På båda sidor Öresund har befolkningsprognoserna justerats ned. I Sverige uppskattas detta leda till ett minskat behov av nya bostäder och enligt beräkningar Swedbank behöver bostadsbyggandet inte öka från nuvarande nivåer under de kommande tio åren – trots det kraftiga fallet sedan 2022. I Danmark väntas antalet personer i arbetsför ålder att minska framöver medan ökningen avtar i Sverige.
Den väntade lägre befolkningsökningen syns särskilt bland personer i arbetsför ålder. Det innebär att bristen på arbetskraft i Sverige riskerar att öka ytterligare, menar Swedbank. I Danmark är denna demografiska utveckling ännu mer påtaglig. Under samma period väntas antalet danskar i arbetsför ålder minska med 8 200 personer i genomsnitt varje år. Historiskt höga löneökningar på över sex procent under årets andra kvartal och lägre inflation, har lett till att de danska reallönerna nu är återställda till samma nivåer som före inflationsuppgången. Även i Sverige stiger reallönerna, men det väntas dröja till 2027 innan de är tillbaka på 2021 års nivå. På den danska arbetsmarknaden fortsätter sysselsättningen att stiga, medan den i Sverige minskar på årsbasis. Det visar den senaste statistiken från SCB, Arbetsförmedlingen, Medlingsinstitutet, Danmarks Statistik och Dansk Arbejdsgiverforening.
DEMOGRAFI: Andelen 20-64-åringar i Danmark väntas minska kommande tio år
Danmark: Befolkningsprognosen för Danmark revideras ned och antalet danskar i arbetsför ålder väntas minska. Under kommande tio år väntas befolkningen öka med drygt 11 000 per år, vilket kan jämföras med fjolårets prognos som spådde en ökning på knappt 16 400 i genomsnitt per år fram till 2034, enligt årets befolkningsprognos från Danmarks Statistik. Det är en tydlig minskning jämfört med de senaste tio åren, då befolkningen har växt med omkring 33 400 personer per år.
Förutom att det väntas födas färre barn och att befolkningsökningen under perioden främst sker bland gruppen äldre (80+ år), väntas antalet 20-64-åringar i landet att minska under perioden — den grupp där arbetskraftsdeltagandet är störst. Fram till 2034 väntas antalet 20-64-åringar i landet minska med 8 200 personer i genomsnitt per år, det vill säga med totalt 82 000 personer under perioden. Utvecklingen kan jämföras med den senaste tioårsperioden då denna grupp ökade i landet med 16 500 personer i genomsnitt per år.
Sverige: Även i Sverige har befolkningsprognosen reviderats ned och tillväxten av personer i arbetsför ålder avtar. Under kommande tio år väntas den svenska befolkningen öka med 25 000 personer i genomsnitt per år, enligt SCB:s senaste befolkningsprognos. Prognosen är en kraftig nedrevidering från förra årets befolkningsframskrivning som spådde en ökning på över 48 000 invånare per år fram till 2034. Som jämförelse ökade Sveriges befolkning med knappt 91 000 per år under åren 2013-2023.
Den långsammare befolkningstillväxten i landet innebär att bostadsbyggandet inte behöver öka från nuvarande nivåer framöver. Utifrån SCB:s befolkningsprognos uppskattar Swedbank i en analys att behovet av bostadsbyggandet till omkring 30 000 bostäder per år under kommande tio år. Det är en tydlig minskning jämfört med byggtakten som rådde i landet före ränteuppgången 2022, noterar banken.
”Under de senaste fem åren färdigställdes i genomsnitt cirka 55 000 bostäder per år. Vår uppskattning ligger även betydligt lägre än Boverkets senaste bedömning med 67 300 per år, men den baseras på fjolårets befolkningsprognos och kommer sannolikt att justeras ned”, står det i analysen.
Banken fastslår därmed att nuvarande byggtakt ligger i linje med de långsiktiga behoven utifrån befolkningsprognosen och att den därför inte ”bör förväntas stiga även om räntorna sjunker i framöver.”
I en ytterligare analys från Swedbank studeras den förväntade utvecklingen av arbetskraften närmare. Enligt SCB:s befolkningsprognos väntas åldersgruppen 20-64 år öka med 13 300 personer per år fram till och med 2034, vilket kan jämföras med den senaste tioårsperioden då befolkningen i denna åldersgrupp ökade med 38 000 personer per år. Utifrån olika arbetsmarknadsrelaterade framtidsscenarion konstaterar Swedbank att utländsk arbetskraft och ökad sysselsättning bland äldre och utrikes födda kan mildra den tilltagande arbetskraftsbristen framöver, men bara i begränsad utsträckning.
