Exponering för miljöföroreningar kan vara kopplad till en ökad risk för psykiska hälsoproblem. Det framgår av ny information från European Environment Agency (EEA), som sammanställt forskning om sambandet mellan föroreningar och mental hälsa.
Miljöföroreningar kan påverka människors psykiska välbefinnande. Enligt Europeiska miljöbyrån (EEA) visar forskning att exponering för luftföroreningar, buller och vissa kemikalier kan vara kopplad till psykiska hälsoproblem, bland annat depression och ångest.
I sin genomgång av vetenskapliga studier lyfter EEA fram flera typer av föroreningar som kan ha betydelse för mental hälsa. Luftföroreningar, särskilt små partiklar i luften som PM10 och PM2,5, har i forskning associerats med en ökad risk för psykiska besvär. Även exponering för kvävedioxid (NO₂), ozon (O₃), kolmonoxid (CO) och svaveldioxid (SO₂) ingår i forskningen om hur miljöfaktorer kan påverka hjärnans funktion.
Rapporten beskriver också hur buller från trafik och andra urbana miljöer kan kopplas till psykisk stress och försämrat välbefinnande. Samtidigt pekar forskningen på att vissa kemikalier i miljön kan påverka hjärnans utveckling och funktion.
Enligt EEA kan barn och unga vara särskilt känsliga för miljöfaktorers påverkan. Exponering under tidiga livsstadier kan ha betydelse för hjärnans utveckling och därmed även för mental hälsa senare i livet.
Europeiska miljöbyrån framhåller att åtgärder som minskar föroreningar i miljön också kan bidra till förbättrad folkhälsa. Minskad exponering för miljöföroreningar kan därför ha positiva effekter både för fysisk och psykisk hälsa.