När man nämner Öresundsregionen så är det lätt att associera detta ord med Öresundsbron och andra delar av Köpenhamns centrum och Malmös kust. Men det som verkligen möjliggör för transporten över Öresundsbron är den konstgjorda ön Pepparholm, även känd som Peberholm.
Den konstgjorda ön har anlagts för att verka som en övergång mellan tunneln och bron i Öresundsförbindelsen. Ön är omkring 130 hektar och fyra kilometer lång och ingår i nätverket Natura 2000 (som Natura 2000-område 142) tillsammans med den danska grannön Saltholm. Naturområden som anses vara särskilt skyddsvärda i Europa, på grund av förekomsten av arter eller naturtyper i de områdena, omfattas av Natura 2000.
En praktisk historia
Pepparholm började byggas 1995 och byggprojektet avslutades 1999. Den konstgjorda ön består av lera, sand, sten och kalk som fördes samman när tunneln skulle installeras. Materialet som ön ursprungligen består av frigjordes vid muddringen av Öresunds botten, när man grävde rännan för tunneln och schakten för bropelarna. Ön byggdes för att möjliggöra för trafiken att växla från bron till tunneln när bil- och tågtrafiken hamnade i tunneln. På Pepparholm växlas motorvägen och järnvägen över, från bron där de går i olika plan, till tunneln där de går parallellt i samma plan.
Den biologiska mångfalden
Det som gör Pepparholm till en unik plats är att ön har fått verka som ett biologiskt experiment. Ön har lockat till sig växtlighet och insekts- och djurarter och har gått från att vara en mänskligt framställd betonggrund till att vara en ö berikad med växtlighet och flera djur- och fågelarter. Pepparholm har mestadels skött sig på egen hand utan mänsklig inblandning, förutom naturvårdande insatser motsvarande drygt en tiondel av öns areal under 2021. Syftet med röjningen var att fortsätta bevara den biologiska mångfalden på ön genom att ta bort buskage och mindre träd, med målet att åstadkomma ett mer öppet utrymme för att kunna fortsätta attrahera fåglar och växter som trivs i öppna och ljusa områden. Med en ökande vegetation blev det svårare för dessa arter att klara av de nya miljöförändringarna, vilket resulterade i röjningen. Resultatet visar sig ha varit effektivt. I år kunde man upptäcka att flera av de försvunna arterna under senare år nu har återvänt till ön. Särskilt fåglar verkar ha gynnats omkring tre år efter röjningen.
Växtlighet, djurliv och fågelarter
Växtligheten har ökat med åren från inga växter alls till de nuvarande cirka 350 olika växtarterna på ön, varav 5 växtarter är nya för i år. De nya växtarterna är franskmåra, kvastfibbla, sumpmåra, tistelskräppa och Ölandskungsljus. Även 40 häckande fågelarter upptäcktes på ön, som innebar ett rekord för Pepparholm. Bland fåglarna som har upptäckts på Pepparholm har man exempelvis hittat gråtrut, havstrut, skrattmås, silltrut och strandskata, speciellt efter att en viss del av ön röjdes. De tidigare nämnda kvastfibblan och Ölandskungsljus som upptäcktes i år är också sällsynta och förväntas ha en inverkan på den biologiska mångfalden. Hans Ohrt, som är miljöspecialist och övervakar Pepparholm, berättar bland annat att Ölandskungsljus och kvastfibbla påverkar den biologiska mångfalden på så sätt att de gynnar kalk.
En kort avslutning
Sammanfattningsvis blir Öresundsbrons egen ö Pepparholm en lärorik upplevelse av dels ingenjörskap och dels biologi. Öns relevans ska inte underskattas, även om den bara finns under bron, vid utkanten av en tunnel.
