Digitaliseringen inom vården: Hur AI förändrar förutsättningarna för patienter att få vård – och konsekvenserna av dessa förändringar
Digitaliseringen har förändrat samhället generellt sett. En fundamental del av samhället som också har påverkats av den ökade digitaliseringen är vården. Med ökade möjligheter att få vård med hjälp av digitala tjänster har patienter kunnat få tillgång till hjälp på ett effektivt, mer lättåtkomligt sätt. Vårdens digitalisering har haft flera fördelar gällande patienternas vårdkontakt och tillgången till hjälp. Exempelvis har en studie publicerad i Journal of Telemedicine and Telecare kunnat fastställa att vården som erbjuds digitalt är lika effektiv som vården som erbjuds fysiskt. Enligt en artikel av World Economic Forum finns det flera fördelar med en ökad digitalisering av vården. AI kan exempelvis leda till att kostnader inom vården minskar, att vårdanställdas tillgång till stöd gällande beslutsfattande processer kan öka och AI har även möjlighet att erbjuda mer individuell och specifik vård för enskilda patienter. World Economic Forum uppger även att AI kan leda till förbättrade arbetsvillkor inom vården. Digitaliseringens möjligheter är många och fördelarna av att kunna ha lättillgängliga, digitala vårdtjänster oavsett var man är behöver inte beskrivas mer detaljerat.
Även om positiva förändringar för patienter har inträffat, har det även uppstått en del utmaningar. En del av dessa utmaningar är den automatiska receptförnyelsen, som enligt The Guardian är en digital tjänst som kan leda till att patienter får mediciner utskrivna utan ett läkarbesök eller annan kontakt med vården innan receptförnyelsen äger rum. Centrum för konsumenthälsan i Australien har varnat för risker med detta automatiska uppdateringssystem och uppgett att patientsäkerheten kan komma att hotas till följd av dessa. Den australiska myndigheten har fått motta klagomål gällande användningen av artificiell intelligens i digitala receptförnyelser, där patienter får en automatisk påfyllnad av läkemedel utan samtal med läkare. Enligt myndigheten har de fått 550 anmärkningar gällande förskrivningar av läkemedel sedan juli 2020. 30% av dessa var relaterade till klagomål om att läkaren inte hade undersökt patienten och patientens behov ordentligt. I 45 av fallen har riskabla förskrivningar via digitala tjänster identifierats, vilket har fått myndigheten att närmare undersöka ärendet.
“I vissa fall har detta lett till restriktioner som har förhindrat läkare från att förskriva eller bedriva besök via digitala tjänster”, enligt en representant från myndigheten. Bland bekymmer som har tagits upp med myndigheten kan man bland annat finna att patienter kunde få läkemedel på recept utan att ens ha träffat en läkare, att metoderna som tillämpades bakom förskrivning misstänks för att ha hanterats av algoritmer och att medicin som förskrevs via digitala plattformar var dyrare än annan medicin som föreskrivs på ordinarie sätt. Consumers Health Forum of Australia delade även med sig av sina synpunkter för den australiska regeringen, de informerade om säkerhetsrisker i förhållande till denna metod och uppmuntrade till en uppdaterad lagstiftning gällande detta. Hon tar upp frågan om patientsäkerheten och uttrycker att en person kan komma att ha en dålig reaktion till följd av en ny behandling, eller att läkemedel förskrivs utan kännedom om patientens historik eller om patienten tar andra läkemedel som potentiellt kan samverka med medicinen som förskrivs.
Deveny, chef för den australienska myndigheten för hälsa, uppger att hon tidigare har hört talas om att digitala vårdtjänster har ägnat sig åt att förskriva läkemedel för viktnedgång utan konsultation med patienterna på plats. Hon menar vidare att denna typ av onlinemodell, där det inte sker någon kontakt med konsumenterna, inte når upp till många av
säkerhetskontrollerna de annars hade nått upp till. Hon understryker att de digitala vårdtjänsterna är ett verktyg som hjälper konsumenterna att ha en vårdkontakt genom en mobil eller dator och att det tillåter dem att ha viktiga konversationer på ett sätt som passar dem bättre, men att det de ser för tillfället inte är digital vård, utan någonting som har potential att åsamka skada.
En annan granskning som the Guardian har gjort var att testa huruvida det går att få en förskrivning för e-cigaretter (så kallade vapes) genom en digital vårdplattform, Försöket lyckades, även fastän reportrarna inte har varit patienter som har haft vårdkontakt med läkaren och trots att de inte har förskrivits e-cigaretter tidigare. Receptet skickades via mail kort efter att en avgift på 40 australiensiska dollar betalades och en onlineenkät hade fyllts in, utan att det krävdes en videokonsultation eller ett telefonsamtal. Läkaren ifråga försvarade sig själv mot anklagelserna och höll fast vid att hennes plattform tillämpade AI-metoder för effektivitetens skull och att hon inte erbjöd tjänster på beställning. Hon försvarade enkäten och enkätens utformning samt förklarade att alla nödvändiga frågor om patientens historik finns med och kan vidare granskas vid behov. Enligt rekommendationer av australiensiska myndigheter som ägnar sig åt medicinska bedömningar ska läkemedel inte förskrivas såvida läkaren inte kan göra en individuell bedömning av patienten under en konsultation i realtid. Denna granskning som The Guardian har gjort är bara ett exempel på tecken på bekymmer och bara en illustration av eventuella felsteg.
Andra risker med en ökad digitalisering är exempelvis hanteringen av uppgifter som samlas in om de vårdsökande och hur den insamlade datan ska kunna hanteras på ett säkert sätt som garanterar att standarden för sekretess uppnås. När en stor mängd datamaterial om känsliga uppgifter samlas in kan det bli svårhanterligt med tanke på dels sekretesskraven och dels risken att utsättas för cyberattacker, eftersom hackare dras till känsliga personuppgifter.
Ett system som är designat med syftet att underlätta vår vardag och skapa möjligheten att få ständigt tillgänglig hjälp på en säker och trygg plats, oavsett var man befinner sig, kan lätt leda till andra typer av problem och utmaningar som samhället ställs inför och bemöter oförberett. Med en ökad digital närvaro av vårdtjänster kan det å ena sidan bli lättare att få vård och underlätta för vårdanställda, men å andra sidan så kan en ökad digitalisering även leda till oförutsedda konsekvenser. För att undvika överraskningar kan fler människor ställa frågor, kritiskt granska nya digitala system och påpeka upplevda brister eller synpunkter, oavsett om man är vårdtagare eller arbetar med hjälp av dessa nya system.
Källa: “‘What we’re seeing is not telehealth’: alarm over doctors using AI and prescribing without seeing patients”, The Guardian, publiceringsdatum:
“The clinical effectiveness of telehealth: A systematic review of meta-analyses from 2010 to 2019” i Journal of Telemedicine and Telecare
“Drawbacks of Artificial Intelligence and Their Potential Solutions in the Healthcare Sector”, Biomed Mater Devices publicerad på National Centre for Biotechnology Information
