationella och sociala parters kompetens. Praktikplatspraxis samt definitioner av en praktikant skiljer sig från land till land. Det är avgörande att förbättra situationen på arbetsmarknaden generellt genom att förbättra utbildningsbestämmelserna generellt och skapa bättre incitament för arbetsgivare att utbilda sin arbetskraft för att minska kompetensglappen på arbetsmarknaden.

Tea Jarc sade att den största bristen i kommissionens paket var att det inte skulle stoppa oavlönade praktikplatser, vilket därmed sänder budskapet till unga människor att de kan utnyttjas. Direktivet fastställer eller verkställer inte kriterier för att definiera praktikplatser av god kvalitet, och därför bör tydliga krav ställas på regeringar och arbetsgivare. Rareș Voicu sade att Europeiska ungdomsforumet välkomnade många delar av initiativet men ville att direktivet skulle vara ”djärvare”. Detta skulle säkerställa att unga människor inte utnyttjas och marginaliseras på arbetsmarknaden och följaktligen socialt utestängs.

Att investera i praktikplatser av god kvalitet lönar sig

Att investera i praktikplatser av god kvalitet – som garanterar rättvisa och transparenta arbetsvillkor och adekvat utbildningsinnehåll – har stor potential att öka ungdomsanställningen. Enligt en Flash Eurobarometer från 2023 var 68% av de praktikanter som undersöktes anställda efter sin praktik. Tre av fyra tidigare praktikanter ansåg att de kunskaper och färdigheter de förvärvade under en praktik var professionellt användbara.

Samtidigt är ungdomsarbetslöshet fortfarande en bestående utmaning i EU: den är mer än dubbelt så hög som den totala arbetslösheten. Medan den genomsnittliga sysselsättningsgraden för nyutexaminerade inom EU var 83,5%, var den i vissa medlemsstater mycket lägre och nådde endast 67% i Italien.

Bakgrund

Kommissionens nya förslag uppdaterar 2014 års kvalitetsramverk för praktikplatser som fastställer standarder och riktlinjer för medlemsstaterna om hur praktikplatser ska genomföras. De två nya förslagen, som publicerades i mars 2024, följer på både kommissionens andra initiativ för att stödja ungdomsanställning och konferensen om Europas framtid, där européer bad kommissionen att säkerställa praktikplatser av god kvalitet.

EESK ser paketet som ett viktigt första steg och lovar att fortsätta driva på för rättvis behandling av unga människor på arbetsmarknaden när det gäller arbetsvillkor, utbildning och utvecklingsmöjligheter.

Mycket skärmtid försämrar barns och ungas sömn

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild av Peggy und Marco Lachmann-Anke / Pixabay.

Bland barn och unga som flitigt använder digitala medier på fritiden är det vanligare med försämrad sömn, negativ kroppsbild och depressioner. Däremot tycks dataspelande inte orsaka ohälsa hos unga i samma utsträckning som vi trott. Det är några av slutsatserna i en ny rapport som Folkhälsomyndigheten och Mediemyndigheten gjort och där forskare från bland annat Uppsala universitet medverkat.

– Det som är tydligast är effekten på sömnen i alla åldersgrupper. Det finns en korrelation mellan att ha mobiltelefon i sovrummet, använda mobilen under natten och sämre sömn, säger Lina Eklund, universitetslektor vid Institutionen för informatik och media.

Hon är en av forskarna som varit rådgivande i arbetet med rapporten ”Digitala medier och barns och ungas hälsa – En kunskapssammanställning ” som gjorts på uppdrag av regeringen.

En svårighet med att studera hur ungas kropp och själ påverkas av att använda skärmar, säger hon, är att digitala medier är en så integrerad del i allas liv. Det är därför inte lätt att separera ut orsak och verkan. Är till exempel någon deprimerad på grund av mycket skärmanvändning eller är sociala medier och spel ett sätt att försöka tränga undan det dåliga måendet? Är ett barn ensamt för att det ägnar mer tid åt att skrolla på mobilen än att prata med kompisar eller är det så att mobilen är hens enda sällskap?

– Det som är tydligt, och som jag verkligen tar med mig som forskare, det är att de som är sårbara, för dem är det här svårt. De som på olika sociodemografiska faktorer är utsatta, som kanske har en neuropsykiatrisk diagnos, en fysisk handikappssituation, HBTQI-ungdomar, barn och unga som går under fattighetsgränsen – de har svårare och vi ser mer negativa samband. De kommer också vara de svåraste grupperna att nå ut med riktlinjerna till, säger Lina Eklund.

Sociala medier har ibland anklagats för att sprida ett osunt skönhetsideal. Rapporten bekräftar att unga påverkas av vad de ser i sina flöden.