ARBETSMARKNAD: Danska reallöner för privatanställda har återhämtat sig till åren före inflationsuppgången
Danmark: De danska lönerna steg med 6,5 procent i andra kvartalet på årsbasis. Det är den högsta ökningen sedan 1987, enligt siffror från Dansk Arbejdsgiverforening. Därmed kan nu den genomsnittliga medarbetaren i ett privat företag köpa mer för sin lön idag än före inflationsuppgången för tre år sedan.
“Danskarnas reallöner går med andra ord bra och är nu tillbaka över nivån innan inflationskrisen slog till mot den danska ekonomin i slutet av 2021”, säger DA:s chefsekonom Anders Borup Christensen i en kommentar till affärstidningen Børsen.
Att lönerna steg så pass mycket i det andra kvartalet förklaras delvis av det tvååriga löneavtalet som beslutades för 230 000 danska industriarbetare förra året. Förutom att danska arbetsgivare nu betalar en större del av pensionen höjdes också de så kallade fritvalgstaksterne i avtalet som är den del av lönen som den anställde får använda som den önskar, till exempel för att betala in till pensionen eller ta ledigt. Detta var det första kvartalet när höjningen av fritvalgstaksterne räknades med i lönestatistiken, vilket därmed bidrog till ett större uppsving i årsstatistiken. I nästa kvartal kommer ökningen av arbetsgivarens pensionsavgift inte längre att inkluderas i ökningstakten, poängterar DA.
Sverige: Även i Sverige har reallönerna börjat öka igen, men i lägre takt än i Danmark. I april steg de svenska lönerna med 4,2 procent i genomsnitt jämfört med samma period i fjol. Det visar beräkningar från Medlingsinstitutet. Mot bakgrund av att konsumentpriserna exklusive boräntekostnaderna (KPIF) steg med 2,3 procent i april, ökade därmed reallönerna med 1,9 procent under perioden, skriver Medlingsinstitutet i ett pressmeddelande. Enligt Konjunkturinstitutets juniprognos dröjer det dock till 2027 innan reallönerna i Sverige är tillbaka på 2021 års nivå, det vill säga före inflationsuppgången.
SYSSELSÄTTNING OCH ARBETSLÖSHET: 18 000 fler sysselsatta i Danmark under årets fyra första månader
Danmark: Sysselsättningen fortsätter att stiga i Danmark. Mellan mars och april ökade antalet sysselsatta (lønmodtagere) med 6 600 personer till sammanlagt 3 023 300, enligt preliminära siffror från Danmarks Statistik. Därmed har sysselsättningen under årets första fyra månader redan ökat med nästan 18 000 personer.
Sedan april förra året har den danska sysselsättningen ökat med 37 500 personer. Störst har ökningen varit inom industrin (+ 6 700) och offentlig administration, polis och försvar (+ 5 000). Det är enbart inom information och kommunikation som sysselsättningen har minskat under perioden, med 1 000 färre anställda.
Sverige: Mellan mars och april ökade den svenska sysselsättningen med drygt 34 000 personer till totalt 5 150 190 personer, enligt preliminära månadsdata från SCB. Jämfört med april i fjol är det dock en minskning med 5 000 färre sysselsatta. I Skåne uppgick antalet sysselsatta till 663 124 personer i april, vilket är drygt 900 färre än i april förra året.
Samtidigt låg arbetslösheten i Sverige kvar på 8,4 procent i maj enligt utjämnande och säsongsrensade siffror från SCB. Utifrån enbart säsongsrensade data minskade dock arbetslösheten från 8,5 till 8,2 procent. Enligt Arbetsförmedlingens statistik, som skiljer sig från SCB:s mätmetod, uppgick arbetslösheten till 6,5 procent i maj, vilket också det innebar en marginell nedgång från 6,6 procent i april. Jämfört med maj i fjol är dock arbetslösheten 0,3 procentenheter högre, enligt Arbetsförmedlingens mätmetod. Den skånska arbetslösheten har under samma tolvmånadersperiod ökat med 0,7 procentenheter till 8,7 procent.
