Populära chatbots som ChatGPT och Gemini är inte neutrala och tenderar att gynna vissa politiska partier när användare frågar vem de bör rösta på. Det gör dem olämpliga som stöd i samband med val, enligt forskare vid Köpenhamns universitet.
Vi använder i allt större utsträckning artificiell intelligens för att få råd i vardagen – även i politiska frågor, särskilt i valtider.
Men ett nytt forskningsrapport från Köpenhamns universitet, framtaget av forskare vid CAISA – Nationellt center för artificiell intelligens i samhället – visar att chatbots inte är så neutrala som många tror.
”Vår studie visar att alla de mest använda chatbottarna tenderar att gynna vissa partier när de får frågan vem man bör rösta på. Samtidigt uppvisar de en generell politisk snedvridning”, säger Stephanie Brandl, huvudförfattare till studien och tenure track-adjunkt vid Köpenhamns universitet.
Hon tillägger:
”Det gör det uppenbart problematiskt att använda dem som politiskt stöd i samband med val, som det vi nyligen har haft.”
I mitten – eller något till vänster
Stephanie Brandl och hennes kollegor har analyserat den politiska biasen i flera av de mest använda språkmodellerna, bland annat de bakom ChatGPT och Googles Gemini. Med hjälp av Altingets kandidattest från det danska folketingsvalet 2022 har de undersökt hur modellerna positionerar sig politiskt.
”Samtliga testade chatbots placerar sig överlag i mitten eller något till vänster på den politiska skalan. I en dansk kontext ligger de nära partier som Socialdemokratiet och Alternativet. Detta bekräftas även av forskning från kollegor i Tyskland, Norge och Nederländerna”, säger Stephanie Brandl.
Vissa partier rekommenderas oftare
I ett annat experiment bad forskarna flera chatbots att rekommendera partier till fiktiva väljare, baserat på svar från politiska kandidater i kandidattesten. Resultatet visade att rekommendationerna inte var jämnt fördelade.
Särskilt Enhedslisten, Moderaterne och Liberal Alliance rekommenderades oproportionerligt ofta, medan partier som Konservative, Venstre och Danmarksdemokraterne i vissa fall inte föreslogs alls som förstahandsval.
”Det är inte så att en chatbot uttryckligen säger ‘rösta på detta parti’. Men den politiska biasen kan ta sig mer subtila uttryck, till exempel i vilka argument som lyfts fram eller vilka partier som oftare rekommenderas”, förklarar Stephanie Brandl.
Bristande transparens –
ett demokratiskt problem
Enligt forskarna går det inte att se varför en chatbot rekommenderar ett visst parti eller vilka antaganden och datakällor som ligger bakom svaren.
De flesta chatbots är huvudsakligen tränade på engelskspråkigt material, ofta med amerikansk utgångspunkt. Det innebär att det är oklart hur väl de faktiskt speglar dansk politik, påpekar Stephanie Brandl – vilket gör dem svåra att lita på.
”Sammantaget innebär det att vi inte kan granska de svar som språkmodellerna ger, eftersom informationen är dold bakom en digital mur. Det gör det mycket svårt att förhålla sig kritiskt till innehållet – något som är centralt i ett demokratiskt samhälle”, säger hon.
Hon avslutar:
”Vi hoppas att det på sikt blir möjligt att utveckla mer tillförlitliga och säkra alternativ. Men tills dess bör stora språkmodeller användas kritiskt och med försiktighet.”
Fakta om studien
Analysen har genomförts vid Nationellt center för AI i samhället (CAISA), med Stephanie Brandl (Köpenhamns universitet) som huvudforskare, i samarbete med Mathias Wessel Tromborg (Aarhus universitet) och Frederik Hjorth (Köpenhamns universitet).
Data samlades in i februari och mars 2026. Forskarna testade flera ledande chatbots, bland annat modeller från ChatGPT, Gemini, Llama, Mistral, Gemma och Qwen.
Modellerna fick inga särskilda bakgrundsinstruktioner utan testades utifrån sin befintliga träning. De ombads ta ställning till politiska påståenden från danska kandidattester (2022 och 2026).
Påståendena analyserades utifrån två politiska dimensioner: ekonomisk vänster–höger samt libertär–auktoritär – det vill säga både ekonomiska frågor och värderingar kring frihet och auktoritet.
Artikeln har ursprungligen publicerats på Köpenhamns universitets webbplats