– Det finns en tydlig effekt på sämre kroppsbild. Särskilt om man använder sociala medier. Och det finns samband med ätstörningar, säger Lina Eklund.

Riskbeteenden

Men det framgår också av rapporten att det finns vissa riskbeteenden att vara aktsam på.

– Om man tittar på den delen av rapporten som handlar om barn och ungas egen syn, är det tydligt att de negativa delarna inte är där man sitter och pratar med kompisarna. Det är när man fastnar i timmar och skrollar videor på TikTok, YouTube och liknande. Och där har vi ju en interaktionsdesign som uppmuntrar till fortsatt användning, för det är så man tjänar pengar. Det är en interaktionsdesign som går emot internationella överenskommelser om barns rättigheter, säger Lina Eklund.

Effekterna de olika plattformarna har på barns- och ungas fysiska och psykiska hälsa varierar ganska mycket. Dataspel har ofta i medie-rapporteringen pekats ut som speciellt skadligt, men det finns inte mycket stöd för det i forskningen.

– De flesta unga spelar tillsammans med sina kompisar eller syskon och då är det någonting positivt. Att spela ensam kan däremot vara en riskfaktor. Men samtidigt så har hög användning av både sociala medier och dataspel ett samband med depressiva symptom, förklarar Lina Eklund.

Nya riktlinjer i september

I september kommer Folkhälsomyndighet och Mediemyndigheten att presentera nya riktlinjer baserat på det som framkommit i rapporten. Hur de kommer att vara utformade kan Lina Eklund inte säga något om idag, men utifrån sin egen forskning kan hon ge några tips till föräldrar och andra vuxna:

– Föräldrar behöver även reglera sitt eget användande för att vara goda förebilder och må bra själva. Jag tror på att förhandla fram gemensamma regler för vuxna och barn och just värna sömnen, som att inte ha mobiler i sovrum. Det är inte bara så att förlust av sömn gör att man blir trött. De sambanden som finns mellan dålig sömn och olika riskfaktorer är ju enorma som sämre utveckling, ökad risk för olika sjukdomar och så vidare, säger Lina Eklund.

Konjunkturen i Öresund: Befolkningsprognoserna skruvas ner i både Sverige och Danmark – danska reallöner är återhämtade för privatanställda

By
Öresund Spotlight
-
0
Foto och grafik: News Øresund

På båda sidor Öresund har befolkningsprognoserna justerats ned. I Sverige uppskattas detta leda till ett minskat behov av nya bostäder och enligt beräkningar Swedbank behöver bostadsbyggandet inte öka från nuvarande nivåer under de kommande tio åren – trots det kraftiga fallet sedan 2022. I Danmark väntas antalet personer i arbetsför ålder att minska framöver medan ökningen avtar i Sverige.

Den väntade lägre befolkningsökningen syns särskilt bland personer i arbetsför ålder. Det innebär att bristen på arbetskraft i Sverige riskerar att öka ytterligare, menar Swedbank. I Danmark är denna demografiska utveckling ännu mer påtaglig. Under samma period väntas antalet danskar i arbetsför ålder minska med 8 200 personer i genomsnitt varje år. Historiskt höga löneökningar på över sex procent under årets andra kvartal och lägre inflation, har lett till att de danska reallönerna nu är återställda till samma nivåer som före inflationsuppgången. Även i Sverige stiger reallönerna, men det väntas dröja till 2027 innan de är tillbaka på 2021 års nivå. På den danska arbetsmarknaden fortsätter sysselsättningen att stiga, medan den i Sverige minskar på årsbasis. Det visar den senaste statistiken från SCB, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet, Danmarks Statistik och Dansk Arbejdsgiverforening.

DEMOGRAFI: Andelen 20-64-åringar i Danmark väntas minska kommande tio år

Danmark: Befolkningsprognosen för Danmark revideras ned och antalet danskar i arbetsför ålder väntas minska. Under kommande tio år väntas befolkningen öka med drygt 11 000 per år, vilket kan jämföras med fjolårets prognos som spådde en ökning på knappt 16 400 i genomsnitt per år fram till 2034, enligt årets befolkningsprognos från Danmarks Statistik. Det är en tydlig minskning jämfört med de senaste tio åren, då befolkningen har växt med omkring 33 400 personer per år.

Förutom att det väntas födas färre barn och att befolkningsökningen under perioden främst sker bland gruppen äldre (80+ år), väntas antalet 20-64-åringar i landet att minska under perioden — den grupp där arbetskraftsdeltagandet är störst. Fram till 2034 väntas antalet 20-64-åringar i landet minska med 8 200 personer i genomsnitt per år, det vill säga med totalt 82 000 personer under perioden. Utvecklingen kan jämföras med den senaste tioårsperioden då denna grupp ökade i landet med 16 500 personer i genomsnitt per år.

