DYSLEXI
Ett nytt undervisningsprogram riktat till elever i årskurs 1 med ökad risk för dyslexi har en tydligt positiv effekt, visar en ny studie från Center for Læseforskning vid Köpenhamns universitet. I årskurs 3 var andelen elever med dyslexi betydligt lägre bland dem som deltagit i det nya undervisningsprogrammet jämfört med eleverna i kontrollgruppen.
Dyslexi är kopplat till lägre betyg i grundskolan, en ökad risk för att inte fullfölja en gymnasieutbildning samt en större risk för framtida arbetslöshet.
Internationell forskning visar dock att riktad och omfattande undervisning i små grupper, särskilt under de första skolåren, kan stärka utvecklingen hos barn med ökad risk för dyslexi.
Nu har forskare vid Center for Læseforskning genomfört den första danska studien som mäter effekten av ett längre, nyutvecklat undervisningsprogram i årskurs 1, riktat till elever med förhöjd risk för dyslexi. Resultaten är mycket positiva.
– Med vår studie kan vi nu för första gången dokumentera, i en dansk kontext, att en tidig och riktad insats med många undervisningstimmar i små grupper i årskurs 1 kan göra stor skillnad för elever i riskzonen för dyslexi. Det minskar helt enkelt antalet elever med dyslexi i årskurs 3 avsevärt, säger Anna Steenberg Gellert, seniorforskare vid Center for Læseforskning och projektledare för Tidlig opsporing og indsats mod ordblindhed.
Stora förbättringar på både kort och lång sikt
Totalt deltog 34 skolor i studien. Elever med förhöjd risk för dyslexi identifierades i slutet av förskoleklass. På 18 skolor deltog eleverna under årskurs 1 i små grupper i ett nytt, forskningsbaserat undervisningsprogram som omfattade totalt 76 lektioner. Undervisningen genomfördes av skolornas egna läsvejledare.
På de övriga 16 skolorna fortsatte läsundervisningen som vanligt. Där fick elever med förhöjd risk för dyslexi i genomsnitt 14 lektioner med särskilt anpassad läsundervisning i små grupper under årskurs 1.
Det nya forskningsbaserade programmet med ett stort antal lektioner visade tydliga resultat både på kort och lång sikt, berättar Anna Steenberg Gellert:
– I slutet av årskurs 1 var eleverna som deltagit i det nya undervisningsprogrammet i genomsnitt betydligt bättre på att läsa än eleverna som endast fått den ordinarie undervisningen. Endast 15 procent av eleverna i försöksgruppen kunde knappt läsa alls, jämfört med 37 procent i kontrollgruppen. Samtidigt upplevde eleverna i försöksgruppen själva att de hade blivit bättre läsare.
– I slutet av årskurs 3 klassificerades 37 procent av eleverna i försöksgruppen som elever med dyslexi. Bland eleverna som följt den ordinarie undervisningen var siffran hela 53 procent.
Även om studien visar att de flesta elever i riskzonen kan få ett betydande lyft redan i årskurs 1 genom deltagande i ett omfattande undervisningsprogram, kommer vissa elever fortsatt att ha så stora svårigheter att detta inte är tillräckligt.
– Precis som internationell forskning visar, kommer en del elever att behöva särskilt anpassad läs- och skrivundervisning flera gånger under sin skoltid. För vissa räcker det inte med ett enda intensivt undervisningsförlopp. Det beror på att dyslexi är en inlärningssvårighet som är svår att övervinna, förklarar Anna Steenberg Gellert.
Små extra resurser – stor effekt
Trots att den förstärkta insatsen i årskurs 1 krävde betydligt fler undervisningstimmar, visar forskarna bakom projektet Tidlig opsporing og indsats mod ordblindhed att eleverna på försökskolorna i gengäld behövde färre extra undervisningstimmar i årskurs 2 och 3.
Sammanlagt motsvarade insatsen i genomsnitt endast cirka 12 extra lektioner med läsvejledare per elev under de tre år som eleverna följdes i studien.
– Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv kan merkostnaderna för en sådan förstärkt tidig insats sannolikt vägas upp av positiva långsiktiga vinster, bedömer Anna Steenberg Gellert och avslutar:
– När färre barn utvecklar allvarliga lässvårigheter förbättras möjligheterna för fler att genomföra en utbildning och etablera sig på arbetsmarknaden. Det gynnar både individen och samhället.
Om projektet
Projektet Tidlig opsporing og indsats mod ordblindhed har genomförts vid Center for Læseforskning, Köpenhamns universitet, med stöd från Egmont Fonden.
Projektet omfattar utveckling, testning och utvärdering av ett nytt undervisningsprogram riktat till elever med risk för dyslexi i årskurs 1.
Forskarna har tagit fram en kort sammanfattning av projektets resultat:
Stärkt insats mot dyslexi i årskurs 1 ger färre elever med dyslexi i årskurs 3.
Fler rapporter och artiklar finns tillgängliga på projektets webbplats.
Artikeln publicerades ursprungligen på Köpenhamns universitets webbplats:
https://nyheder.ku.dk/alle_nyheder/2026/02/ny-forskning-styrket-tidlig-indsats-giver-markant-faerre-ordblinde-elever/ – Köpenhamns universitet