Sverige: Även i Sverige har befolkningsprognosen reviderats ned och tillväxten av personer i arbetsför ålder avtar. Under kommande tio år väntas den svenska befolkningen öka med 25 000 personer i genomsnitt per år, enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Prognosen är en kraftig nedrevidering från förra årets befolkningsframskrivning som spådde en ökning på över 48 000 invånare per år fram till 2034. Som jämförelse ökade Sveriges befolkning med knappt 91 000 per år under åren 2013-2023.

Den långsammare befolkningstillväxten i landet innebär att bostadsbyggandet inte behöver öka från nuvarande nivåer framöver. Utifrån SCB:s befolkningsprognos uppskattar Swedbank i en analys att behovet av bostadsbyggandet till omkring 30 000 bostäder per år under kommande tio år. Det är en tydlig minskning jämfört med byggtakten som rådde i landet före ränteuppgången 2022, noterar banken.

”Under de senaste fem åren färdigställdes i genomsnitt cirka 55 000 bostäder per år. Vår uppskattning ligger även betydligt lägre än Boverkets senaste bedömning med 67 300 per år, men den baseras på fjolårets befolkningsprognos och kommer sannolikt att justeras ned”, står det i analysen.

Banken fastslår därmed att nuvarande byggtakt ligger i linje med de långsiktiga behoven utifrån befolkningsprognosen och att den därför inte ”bör förväntas stiga även om räntorna sjunker i framöver.”

I en ytterligare analys från Swedbank studeras den förväntade utvecklingen av arbetskraften närmare. Enligt SCB:s befolkningsprognos väntas åldersgruppen 20-64 år öka med 13 300 personer per år fram till och med 2034, vilket kan jämföras med den senaste tioårsperioden då befolkningen i denna åldersgrupp ökade med 38 000 personer per år. Utifrån olika arbetsmarknadsrelaterade framtidsscenarion konstaterar Swedbank att utländsk arbetskraft och ökad sysselsättning bland äldre och utrikes födda kan mildra den tilltagande arbetskraftsbristen framöver, men bara i begränsad utsträckning.

ARBETSMARKNAD: Danska reallöner för privatanställda har återhämtat sig till åren före inflationsuppgången

Danmark: De danska lönerna steg med 6,5 procent i andra kvartalet på årsbasis. Det är den högsta ökningen sedan 1987, enligt siffror från Dansk Arbejdsgiverforening. Därmed kan nu den genomsnittliga medarbetaren i ett privat företag köpa mer för sin lön idag än före inflationsuppgången för tre år sedan.

“Danskarnas reallöner går med andra ord bra och är nu tillbaka över nivån innan inflationskrisen slog till mot den danska ekonomin i slutet av 2021”, säger DA:s chefsekonom Anders Borup Christensen i en kommentar till affärstidningen Børsen.

Att lönerna steg så pass mycket i det andra kvartalet förklaras delvis av det tvååriga löneavtalet som beslutades för 230 000 danska industriarbetare förra året. Förutom att danska arbetsgivare nu betalar en större del av pensionen höjdes också de så kallade fritvalgstaksterne i avtalet som är den del av lönen som den anställde får använda som den önskar, till exempel för att betala in till pensionen eller ta ledigt. Detta var det första kvartalet när höjningen av fritvalgstaksterne räknades med i lönestatistiken, vilket därmed bidrog till ett större uppsving i årsstatistiken. I nästa kvartal kommer ökningen av arbetsgivarens pensionsavgift inte längre att inkluderas i ökningstakten, poängterar DA.

Sverige: Även i Sverige har reallönerna börjat öka igen, men i lägre takt än i Danmark. I april steg de svenska lönerna med 4,2 procent i genomsnitt jämfört med samma period i fjol. Det visar beräkningar från Medlingsinstitutet. Mot bakgrund av att konsumentpriserna exklusive boräntekostnaderna (KPIF) steg med 2,3 procent i april, ökade därmed reallönerna med 1,9 procent under perioden, skriver Medlingsinstitutet i ett pressmeddelande. Enligt Konjunkturinstitutets juniprognos dröjer det dock till 2027 innan reallönerna i Sverige är tillbaka på 2021 års nivå, det vill säga före inflationsuppgången.

SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSLÖSHET: 18 000 fler sysselsatta i Danmark under årets fyra första månader

Danmark: Sysselsättningen fortsätter att stiga i Danmark. Mellan mars och april ökade antalet sysselsatta (lønmodtagere) med 6 600 personer till sammanlagt 3 023 300, enligt preliminära siffror från Danmarks Statistik. Därmed har sysselsättningen under årets första fyra månader redan ökat med nästan 18 000 personer.

Sedan april förra året har den danska sysselsättningen ökat med 37 500 personer. Störst har ökningen varit inom industrin (+ 6 700) och offentlig administration, polis och försvar (+ 5 000). Det är enbart inom information och kommunikation som sysselsättningen har minskat under perioden, med 1 000 färre anställda.

Sverige: Mellan mars och april ökade den svenska sysselsättningen med drygt 34 000 personer till totalt 5 150 190 personer, enligt preliminära månadsdata från SCB. Jämfört med april i fjol är det dock en minskning med 5 000 färre sysselsatta. I Skåne uppgick antalet sysselsatta till 663 124 personer i april, vilket är drygt 900 färre än i april förra året.

Samtidigt låg arbetslösheten i Sverige kvar på 8,4 procent i maj enligt utjämnande och säsongsrensade siffror från SCB. Utifrån enbart säsongsrensade data minskade dock arbetslösheten från 8,5 till 8,2 procent. Enligt Arbetsförmedlingens statistik, som skiljer sig från SCB:s mätmetod, uppgick arbetslösheten till 6,5 procent i maj, vilket också det innebar en marginell nedgång från 6,6 procent i april. Jämfört med maj i fjol är dock arbetslösheten 0,3 procentenheter högre, enligt Arbetsförmedlingens mätmetod. Den skånska arbetslösheten har under samma tolvmånadersperiod ökat med 0,7 procentenheter till 8,7 procent.

Dyr semester väntar svenskarna

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild av Dmitriy from Pixabay

Sommaren står för dörren och likt så många andra somrar under senare år skrivs det spaltmeter om den svaga svenska kronan. Många ställer sig frågor som varför är kronan så svag? Varför har vi blivit så mycket fattigare och blir det bättre om vi överger kronan för euron? Forskaren Fredrik NG Andersson förklarar.

I början av juli 2024 kostar 100 danska kronor ungefär 150 svenska kronor och euron står i drygt 11 kronor. Det är betydligt dyrare att handla utomlands jämfört med bara för några år sedan.

Fredrik NG Andersson, forskare i nationalekonomi, skriver här om några förklaringar varför den svenska kronan är så svag och att det har blivit så dyrt för oss svenskar att semestra utomlands: 

Exakt varför kronan tappat i värde mot euron är det ingen som helt kan besvara. Särskilt inte på kort sikt då det tenderar vara psykologiska faktorer bland internationella placerare som påverkar växelkursen. På lite längre sikt går det dock att se att kronförsvagningen sammanfaller med en högre inflation jämfört med euroländerna. 

I en studie publicerad både i Ekonomisk Debatt och Kvartal visar Lars Jonung och jag att priserna på varor och tjänster har stigit snabbare i Sverige än i euroområdet sedan 2010. Visserligen hade Sverige fram till 2022 en relativt låg inflation historiskt sett, men inflationen var faktiskt ännu lägre i euroområdet som under dessa år brottades med en allvarlig finans- och skuldkris. Bland annat berodde detta på en Riksbanken bedrev en synnerligen expansiv penningpolitik under dessa år med negativ ränta och stora köp av värdepapper. 

Den högre svenska inflationen kan förklara varför kronan tappat i värde från ca 9,25 kr per euro som var det normala fram till 2008 till ca 10,50 kr per euro i dag. Resten av kronförsvagningen är svårare att förklara och beror troligen på tillfälliga faktorer. Kronan är alltså svag, men inte så svag som många tror. För att svenska företag ska vara konkurrenskraftiga ska vi inte förvänta oss en återgång till en euro runt 9 kronor utan vi måste vänja oss vid en växelkurs på ca 10,50 kr.

Har vi då blivit fattigare jämfört med en medborgare i euroområdet? 

Svaret på den frågan är både ja och nej. En person som har sparat 100 kronor får färre euro idag för sina pengar än för tio år sedan. Samtidigt kan vi se att svenska löner mer än väl har kompenserat för kronförsvagningen. Svenska löntagare har i euro räknat fått samma löneökning som i Tyskland. Jämfört med länder som Danmark, som har en fast växelkurs mot euro, har svenska löner till och med ökat snabbare. 

Så kronförsvagningen har alltså inte gjort svenska hushåll fattigare. Snarare är det så att kronan har försvagats därför att våra priser och löner har ökat snabbare och för att behålla vår konkurrenskraft måste kronan då förlora i värde för att kompensera för högre priser. Helt i linje både med nationalekonomisk teori och det historiska mönstret. 

Hade ett euromedlemskap ändrat på något?

Ja vi hade ju inte haft en krona som kompenserat för våra relativt höga pris- och löneökningar. Vi hade varit tvungna att hålla igen ännu mer än som redan skett med löneökningarna för att inte förlora i konkurrenskraft om vi infört euron. 

Sett till vår levnadsstandard hade vi varken vunnit eller förlorat på euron. Enda vinsten hade möjligen varit att vi sluppit se en svensk krona som år efter år tappar i värde. Samtidigt ska man komma ihåg att det finns stora risker med att införa euron. Något som flera euroländer fått uppleva de senaste 15 åren. 

Att ha en egen valuta gör det lättare att hantera när det uppstår problem i ekonomin. Utan en egen valuta är det ofta tillväxten som tar stryk med stigande arbetslöshet som resultat. Det måste ändå ses som en större förlust jämfört med en försvagning av växelkursen. 

Vill vi att växelkursen skall vara mer stabil än under senare år får vi se till att svenska priser och löner ökar i samma takt som i euroområdet. Det i kräver i sin tur en stram penningpolitik från Riksbanken. Utrymmet för snabba räntesänkningar är begränsat om kronans värde skall stabiliseras.  

Vad är det som skiljer Sveriges och Danmarks valutor åt som gör att skillnaderna blir så stora?

Danmark har en fast växelkurs, vilket innebär att värdet mot euron ligger fast. 100 euro ska alltid kosta 746 danska kronor, plus eller minus 1 procent. Penningpolitiken anpassas så att den danska kronan håller värdet. Sverige har en flytande växelkurs, så marknaden avgör vad den svenska kronan ska vara värd. Penningpolitiken anpassas i stället efter den inhemska inflationstakten. Riksbanken har inget direkt växelkursmål. Däremot påverkar växelkursen inflationen precis som penningpolitiken påverkar växelkursen, så indirekt finns det en koppling mellan Riksbanken och kronans värde även om vi inte har en fast växelkurs. 

Obligatoriska förarassistanssystem förväntas rädda över 25 000 liv fram till 2038.

By
Öresund Spotlight
-
0
Bild av Leopictures from Pixabay

De nya reglerna för allmän fordonssäkerhet gäller nu alla nya motorfordon som säljs i EU från och med den 7 juli 2024. Reglerna, som redan gäller nya fordonstyper sedan juli 2022, förbättrar vägsäkerheten genom att införa en rad avancerade förarassistanssystem för alla nya fordon.

Sedan 2022, när den allmänna säkerhetsförordningen började gälla för nya fordonstyper, har de nya säkerhetsåtgärderna hjälpt till att bättre skydda passagerare, fotgängare och cyklister över hela EU. De förväntas bidra till att rädda över 25 000 liv och undvika minst 140 000 allvarliga skador fram till 2038.

Kommissionären för den inre marknaden, Thierry Breton, sa:

”EU är världsledande inom allmänna säkerhetsregler för fordon. Vi säkerställer att innovativa tekniska lösningar kan användas för att förbättra säkerheten på våra vägar. Med de allmänna säkerhetsreglerna som nu gäller för alla nya motorfordon kommer vi att bättre skydda passagerare, fotgängare och cyklister över hela Europa, samtidigt som vi behåller EU-industrins ledarskap inom förarassistanssystem.”

Alla nya motorfordon, inklusive bilar, skåpbilar, lastbilar och bussar, måste nu integrera intelligenta hastighetsassistanslösningar, kameror eller sensorer för backningsdetektering, uppmärksamhetsvarningar vid trötthet hos föraren samt nödstopp-signaler. Dessutom ska bilar och skåpbilar nu vara utrustade med filhållnings- och automatbromssystem samt händelsedatainspelare. För att förhindra kollisioner mellan bussar eller lastbilar och fotgängare eller cyklister kräver dessa fordon nu teknologier för bättre identifiering av eventuella döda vinklar och integrering av varningssystem, samt specifika däcktrycksövervakningssystem.

Se det nya faktabladet om allmänna säkerhetsförordningen: new General Safety Regulation factsheet.

Köpenhamns överborgmästare hoppas på en dansk-svensk utredning om förbindelser över Öresund – men avvisar Landskronas planer på ett Europaspår till Köpenhamn

By
Öresund Spotlight
-
0
Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstorp Andersen (S) ser positivt på Trafikverkets förslag om att Danmark och Sverige fortsätter med en gemensam utredning om nya förbindelser över Öresund. Men från Köpenhamns perspektiv ser hon inte Landskronas förslag om ett Europaspår med tunnlar för väg och järnväg mellan Landskrona och Köpenhamn som en realistisk lösning. Foto: News Øresund

Köpenhamns överborgmästare Sophie Hæstorp Andersen (S) ser positivt på slutsatserna i Trafikverkets rapport om kapacitet och redundans över Öresund. Hon hoppas att den danska regeringen välkomnar förslaget om en gemensam dansk-svensk utredning av kommande förbindelser. Samtidigt avfärdar hon Landskronas förslag om att bygga tunnlar för väg och järnväg mellan Landskrona och Köpenhamn: “Jag kan inte se att projektet kan förverkligas i en Köpenhamnskontext”. Köpenhamns kommun samarbetar med Malmö stad om planerna på att bygga en Øresundsmetro mellan städerna.

Vilka är era reaktioner på slutsatserna i Trafikverkets rapport och kommentaren om att inget av de tre förslag som finns löser alla utmaningar på ett effektivt sätt?
– Jag är glad över att den svenska regeringen initierade denna analys, eftersom den skapar en nödvändig grund för det fortsatta arbetet med förbindelser över Öresund.
Greater Copenhagen-regionen är med sina 4 miljoner invånare ett ekonomiskt kraftcentrum med stor potential för våra medborgare att hitta arbete och för våra företag att hitta arbetskraft. På både den danska och svenska sidan har vi därför haft stor nytta av Öresundsbron, som har varit en av förutsättningarna för en mer integrerad Öresundsregion.
– Jag delar analysens slutsats att Öresundsregionen har en stor potential som inte förverkligas.

Hur ser ni på trafikverkets rekommendation till den svenska regeringen om att arbeta för att tillsätta en dansk-svensk utredning som ska granska de olika alternativen till en kommande andra fast Öresundsförbindelse?
– Jag stödjer fullt ut rekommendationen att man bör fortsätta med ett fördjupat samarbete mellan de danska och svenska regeringarna om en utredning av behov och möjligheter för nya förbindelser över Öresund. Jag hoppas att den danska regeringen kommer att välkomna förslaget.
– Men som Köpenhamns överborgmästare måste jag dock också säga att det enligt min mening inte bör läggas mer kraft på förslaget om en Europaspårsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn. Europaspårets vägsträcka föreslås anslutas direkt till Østlig Ringvej, som redan förväg förväntas ha ett högt kapacitetsutnyttjande. Planeringen av Östra Ringvägen är redan långt framskriden och Sund & Bælt håller för närvarande på att genomföra en miljökonsekvensbeskrivning av en redan fastlagd sträckning.
– I projektet ingår även en ny järnvägsstation som etableras under jord i anslutning till Köpenhamns huvudbanegård. Här visar rapporten att förslaget om en Europabana på flera sätt kan komma att kollidera med befintlig infrastruktur och att det skulle kräva stora arbetsområden, vilket rapporten bedömer som osäkert om det är möjligt att genomföra.
– Jag anser inte att Europaspåret ska ingå i det fortsatta arbetet med förbindelserna över Öresund. Jag kan inte se att projektet kan förverkligas i en Köpenhamnskontext.

Hur ser ni på tidsperspektivet och slutsatsen att det kapacitetsmässigt inte behövs fler förbindelser över Öresund förrän efter 2050?
– Som överborgmästare i Köpenhamn kan jag bara glädjas över att kapaciteten räcker många år framöver och att vi inte har en akut utmaning att lösa. Men rapporten visar att det finns behov av ytterligare investeringar i järnvägsinfrastrukturen, särskilt på den svenska sidan, för att fullt ut kunna utnyttja brons kapacitet.
– Jag noterar också att fokus i Trafikverkets rapport ligger på kapaciteten för transporter över Öresund. Det kan finnas andra behov i relation till Öresundsintegrationen. Det kan till exempel handla om hur fler förbindelser över Öresund kan bidra till en bättre integration av den gemensamma arbetsmarknaden över Öresund. Mig veterligen svarar rapporten inte på potentialen i detta.

Hur påverkar Trafikverkets rapport ert och Malmö stads arbete med att planera för en Øresundsmetro?
– Vi har under lång tid haft ett bra samarbete med Malmö och det kommer vi att fortsätta med. Så länge vi kan se en potential i att ytterligare integrera våra arbetsmarknader tycker jag att vi ska undersöka möjligheterna att stärka samarbetet mellan våra städer för en mer sammanhållen Öresundsregion.

Lymfompatienter löper hög risk för infektioner efter diagnos

By
Öresund Spotlight
-
0
Ingrid Glimelius, överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet. Foto: Mikael Wallerstedt

Varje år drabbas omkring hundra personer av cancerformen mantelcellslymfon. En studie vid Uppsala universitet visar att dessa patienter är mer sårbara för andra sjukdomar och att infektionsrisken för den här typen av patienter därför noggrant bör utvärderas. Studien har publicerats i tidskriften HemaSphere.

– Patienterna lever med ökad risk för infektioner under många år, vilket begränsar deras livskvalitet och även kan vara mycket allvarligt, säger Antoine Kossi D. Abalo som forskar inom precisionsmedicin för cancer vid Uppsala universitet.

Mantelcellslymfon, MCL, är en mycket sällsynt och obotlig typ av cancer i lymfsystemet, som huvudsakligen drabbar män över 70 år. I Sverige är det cirka hundra fall om året. Man kan leva många år efter behandling innan sjukdomen återkommer, ungefär hälften av de drabbade lever i mer än fem år. De senaste framstegen inom behandling har förbättrat patienternas överlevnadschanser avsevärt, men enligt forskarna finns en växande oro bland de drabbade.

– Det är för att de är mer sårbara för andra sjukdomar, särskilt infektioner, på grund av den intensiva kemoterapin och det minskade immunförsvaret, säger Ingrid Glimelius som är överläkare och professor i onkologi vid Akademiska sjukhuset och Uppsala universitet.

Forskare vid Uppsala universitet har därför genomfört en omfattande nationell studie där de undersökte infektionsfrekvensen före och efter en MCL-diagnos. Data från 2007 till 2019 som omfattade 1 559 MCL-patienter jämfördes med en referensgrupp på 15 571 personer. Forskarna kunde då se att MCL-patienterna hade dubbelt så många infektioner som referenspersonerna. Den högre infektionsfrekvensen hos patienterna observerades fyra år före diagnos och kvarstod i upp till åtta år efter diagnos.

– Både läkare och patienter behöver vara medvetna om dessa komplikationer. Det visar att vi vid sidan av behandlingen av lymfom bör ha strategier för att hantera och minska risken för infektioner och även vidta åtgärder för att begränsa exponeringen för bakterier som kan leda till infektioner. På så sätt kan vi förbättra den övergripande livskvaliteten för patienterna, säger Ingrid Glimelius.

Under det första året efter diagnosen drabbades 69 procent av MCL-patienterna av minst en infektion, med vanliga orsaker som influensa, lunginflammation, bakterieinfektioner, urinvägsinfektioner och akuta övre luftvägsinfektioner. Anmärkningsvärt nog var MCL fortfarande den primära dödsorsaken för en majoritet av patienterna. Forskarna förvånades över att infektioner som direkt orsakade dödsfall var relativt sällsynta och utgjorde endast 2,6 procent av fallen.

– Resultaten visar att när man bedömer nya behandlingar för MCL så behöver man noggrant utvärdera infektionsriskerna. Genom att fördjupa oss i dessa resultat kan vi bana väg för mer effektiva åtgärder, vilket i slutändan förbättrar livskvaliteten och livslängden för personer som kämpar mot mantelcellslymfom, säger Antoine Kossi D. Abalo.

Studien är finansierad av Cancerfonden.

Skåne värst drabbat i Sverige av naturskador efter hårt väder förra året

By
Öresund Spotlight
-
0

Av förra årets 19 600 naturorsakade skador i Sverige som blev försäkringsärenden, inträffade runt 4 300 i Skåne. Det visar statistik från Svensk Försäkring. Totalt ökade antalet inträffade skador i länet med 24 procent jämfört med 2023, vilket kan jämföras med rikssiffran på 20 procent. Sammanlagt mottog skånska hushåll och företag nästan 172 miljoner skadeersättningar för naturskador under fjolåret. För hela landet låg skadeersättningarna för naturskador på 1,6 miljarder kronor.

Skåne drabbades framför allt under förra året av stormen Babet i oktober som orsakade stora skador på både natur och byggnader. Även i år har Skåne drabbats av naturskador i samband med översvämningarna i Ringsjön omkring Kävlingeån under januari.

Köpenhamn inte längre bland världens tio dyraste städer att bo och jobba i

By
Öresund Spotlight
-
0
Köpenhamn är dyrast av de nordiska huvudstäderna att bo och leva i för internationella arbetstagare. Foto: News Øresund

I det amerikanska konsultbolaget Mercers årliga “Cost of Living City Ranking” har Köpenhamn bytt från plats nio förra året till plats elva i år. Därmed hamnar den danska huvudstaden utanför topp tio dyraste städerna för internationella arbetstagare att bo och arbeta i. 226 städer ingår i rankingen och topp fem är oförändrad i år jämfört med 2023: Hongkong, Singapore, Zürich, Genève och Basel. Stockholm hamnar i år på plats 102 (-7 jämfört med förra året), Oslo 52 (+8) och Helsingfors 40 (-6).

Fem sätt att skapa en giftfri trädgård

By
Öresund Spotlight
-
0
Genom att välja naturmaterial, ställa undan plastföremål och avstå från kemikalier kan vi gynna den biologiska mångfalden hemma i trädgården, tipsar forskaren Maria Hansson. Bild/källa: Lunds universitet

Gifter och kemikalier utgör ett stort hot mot vår miljö. ”Den tredje krisen” – kemikaliekrisen – glöms ofta bort när man pratar om klimatet och hotade arter. Inför Biologiska mångfaldens dag 22 maj tipsar Lundaforskaren Maria Hansson om hur man på den egna täppan kan skapa en giftfri miljö och gynna trädgårdens alla små och stora invånare.

Syntetiskt framställda kemikalier finns idag överallt, i jorden, vattnet, luften vi andas. En uppsjö av nya ämnen florerar omkring oss och forskare varnar för att de inte får den uppmärksamhet som behövs. Framför allt handlar det om en cocktail-effekt, att vi utsätts för många olika ämnen i blandningar som trots låga halter bildar en stor riskfaktor sammantaget. Även om det finns gränsvärden för både tungmetaller och enskilda kemikalier vet man ytterst lite om deras sammantagna påverkan, konstaterar Maria Hansson, ekotoxikolog på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet.

– Vi ser inte bara en klimat- och biodiversitetskris i världen. Vi ser en kemikaliekris också, säger hon.

Skadliga ämnen utgör ett hot mot pollinerande insekter och en framtida livsmedelsförsörjning, men också mot biologisk mångfald i stort och mot vår personliga hälsa. I vår vardag utsätts vi för långt fler kemikalier än vi ofta är medvetna om. 

Forskare letar kemikalier i trädgårdar

Maria Hansson leder projektet ChemFreeGarden där hennes forskarteam försöker ta reda på vilka gifter och kemikalier som finns i svenska trädgårdar och urbana gröna miljöer. Det är ett komplicerat pussel och till sin hjälp har forskarna samlat in döda igelkottar, gråsuggor och kompostjord. Inga resultat är publicerade ännu, men forskarna kan redan konstatera att det finns flera olika tungmetaller med känd negativ hälsopåverkan i de insamlade igelkottarna. 

– Vi vet att somliga arter är extremt mycket känsligare för vissa ämnen än andra. När enskilda arter slås ut eller påverkas stör det hela kedjan i ekosystemet. Därför har kemikalierna en stor betydelse för den biologiska mångfalden, säger Maria Hansson.

Sett ur ett mänskligt perspektiv handlar det också om att vi vill kunna odla örter, frukter och grönsaker hemma i trädgården på ett giftfritt sätt. Och det räcker inte med att undvika bekämpningsmedel för att lyckas med det. Även den som försöker sköta sin trädgård på ett hållbart vis riskerar att få in främmande ämnen. Maria Hansson nämner plastmöbler, plastleksaker, UV-skydd till trädäck, presenningar, tryckimpregnerat virke och målarfärg som några exempel på källor till kemikalier. Och när Naturskyddsföreningen nyligen undersökte 54 trädgårdsväxter som marknadsfördes som bivänliga innehöll 53 av dem rester från bekämpningsmedel.

Starkare skydd och förändrat trädgårdsideal

Just nu undersöker forskarna kompostjord, och letar spår efter PFAS och mikroplaster. PFAS är en grupp ämnen som är extremt svåra att bryta ned och som räknas som hälsoskadliga. Det finns idag ingen lagstiftning som gäller PFAS som grupp.

– Vi vill att kompostjord ska ersätta planteringsjord med torv, eftersom torv inte är bra ur klimatsynpunkt. Men kompostjord är något vi ska undersöka vidare då våra jordprover indikerar att det behövs högre kontroll och bättre sortering.

Maria Hansson betonar att hon sammantaget inte ser någon fara för vår hälsa på kort sikt, med dagens situation. Men hon vill se mer forskning och försiktighet. 

– Vi vet inte vad det innebär för risker när vi har flera decenniers exponering i vår vardag. Vi behöver ha starkare skydd och producentansvar så att vi får chans att leva ett långt och friskt liv, säger hon.

Hon efterlyser också ett förändrat trädgårdsideal. I stället för stora ytor av mossbekämpat, kortklippt gräs är det bra med variation i växtligheten, frikostig blomning och nordiska arter som är anpassade till vårt djur- och insektsliv. Det gynnar den biologiska mångfalden.

– En stor grön gräsmatta var en statussymbol på den tiden då man inte hade råd att ha mark utan odling, den blev ett skrytobjekt. En grön gräsmatta signalerar fortfarande hög status och det behöver vi ändra på. Låt trädgården bli vildare, med fler naturliga miljöer, inhemska arter och kuddar med blommor som blir till böljande landskap. Vi får lättskötta system med naturliga boplatser för organismer, säger hon.
 

Continue
1...11121314Page 12 of 14